Ny kunskap om aknebakterier kan leda till bättre behandling av akne

Publicerad 2018-10-17

En forskargrupp på KTH har upptäckt att bakterier som orsakar akne kan livnära sig på kolhydrater kopplade till mänskliga proteiner. Forskarna beskriver en ny metabolisk väg hos aknebakterien som gör det möjligt för den att få näring från sin värdorganism, det vill säga oss människor. Ökad kunskap om hur aknebakterien överlever kan leda till mer effektiv behandling av akne.

– Innebörden av detta är mycket intressant. Våra resultat kan ge en ledtråd till varför akne är så svårbehandlad. Utöver sin funktion som möjlig näringskälla kan det vara så att den här metabolismen förser bakterierna med en mekanism för att kunna kringgå immunförsvaret och överleva i sin värdorganism även efter långvarig behandling, säger Christina Divne, professor vid Industriell Bioteknologi på KTH.

Nära 90 procent av tonåringarna i hela världen drabbas av hudsjukdomen acne vulgaris, eller akne i vardagsspråk. Trots att ett stort antal studier rapporterats under de senaste decennierna vet man fortfarande inte mycket om de bakomliggande orsakerna till sjukdomen.

En del stammar av aknebakterier är mer elakartade än andra. KTH-forskarna har studerat arvsmassan hos ett stort antal aknestammar, och bland dem även de mer elakartade stammarna. Forskargruppen som leds av Christina Divne och Henrik Aspeborg på KTH har upptäckt speciella enzymer hos aknebakterien som tillsammans bildar ett enzymsystem med möjlighet att bryta ned så kallade N-glykaner, det vill säga kolhydratkedjor som är kopplade till mänskliga proteiner.

– N-glykaner är en livsviktig modifiering av proteiner som behövs för att vissa proteiner i kroppen, till exempel antikroppar, ska få rätt struktur och funktion, vilket bakterier har lärt sig att utnyttja. Anledningen till att bakterien bryter ner N-glykaner kan vara för att få näring eller för att slå ut vårt försvar mot bakterien, säger Christina Divne.

Forskargruppen har även detaljstuderat ett av enzymerna i systemet biokemiskt och fastställt dess tredimensionella atomstruktur för att få experimentellt stöd för sin hypotes.

– Vi är väldigt entusiastiska över att de experimentella resultaten bekräftar att enzymet utför den funktion som vi förväntat oss, vilket stärker vår hypotes, säger Christina Divne.

Än så länge vet man fortfarande väldigt lite om hur bakterier bryter ner och metaboliserar mänskliga glykaner, konstaterar Henrik Aspeborg.

– Om några år, när vi förhoppningsvis har en mer komplett bild av hur aknebakterien metaboliserar våra N-glykaner, kommer vi att befinna oss i ett utmärkt läge för att slå tillbaka mot allvarliga former av akne, säger han.

Resultaten av studien publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften PloS One.

För mer information, kontakta Christina Divne: 08 - 790 99 80 / divne@kth.se

Håkan Soold

Till sidans topp