Koffein - världens vanligaste drog?

Du kanske visste att koffein är en substans som finns i kaffe och te och att det är av koffeinet som man blir pigg, men visste du att koffein renades fram första gången 1819 på uppdrag av Johann Wolfgang von Goethe?

Koffein

Av Oscar Norberg

Koffein förekommer i vissa bönor och löv, mest känt är kaffebönan och tebusken. Människan har konsumerat koffein sedan stenåldern men det var först 1819 som substansen koffein renades fram av en tysk kemist, Friedlieb Ferdinand Runge. Runges doktorsavhandling hade uppmärksammats av den kända författaren och vetenskapsmannen Johann Wolfgang von Goethe som vid ett möte med Runge gav denne en ask kaffebönor och bad honom undersöka den aktiva substansen i dessa. Erkännandet tillägnades dock först tre franska kemister som renade fram koffein 1821, men Runge fick upprättelse 1828 i Jöns Jacob Berzelius årliga rapport om utvecklingen av naturvetenskap (Jahres-Bericht über die Fortschritte der physischen Wissenschaften von Jacob Berzelius).

Olika puriner

I slutet av 1800-talet strukturbestämde Emil Fischer koffein i sin studie av puriner, samma studie som han senare fick nobelpris för 1902.

Kaffebönor och rent koffein

Fisher var även den förste att syntetisera koffein, även om koffein i dagsläget främst extraheras ur kaffebönor vid framställningen av koffeinfritt kaffe. De vanligaste metoderna att extrahera koffein ur kaffebönor innefattar blötläggning i vatten följt av filtrering genom aktivt kol (koffeinet adsorberas i det aktiva kolet och kan därefter renas fram enkelt), extraktion med något organiskt lösningsmedel t.ex. benzen, kloroform eller diklormetan. Av hälsoskäl har man dock gått ifrån dessa lösningsmedel och använder idag etylacetat för extraktionen.

Koffein påverkar människan främst genom att kompetitivt inhibera receptorer för adenosin i centrala nervsystemet.

Adenosin är en signalsubstans som bland annat dämpar vakengraden. När koffeinet bryts ned i kroppen bildas flera andra puriner bl.a. paraxanthine, theobromine och theophylline som var och en påverkar kroppen på olika sätt.

Visste du att?

  • Koffein produceras av växter i bönor och löv och fungerar där som nervgift för skadeinsekter som förlamas eller till och med dör av koffeinet.
  • En kopp vanligt bryggkaffe innehåller 115-175 mg koffein, lika mycket som 4-5 burkar Coca-Cola.
  • Koffein har visats kunna minska håravfall och har nu börjat dyka upp i schampo och tvål.
  • Koffein har använts i över trettio år för att behandla central sömnapné hos förtidigt födda barn.
  • Att överkonsumera koffein till den grad att det blir livshotande är svårt, men om du dricker 80-100 koppar kaffe om dagen så kan det vara bra att tänka om.
  • En tredjedel av allt kaffe i världen produceras i Brasilien.
  • Koffein klassades som dopningsmedel fram till 2004 av World Anti-Doping Agency.

Oscar Norberg har doktorerat på avdelningen för Organisk kemi där han arbetade med utveckling av ytkemiska analysmetoder av interaktioner mellan kolhydrater och proteiner. Metoderna grundar sig på selektiv immobilisering av kolhydratderivat på funktionaliserade polymera material.

Bildreferenser

Till sidans topp