Autoantibody profiling in autoimmune diseases

QC 2023-05-11

Abstract

Autoimmuna sjukdomar diagnos och definition av prognos kan vara utmanande. Patienter med samma autoimmuna sjukdom kan uppvisa mycket heterogena symtom. Därför finns det ett behov av att förstå sjukdomen bättre för att förbättra patienternas diagnostik, bättre klassificering av patienter och skräddarsydd behandling. Autoantikroppar är ett kännetecken för många autoimmuna sjukdomar. De är antikroppar som produceras av B-celler och riktar sig mot självantigener. Autoantikroppar kan vara användbara som diagnostiska och prognostiska markörer för autoimmun sjukdom.

Proteinmatriser möjliggör multiplex och högkapacitetsprofilering av autoantikroppar, och representerar därför ett bra verktyg för upptäckt och validering av autoantikroppsmarkörer. I den presenterade avhandlingen utfördes arbetet med att studera autoantikroppar i ANCA Associated Vasculitis (AAV) och Systemic Sclerosis (SSc) genom att använda plana och kulbaserade antigenarrayer. Dessutom inkluderar denna avhandling också det arbete som gjorts för att optimera tillämpningen av en multiplex serologisk analys för detektion av anti-SARS-CoV-2 antikroppar i saliv.

I artikel 1 syftade vi till att utföra en bred autoantikroppsprofilering i serumprover av AAV-patienter för att söka efter nya autoantikroppar associerade med sjukdomen eller sjukdomens undergrupper och aktivitet. Huvudresultatet är relaterat till identifiering av anti-KIF5C-antikroppar med hög prevalens hos anti-MPO-positiva patienter och hos patienter med mikroskopisk polyangit (MPA). Anti-KIF4A visade också en högre prevalens hos anti-MPO-positiva och MPA-patienter.

I artikel 2 utfördes en djupgående profilering av autoantikroppar för att identifiera autoantikroppar som kandidater för framtida återfallsförutsägelse i plasma från AAV-patienter. Vi testade prover från patienter som klassificerats som långvarig remission-off-terapi (LTROT) och patienter som lider av framtida flare. Nio autoantikroppar hittades med högre reaktivitet i återfallsgruppen. Bland dessa hade anti-ATF3-antikroppar ökad reaktivitet hos patienter med njure och ÖNH-symtom.

I artikel 3 testades plasmaprover från SSc-patienter och kontroller för att detektera autoantikroppar associerade med fibros. Vi identifierade elva autoantikroppar med ökad prevalens hos patienter med systemisk skleros jämfört med kontrollgruppen. Åtta av dessa autoantikroppar är nya i samband med systemisk skleros och alla binder till proteiner som är involverade i fibros. Bland dessa visade sig anti-AKT3 vara mer reaktiv hos patienter med hud- och lungfibros och anti-PIP4K2B hos patienter som var negativa för den tillgängliga diagnostiska markören.

Slutligen i papper 4 optimerades multiplex pärlor-baserad array-teknologi för att detektera anti-SARS-CoV-2-specifika IgG och IgA i salivprover. Denna metod utvecklades för att mäta antikroppar, med hjälp av SARS-CoV-2-spik och nukleokapsidproteiner.

Sammanfattningsvis visar det beskrivna arbetet tillämpningen av protein array-teknologin för att identifiera (auto)antikroppar i olika kroppsvätskor och i synnerhet inom autoimmunitet, men även SARS-CoV-2-infektion. Dessutom har vi identifierat autoantikroppsmål som är värda ytterligare undersökning för deras användbarhet för att bättre förstå vissa autoimmuna tillstånd.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-326737