Hoppa till innehåll

Är KTH ett internationellt universitet eller en svensk myndighet?

Efter sex år som vicerektor för globala relationer kan det vara på sin plats med en reflektion kring KTH:s ställning, nationellt och internationellt. Utan att i detalj värdera KTH:s forskning så är det min uppfattning att vi idag, generellt är mer synliga och överlag mer framgångsrika. Vad beror det på? Det är naturligtvis en kombination av olika aspekter och det finns inte en orsak som är helt avgörande, men säkert några som är mer betydelsefulla.

Jag tycker mig se en märkbart förändrad syn på rekrytering av lärare och forskare. Ambitionen är idag högre än vad den var för ett antal år sedan. Min tro är att den särskilda rekryteringen av tolv biträdande lektorer som genomfördes för drygt tio år sedan var betydelsefull. Deras startpaket var avsevärt bättre än den då rådande normen vilket attraherade många mycket starka sökanden. Dessa biträdande lektorer har idag utvecklats till ledande internationella forskare med stor betydelse för KTH:s utveckling. Idag är detta tillvägagångssätt väl etablerat på hela KTH.

Vår studentrekrytering har utvecklats väl både nationellt där antagningsbetygen är höga och internationellt där vi lockar ett stort antal sökanden och där vi genom att begränsa antalet vi antar får väldigt motiverade och duktiga studenter.

Är KTH ett välkänt universitet? Ja det är det. Ett intressant konstaterande är att vi framförallt är väl känt bland universitet som är högt rankade och välrenommerade. Vår position är dock inte självklar och vi måste arbeta tillsammans för att utveckla bilden av KTH som ett progressivt universitet med en tydlig bild av ambition och vart vi är på väg. Då våra resurser är begränsade innebär det att vi hela tiden måste prioritera. Det är inte vad vi säger utan vad vi gör som kommer att få KTH att utvecklas. Självklart? Javisst men ändå något vi ständigt måste påminna oss om.

Sverige då? Vi behöver inte jämföra oss med svenska lärosäten, även om vi såklart samarbetar med de för oss mest relevanta. Vad vi och ett antal ledande svenska universitet gör är i många fall väsensskilt från det som andra gör. I det avseendet är många av de regler och lagkrav som följer av att vara en svensk myndighet begränsande till exempel när det gäller hantering av finansiella tillgångar för långsiktiga investeringar. Frågan om utökad autonomi för universitet äri vissa avseenden fundamental för att utveckla KTH, inte minst i ljuset av till exempel det Europeiska Universitetsinitiativet EUI och de europeiska universitetsallianserna.

Vad måste vi göra mer av? Vi behöver skapa en kultur av hög kvalitet ha en förmåga att fokusera och skapa glädje och stolthet över att vara en del av KTH! Det är inget man kan fatta ett beslut om utan något som man bygger genom förtroende!