Hoppa till innehåll

Antalet viktigare än makten?

Engemang eller makt? Förändringsvilja eller ökat antal kvinnor? Aspekterna är flera när ett jämställt universitet blir till på riktigt. Numerären, av till exempel antalet kvinnliga professorer, är dock inte alena saliggörande.

Jämställdhetsarbete har pågått under de senaste 40 åren på de flesta svenska universitet och högskolor. Arbetet för ökad jämställdhet har innehållit ett flertal olika, och vissa ständigt återkommande, teman. Analyser och prioriteringar har skiftat utifrån frågan om hur ojämställdhet ser ut i akademiska organisationer. Vad är viktigast att åtgärda?

Ett vanligt svar på frågan har ofta varit att öka andelen kvinnor på professorsnivå. Siffrorna har förändrats under dessa 40 år, men fortfarande finns en stor obalans i könsfördelningen på professurer. Många tycker att det är en detalj bland många och att det finns viktigare jämställdhetsfrågor, till exempel frågan om vilka som har inflytande över forskningens inriktning. Eller frågan om att skapa lika villkor på universitet, både i utbildning och forskning, utifrån både jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Kvinnors andel på professorsnivå är dock en viktig symbolfråga. Den är synlig och lätt att mäta.

Könsfördelningen bland professorer är ingen avskild fråga utan hänger ihop med karriärstrukturer och organisationskultur i akademin. På sätt och vis kan den läsas som ett synligt resultat av många pågående processer och beslut. När vi nu på KTH ska möjliggöra plats för ett antal kvinnor för gästprofessurer ska det ses som en del av många andra initiativ, ett av många sätt att påverka könsfördelningar utifrån antal. Vi har dock tagit ställning för att koppla samman initiativet till ett utvecklingsprojekt där både de miljöer som får gästprofessorer och gästprofessorerna själva ska ingå.

En vilja till förändring för ökad jämställdhet och aktiv medverkan i utvecklingsprojektet är krav på den forskarmiljö som ansöker. Kunskap och engagemang på området är meriterande hos de nya gästprofessorerna, tillsammans med övriga akademiska meriter. På detta sätt kombineras frågan om antal med andra viktiga aspekter som makt och inflytande, arbetsmiljö och förändringsvilja.