{"id":208433,"date":"2025-10-30T16:14:24","date_gmt":"2025-10-30T15:14:24","guid":{"rendered":"https:\/\/www.kth.se\/blogs\/water\/?p=208433"},"modified":"2025-10-30T16:24:06","modified_gmt":"2025-10-30T15:24:06","slug":"energi-och-hygien-i-balans-forskning-visar-vagen-till-smartare-varmvatten-av-jorgen-wallin-och-jesper-knutsson","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.kth.se\/blogs\/water\/2025\/10\/energi-och-hygien-i-balans-forskning-visar-vagen-till-smartare-varmvatten-av-jorgen-wallin-och-jesper-knutsson\/","title":{"rendered":"Energi och hygien i balans \u2013 Forskning visar v\u00e4gen till smartare varmvatten, av J\u00f6rgen Wallin och Jesper Knutsson"},"content":{"rendered":"

Att f\u00e5 varmt vatten direkt ur kranen \u00e4r en sj\u00e4lvklarhet i svenska hem. Men denna bekv\u00e4mlighet har ett h\u00f6gt pris: enorma m\u00e4ngder energi g\u00e5r f\u00f6rlorade i de system som st\u00e4ndigt h\u00e5ller vattnet varmt. Samtidigt m\u00e5ste temperaturen vara tillr\u00e4ckligt h\u00f6g f\u00f6r att f\u00f6rhindra tillv\u00e4xt av den skadliga legionellabakterien. Ny forskning fr\u00e5n KTH och Chalmers visar nu hur vi kan l\u00f6sa denna ekvation \u2013 genom att spara energi utan att kompromissa med s\u00e4kerheten.<\/p>\n

Varmvattnets dolda energitjuv<\/strong><\/p>\n

I ett genomsnittligt svenskt flerbostadshus st\u00e5r uppv\u00e4rmning av tappvarmvatten f\u00f6r cirka 25\u201330 kWh per kvadratmeter och \u00e5r. Ungef\u00e4r en tredjedel av detta, eller 8\u201310 kWh per kvadratmeter, \u00e4r rena f\u00f6rluster fr\u00e5n den s\u00e5 kallade varmvattencirkulationen (VVC). VVC-systemet pumpar konstant runt hett vatten i fastigheten f\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla kort v\u00e4ntetid vid kranen. Dessa f\u00f6rluster motsvarar mellan 2,5 och 4,3 TWh \u00e5rligen i Sveriges flerbostadshus \u2013 lika mycket energi som fj\u00e4rrv\u00e4rmen till en medelstor svensk stad.<\/p>\n

Dilemmat: Energi vs. Bakterier<\/strong><\/p>\n

F\u00f6r att undvika tillv\u00e4xt av Legionella pneumophila<\/em>, en bakterie som kan orsaka allvarlig lunginflammation, kr\u00e4ver svenska byggregler att temperaturen i VVC-systemet \u00e4r minst 50 \u00b0C. Men en h\u00f6g temperatur driver oundvikligen upp v\u00e4rmef\u00f6rlusterna. F\u00f6r att hitta den optimala balansen byggde forskarna en fullskalig testanl\u00e4ggning p\u00e5 KTH som exakt simulerar systemet i ett flerbostadshus med 20 l\u00e4genheter.<\/p>\n

Resultat: Pumpen \u00e4r den verkliga boven<\/strong><\/p>\n

Forskarna testade tv\u00e5 scenarier: ett med h\u00f6gt vattenfl\u00f6de (0,5 m\/s) och ett med l\u00e5gt fl\u00f6de (0,2 m\/s). Den mest relevanta analysen gjordes n\u00e4r systemet, precis som i verkligheten, justerades f\u00f6r att uppfylla lagkravet om en returtemperatur p\u00e5 minst 50 \u00b0C.<\/p>\n

Resultatet: den \u00e5rliga v\u00e4rmef\u00f6rlusten<\/em> var i praktiken identisk oavsett fl\u00f6de. L\u00e5gfl\u00f6desdriften f\u00f6rlorade 4276 kWh per \u00e5r, medan h\u00f6gfl\u00f6desdriften f\u00f6rlorade 4253 kWh. Anledningen \u00e4r att tv\u00e5 effekter tar ut varandra: l\u00e5gfl\u00f6dessystemet kr\u00e4ver en lite h\u00f6gre starttemperatur, men det l\u00e5ngsammare fl\u00f6det \u00f6kar samtidigt r\u00f6rets inre v\u00e4rmemotst\u00e5nd, vilket bromsar f\u00f6rlusterna.<\/p>\n

Den verkliga skillnaden l\u00e5g ist\u00e4llet i energin som kr\u00e4vdes f\u00f6r att driva cirkulationspumpen. H\u00f6gfl\u00f6desdrift kr\u00e4vde en effekt p\u00e5 108 W, vilket var 3,4 g\u00e5nger mer \u00e4n de 32 W som l\u00e5gfl\u00f6desdriften beh\u00f6vde. P\u00e5 ett \u00e5r innebar detta en besparing p\u00e5 666 kWh i ren elenergi. Detta ledde till en total energibesparing f\u00f6r hela systemet p\u00e5 cirka 12 %, d\u00e4r hela vinsten kom fr\u00e5n den minskade elanv\u00e4ndningen f\u00f6r pumpen<\/strong>.<\/p>\n

