Sebastiaan klarar spelet om vårdflödena

Publicerad 2016-05-11

Han är jordbruksingenjör, före detta ljudtekniker och STH:s yngsta professor. Nu ska Sebastiaan Meijer optimera de logistiska flödena för Nya Karolinska med hjälp av spelprinciper.

Sebastiaan Meijer

Ålder: 37 år

Familj: Fru och en son

Intressen: Har varit ljudtekniker i 15 år och turnerat väldigt mycket. Ses ofta i svart t-shirt, lyssnande på musik.

Om att forska på STH: Jag tror att STH har fantastiska förutsättningar att bli nästa spindel i nätet när det gäller hälsa och teknik. Det är ett område som utvecklas väldigt snabbt och STH har starka förutsättningar att hänga med och leda och förbättra vård och omsorg.

Logistik och informatik i vård och omsorg

Ett förenklat angreppssätt på logistik i sjukvården leder till medicinska katastrofer, så vi måste tillämpa ett angreppssätt för komplexa system för att förstå den komplexa interaktionen mellan optimeringen av flöden och medicinsk behandling.

Högst upp i STH:s byggnad sitter Sebastiaan Meijer och hans grupp om tio forskare. I början av 2015 flyttade de in, när Sebastiaan blev professor i vårdlogistik på STH. Då tog han med sig sin forskargrupp från Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, ABE, på Campus Valhallavägen ut till Flemingsberg.

– Vi flyttade hela labbet från ABE, där de flesta håller på med transporter och försöker anpassa metoder och teorier så att de ska kunna användas till att utveckla vård och omsorg, berättar Sebastiaan.

På ABE hade han laboratoriet GaPSlabs, som med hjälp av tekniska simuleringar försökte ta reda på hur komplexa system som exempelvis en stadsmiljö fungerar och kan utvecklas.

– Vi har tekniska simuleringar som underlag. Sedan bygger vi vidare med spel, deltagendemetoder och interaktivitet för att simulera trafiken i en stad och exempelvis modellera hur trafikledare interagerar i realtid, berättar Sebastiaan.

Mer än patientflöden

Sebastiaans professorstjänst finansieras till hälften av Stockholms läns landsting och hans forskning ska bland annat leda till att skapa så bra processer som möjligt kring det framväxande Nya Karolinska Universitetssjukhuset, NKS, i Solna.

– Det finns stora förändringar på NKS, exempelvis när det gäller balansen mellan sjukhuset, hemvården, äldreboenden och andra intressenter. Logistik är inte bara flödet av patienter, det kan också handla om pengaflöden och information. Alla flöden behöver vara ihopkopplade för att ge en bra vård och omsorg.

Produktionsmodellen en utmaning

Målet är ett effektivt system som ger en bra patientupplevelse med patienten i centrum. En av utmaningarna består i att det är dyrt att låta patienter ligga på sjukhus, samtidigt som det är brist på kapacitet inom hemvården, särskilt på helger då flest patienter kommer hem från sjukhuset och därmed behöver som mest hjälp. En annan utmaning är att det nya sjukhusets produktionsmodell kommer att innebära fler transporter, men att ambulanstransporter sker på ett relativt okoordinerat sätt, vilket kan orsaka flaskhalsar.

– NKS är byggt med idén om att bedriva högspecialiserad vård medan andra sjukhus ska bedriva lite mindre specialiserad vård. Hur koordinerar man detta mellan sjukhus och mellan avdelningar?

Att införa ett större produktionstänkande i en medicinskt orienterad sektor är inte helt okomplicerat och Sebastiaan berättar att det kan förväntas spänningar mellan sjukhusets läkare och produktionsplaneringsfunktionen.

Jordbruksingenjör i grunden

­Sebastiaan flyttade till Sverige från Nederländerna på grund av att hans fru fick jobb i Stockholm och har nyligen blivit pappa. Han började sin karriär som jordbruksingenjör, utbildad vid Wageningen University och forskade inledningsvis i leverantörskedjor för livsmedel, därefter flöden i stadsmiljö och nu alltså processer i vård och omsorg. Han säger att eftersom han jobbat inom skilda branscher vet han hur hans forskningsmetoder kan hjälpa till att förbättra balansen mellan teknikoptimering och det mänskliga perspektivet, speciellt inom lite mer komplexa sektorer och branscher.

– Vård och omsorg är en sådan bransch, kanske en av de mest komplexa och bidraget man kan ge har en direkt effekt på människors välbefinnande. Det är vad jag gillar. Transport är roligt, men till slut tror jag att effekten av det vi håller på med kan bli större inom vårdbranschen, säger Sebastiaan.

"Slopa alla väggar"

Sebastiaan och hans grupp ser fram emot STH:s flytt till nya lokaler i mitten av 2016 och att han hoppas kunna skapa ett öppet kontorslandskap.

– Det är väldigt viktigt för mig att slopa alla väggar mellan forskare. Vi river bort allt. Det stimulerar samarbetet mellan forskare bättre och jag tror att framtiden inom forskning innebär multidisciplinärt samarbete. Modellen med att sitta som ensam forskare på ett rum och läsa och skriva är förbi, säger Sebastiaan Meijer.

Sabina Fabrizi

Innehållsansvarig:Kenneth Carlsson
Tillhör: Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH)
Senast ändrad: 2016-05-11