Britt Östlund, professor i Teknisk vårdvetenskap vid Skolan för teknik och hälsa. Foto: Staffan Larsson.

Tekniken, vården och meningen med livet

Samtal med professorn

Publicerad 2014-11-10

I framtiden samarbetar sjuksköterskor och ingenjörer för att skapa en ny, hälsoinriktad vård i människors hem. STH:s nyaste professor frågar sig om vi själva är på väg att bli robotar och om det ligger ett egenvärde i att leva så länge som möjligt.

Britt Östlund

Ålder: 58

Familj: Vänner, sambo, katt

Intressen: Snickra på torpet, allt som har med troll att göra, katter, pilates 

Om att forska på STH: Det är jättespännande att integrera teknik och vårdvetenskap. Det är roligt, tvärvetenskapligt och inte en dag för tidigt.

Om teknisk vårdvetenskap

En ny forskningsinriktning vid STH som utvecklas i samarbete med Röda Korsets Högskola, RKH. Samarbetet kommer att ge sjuksköterskeutbildningen vid RKH en unik teknikprofil och bidra till att utveckla forskningen i gränssnittet mellan omvårdnad, folkhälsa och teknisk utveckling. Forskningen avser att bidra till en innovativ och hållbar utveckling inom hälso- och sjukvården som klarar att matcha vården och omsorgen med människors krav och förväntningar, ny kunskap och behovet av nya arbetssätt.

För ingenjörerna innebär detta större möjligheter att förstå hur man kan stödja digital omvårdnad och utveckla implementeringen av teknik inte bara i slutenvården utan framförallt på distans och i hemmen. Arbetet med det nya forskningsprogrammet pågår fram till i början av 2015. Den nya utbildningen på RKH startar höstterminen 2015.

Britt Östlund är i grunden sociolog, men tror inte längre att hon skulle ses som sådan bland sociologer. Hon disputerade i ämnet Teknik och social förändring. Sedan 1980-talet har hennes forskning handlat om äldre och teknikutveckling, senast vid Lunds tekniska högskola där hon under tio år ansvarade för Äldre och designprogrammet vid Institutionen för designvetenskaper.

Nu är hon professor på STH i det nya ämnet teknisk vårdvetenskap. Ett ämne som ligger i tiden eftersom den svenska hälso- och sjukvården genomgår stora förändringar i sitt sätt att arbeta på grund av den tekniska utvecklingen. Digitaliseringen gör att vården flyttar ut från sjukhusen, in i människors hem och omfattar allt från trygghetssystem till sensorer och robotar.

Nya utmaningar

– Det är inte så att sjuksköterskorna ska bli ingenjörer men man måste ju mötas och skapa framtidens vård och omsorg, hälsovård snarare än sjukvård. Då ska tekniken fungera och vara användbar i organisationen, säger Britt.  

Teknikutvecklingen gör att forskningen möter nya utmaningar på flera olika områden. Välinformerade medborgare kräver en helt ny delaktighet och inflytande i vårdutvecklingen och forskare måste lära sig hur man kan samarbeta på bästa sätt. Forskningen måste ske på helt nya ställen, utanför laboratorier och sjukhus, vilket kräver nya metoder och metodutveckling. Det kommer också att vara nödvändigt att ta hänsyn till en ökad patientmedverkan i vården.

Åldrandet förändras

Att åldras kommer i framtiden inte att vara samma sak som det är i dag och tekniken kommer att få en allt större betydelse. Tiden då äldre sågs som en homogen grupp där några få kunde sägas utgöra ett representativt urval är enligt Britt över. Nu krävs ett annat förhållningssätt.

– En del sitter sjuka hemma, medan andra åker på golfresor. Skillnaderna mellan individer ökar med åldern. Vi är mer lika när vi är 40 än när vi är 80, men det tror vi inte, säger hon.

På samma sätt som individer är olika har de också olika förutsättningar när det gäller att ta del av den nya tekniken.

– Det är en ökad segregering i samhället så det är inte alla som kan det. Människor kan sakna utbildning, det finns socioekonomiska skillnader som gör att en del inte har råd eller vet hur det funkar. Samhället är ojämlikt och det är en utmaning att människor lever under olika villkor, säger Britt.

Sjuksköterskor och ingenjörer i samma kurs

Just nu arbetar Britt med att ta fram ett nytt forskarutbildningsämne på STH kallat Teknisk vårdvetenskap. Hon arbetar också med utvecklingen av Teknik och välfärd som ett spår i sjuksköterskeutbildningen vid Röda Korsets högskola. Företrädare för de båda lärosätena ska diskutera formerna för sitt gemensamma arbete, med målet att i framtiden kunna utbilda sjuksköterskor och ingenjörer samtidigt i en kurs.

Så kommer hon in på det område som intresserar henne mest - de nya frågor om livets mening som väcks när människor lever allt längre med teknikens hjälp.

– Det handlar inte bara om att folk ska bo och vara aktiva, vi ser ju att det väcker nya frågor. När jag pratar med människor som kommit upp i 100-årsåldern tycker de att visst är det trevligt att leva länge, men varför, säger Britt.

Intresserad av transhumanismen

Hon är mycket intresserad av transhumanismen, en rörelse som studerar människans integration med tekniken och dess möjligheter och konsekvenser. Bland annat deltar hon i forskarnätverket DIGMEX, som finansieras av Wallenbergstiftelsen och som diskuterar teknisk och digital utveckling och existentiella frågor.  

– Jag tänker att det är viktigt att underhålla kroppen. Man kan vara frisk men man kan bli livstrött och vilja veta varför man lever. Vi lever i det mest sekulariserade landet i världen och då är det också intressant att vi frågar oss varför, säger hon.

Britt frågar sig om vi människor utan att märka det kommer att bli mer och mer integrerade med tekniken så att vi till slut blir som robotar. Döden behöver i framtiden inte vara den definitiva gräns den nu anses vara. Den nya teknikens möjligheter att förlänga livet leder redan i dag till svåra beslut och en debatt om dödshjälp. I framtiden är det troligt att vi själva kommer att ta ansvar för att fatta beslut om när vi ska dö.

– I dag är det i stort sett omöjligt att dö av sig själv. Hälften av jordens befolkning svälter ihjäl och den andra halvan dör av att man kopplar ur någon form av teknik eller behandling. Det här kommer att bli vanligare i framtiden och är något vi måste ha ett kritiskt perspektiv till  säger Britt. Det är upp till oss vilken framtid vi skapar.

Sabina Fabrizi

Innehållsansvarig:Kenneth Carlsson
Tillhör: Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa (CBH)
Senast ändrad: 2014-11-10