Effektiv legionellakontroll utan sl\u00f6seri<\/strong><\/p>\n

Parallellt med energim\u00e4tningarna unders\u00f6ktes hur legionellabakterien beter sig i systemet. Forskarna fann att:<\/p>\n

    \n
  1. Legionella uppst\u00e5r inte av sig sj\u00e4lv.<\/strong> Trots ideala temperaturer (41\u201343 \u00b0C) kunde bakterien inte etablera sig i det rena kommunala dricksvattnet. Det kr\u00e4vdes en “smitta” utifr\u00e5n f\u00f6r att en koloni skulle v\u00e4xa fram.<\/li>\n
  2. Periodiska v\u00e4rmechocker fungerar utm\u00e4rkt.<\/strong> N\u00e4r bakterien v\u00e4l var etablerad, visade sig kortvariga temperaturh\u00f6jningar till 60\u201365 \u00b0C vara effektiva f\u00f6r att sl\u00e5 ut den. Detta bevisar att man inte beh\u00f6ver h\u00e5lla en konstant h\u00f6g temperatur f\u00f6r att garantera s\u00e4kerheten.<\/li>\n
  3. Legionella \u00e5terkommer efter en tid utan v\u00e4rmechocker.<\/strong> Om legionella \u00e4r etablerad i systemet och man v\u00e4rmechockar systemet f\u00f6rsvinner eller begr\u00e4nsas f\u00f6rekomsten kraftigt. Effekten visade sig att tillf\u00e4llig, efter en tid p\u00e5 2 veckor noterades att Legionella bakterier hade b\u00f6rjat att v\u00e4xa till. D\u00e4rmed \u00e4r det viktigt att man har periodisk temperaturh\u00f6jning.<\/li>\n<\/ol>\n

    Verkligheten bekr\u00e4ftar: Problemen finns d\u00e4r man tror<\/strong><\/p>\n

    F\u00f6r att se hur det ser ut i praktiken analyserades 56 vattenprover fr\u00e5n system i flerbostadshus. Resultaten bekr\u00e4ftade bilden fr\u00e5n labbet: legionellaproblemen \u00e4r inte generella i ett system, utan starkt lokala. Medan 10% av alla stickprov inneh\u00f6ll sp\u00e5r av bakterien, fanns n\u00e4stan alla h\u00f6ga och problematiska halter i byggnader med k\u00e4nda konstruktionsfel. Den vanligaste orsaken var handdukstorkar som kopplats direkt p\u00e5 VVC-systemet, vilket skapar zoner d\u00e4r vattnet blir stillast\u00e5ende och f\u00e5r en perfekt temperatur f\u00f6r bakterietillv\u00e4xt.<\/p>\n

    V\u00e4gen fram\u00e5t: Smart styrning och mindre klimatp\u00e5verkan<\/strong><\/p>\n

    Forskningen visar att det kan finnas en smartare v\u00e4g fram\u00e5t som balanserar b\u00e5de energi och h\u00e4lsa. Genom att kombinera en l\u00e5gfl\u00f6desdrift f\u00f6r att minimera pumpenergin med periodiska temperaturh\u00f6jningar f\u00f6r att h\u00e5lla bakterierna i schack, kan fastighets\u00e4gare spara energi utan att tumma p\u00e5 s\u00e4kerheten.<\/p>\n

    \u2013 Det handlar inte om att s\u00e4nka s\u00e4kerheten, utan om att styra klokare, s\u00e4ger Jesper Knutsson, en av forskarna bakom studien. Med r\u00e4tt teknik och kunskap kan vi b\u00e5de skydda h\u00e4lsan och n\u00e5 v\u00e5ra nationella energim\u00e5l.<\/p>\n

    Jesper Knutsson, Tekn.Dr. Chalmers Tekniska H\u00f6gskola, Architecture and civil engineering<\/strong><\/p>\n

    J\u00f6rgen Wallin. Docent, KTH, Energiteknik<\/strong><\/p>\n

    Till J\u00f6rgen Wallins profil<\/a><\/p>\n

    Till Jesper Knutssons profil<\/a><\/p>\n

     <\/p>\n

     <\/p>\n<\/div>","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Att f\u00e5 varmt vatten direkt ur kranen \u00e4r en sj\u00e4lvklarhet i svenska hem. Men denna bekv\u00e4mlighet har ett h\u00f6gt pris: enorma m\u00e4ngder energi g\u00e5r f\u00f6rlorade i de system som st\u00e4ndigt h\u00e5ller vattnet varmt. Samtidigt m\u00e5ste temperaturen vara tillr\u00e4ckligt h\u00f6g f\u00f6r att f\u00f6rhindra tillv\u00e4xt av den skadliga legionellabakterien. Ny forskning fr\u00e5n KTH och Chalmers visar nu […]<\/p>\n","protected":false},"author":1457,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-208433","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-okategoriserat"],"jetpack_featured_media_url":"","jetpack_sharing_enabled":true,"jetpack_likes_enabled":false,"post_mailing_queue_ids":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.kth.se\/blogs\/water\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/208433","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.kth.se\/blogs\/water\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.kth.se\/blogs\/water\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kth.se\/blogs\/water\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1457"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kth.se\/blogs\/water\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=208433"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/www.kth.se\/blogs\/water\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/208433\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":208436,"href":"https:\/\/www.kth.se\/blogs\/water\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/208433\/revisions\/208436"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.kth.se\/blogs\/water\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=208433"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kth.se\/blogs\/water\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=208433"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.kth.se\/blogs\/water\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=208433"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}