”Medicinsk teknik får inte bara bli kliniska apparater”

Foto: Staffan Larsson.

samtal med professorn

Publicerad 2014-12-16

Professor Tore J Larsson brinner för bostäder anpassade för alla, oavsett ålder eller funktionshinder, och en vård och omsorg utformad utifrån patienten.
- Den viktigaste medicinska tekniken handlar om kommunikationsteknik som ger patienterna det de behöver, säger han.

Tore J Larsson

Ålder: 66 år

Familj: Fyra barn och sex barnbarn

Intressen: Mat, vin och musik

Om att forska på STH: Jag håller inte på med STH-forskning, utan är mest ute i samhället. Jag är nog egentligen ingen riktig forskare – jag håller mest på med politik.

Om Systemsäkerhet

System som vi är beroende av för våra liv – transporter, sjukvård, boende – måste vara utformade med hög tillförlitlighet. Målsättningen är att ingen skall behöva dö – i en trafikolycka, genom felbehandling på sjukhuset, eller av en hjärtinfarkt ensam i bostaden. Systemsäkerhet är den tillämpade 0-visionen.

Centrum för Hälsa och Byggandes, CHB, fullskalelaboratorium på KTH i Haninge är två inredda, fullt beboeliga lägenheter med vidhängande kontrollrum där det forskas i tekniska lösningar som ska underlätta för äldre och personer med funktionsnedsättningar att ha ett självständigt liv och bo kvar hemma.

Forskningsprojekten omfattar allt från bildtelefonilösningar för primärvårdsdiagnostik och videotelefoni för dementa till att anpassa badrum för omvårdnad och utveckla rollatorn som ett lyfthjälpmedel vid fallolyckor. Centret bedriver även forskning för en hållbar utveckling, till exempel i att odla fisk och grönsaker i bostaden.

Bostäder som passar alla

Tore J Larsson, professor i Systemsäkerhet och Arbetsskadeprevention och föreståndare för CHB, är den som ansvarat för att bygga upp centret. Han brinner för Inkluderande design, med utgångspunkt i att bostäder ska vara anpassade för alla, oavsett ålder eller eventuellt funktionshinder.

- Istället för att bara bygga speciallösningar för de extremt behövande ska vi bygga teknik som tillfredsställer så många behov som möjligt, säger han.

Till KTH kom Tore som gästprofessor 2003, efter att ha rekryterats från Monash University i Australien, där han var Professorial Fellow vid Accident Research Centre. CHB grundades av Södertörnskommunerna och fastighetsbolag, i syfte att behålla KTH:s närvaro i södra Stockholmsområdet och tillgodose samhällsbehov.

Tore upplever dock att den här sortens tillämpad forskning inte prioriteras i tillräcklig utsträckning.

- Det är svårt att få Nobelpriset för förbättrad äldreomsorg. Men medicinsk teknik får inte bara bli kliniska apparater för medicinska specialister. Den viktigaste medicinska tekniken handlar om den kommunikationsteknologi som ger patienterna det de behöver, säger han.

Primärvård och äldreomsorg i bostaden

Tore arbetar aktivt med att driva frågan om Inkluderande design för att försöka få fastighetsägare och politiker inom kommuner och landsting att utforma ”ett normalt boende” med förutsättningar för att bedriva en bra vård i hemmet. Frågan är ytterst viktig, anser han, med tanke på att andelen äldre multisjuka kommer att öka alltmer i samhället.

- Om man jämför med kostnaden för en plats på ett särskilt boende så kan man ta emot åtta hemtjänstbesök per dag innan det blir dyrare. Det har redan visat sig i västvärlden och det kommer inte att byggas några mer särskilda boenden. Det kommer i allt väsentligt att handla om primärvård och äldreomsorg i bostaden och då måste man ha hög tillgänglighet och kunna administrera forskning och utveckling, säger Tore.

Arbetsmiljöforskare i grunden

Tore är arbetsmiljöforskare i grunden och har forskat på heltid sedan 1972, med början på Psykotekniska institutet på Stockholms Universitet och senare på Karolinska institutets stressforskningslaboratorium.

I den så kallade Arbetsolycksfallsgruppen, som låg under dåvarande Maskinsektionen, ingick han under flera år fram till mitten av 1980-talet. Enligt Tore kan gruppens aktiviteter liknas vid en föregångare till forskningsområdet Industriell ergonomi, som är relativt nytt på KTH.

Därefter bildade han ett eget forskningsinstitut tillsammans med arbetsmarknadens parter och AFA försäkring. Han ledde arbetet med att bygga upp ett system för att hantera olika sorters allvarliga arbetsskador baserat på skadeunderlag från AFA, som senare kom att ta över institutet i dess helhet. Därefter har systemet utvecklats till ett skadeinformationssystem kopplat till olika branscher som omfattar i stort sett hela arbetsmarknaden och arbetsskadorna i Sverige.

- Jag jobbar fortfarande med det och vi har nyligen publicerat en rapport om cancerdiagnoser i olika yrkesgrupper i Sverige före 65 års ålder. Det är intressant och väldigt tillämpat. Vi har ju cancerregister men de flesta cancersjukdomar kommer sent i livet, efter pensionen, och då betraktas de som ett sätt att dö. Men det är också intressant att veta vad patienterna haft för jobb. Kunskap om yrkesexponering kan användas för att förebygga, säger Tore.

Deltar i stor EU-satsning

Tore närmar sig pensionsåldern, men planerar att fortsätta vara engagerad i sina intresseområden.

Bland annat var han en av initiativtagarna till det internationella konsortiet InnoLIFE, som nyligen beviljades 700 miljoner Euro i EU-medel för att ta fram innovationer för ett hälsosamt liv och ett aktivt åldrande. Konsortiet har fått i uppdrag att upprätta en så kallad EIT KIC (Knowledge and Innovation Community) och består av 52 aktörer från näringsliv, akademi och offentlig sektor i flera europeiska länder.

Vill bygga servicecentral

Ett projekt som han vill driva är att bygga upp en servicecentral för att övervaka de allra sjukaste äldre på Södertörn.

- För multisjuka äldre handlar 80 procent av larmsamtalen i dag inte om det medicinskt akuta, utan om ensamhet eller förvirring. Och 70 procent av akutbesöken bland 65-plussarna beror på medicinförgiftning.  För samhällsvetare är det lätt att se vad det beror på. Patienten är inte det intressanta. Sjukvården i dag är på en förindustriell nivå vad beträffar logistik och service, det är egentligen bara polisen som fungerar sämre, säger Tore.

Sabina Fabrizi

Innehållsansvarig:Kenneth Carlsson
Tillhör: Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH)
Senast ändrad: 2014-12-16