Institutionen för Fiber- och polymerteknologi

Institutionen för Fiber- och Polymerteknologi (FPT) är den största akademiska institutionen i Sverige inom området naturliga och syntetiska polymerer. Kombinationen av de traditionellt skilda områdena naturliga respektive syntetiska polymerer är unik och möjliggör för FPT att möta framtida krav på en hållbar materialanvändning i samhället.

Forskningen omfattar allt från monomer och polymersyntes, karaktärisering, modellering/simulering, bearbetning, långtidsegenskaper, materialprestanda, nedbrytning till funktionella material. Vedbaserade material dominerar området förnyelsebar råvara men även råvara från åkern får en allt större betydelse.

FPT har identifierat fyra specifika forskningsområden av strategisk betydelse; material från förnyelsebar råvara, nano-strukturerade material, material för medicinska tillämpningar samt material inom energiområdet. Alla dessa områden har koppling till det som kallas ”the Global Challanges” vilket innebär en klar relevans för samhället i stort.

Fakulteten på institutionen är även starkt involverad i både grundutbildnings- och doktorandutbildningsprogram vid Skolan för Kemivetenskap. Den starka forskningen är länkad till utbildningsprogram med en dominerande del av fakulteten aktiv inom båda undervisning och forskning.

Institutionen är organiserad i sex avdelningar och ett excellenscenter som alla nyttjar en gemensam instrumentpark. Ett stort antal projekt drivs tvärs över avdelningsgränserna vilket visar att institutionen är väl fungerande plattform för både framgångrik forskning och utbildning.

 

Institutionens avdelningar

Biokompositer

Fiberteknologi

Polymera material

Polymerteknologi

Träkemi och massateknologi

Ytbehandlingsteknik

Nya publikationer

[3]
G. Finnveden et al., "A Holistic Approach for Integration of Sustainable Development in Education, Research, Collaboration and Operations," i Handbook of Theory and Practice of Sustainable Development in Higher Education, Leal Filho, W. et al red., : Springer, 2017, s. 287-303.
[6]
S. Aminzadeh, L. Zhang och G. Henriksson, "A possible explanation for the structural inhomogeneity of lignin in LCC networks," Wood Science and Technology, vol. 51, no. 6, s. 1365-1376, 2017.
[7]
E. Linvill, P. Larsson och S. Östlund, "Advanced Three-Dimensional Paper Structures : Mechanical Characterization and Forming of Sheets Made from Modied Cellulose Fibers," Stockholm : KTH Royal Institute of Technology, TRITA-HFL. Rapport/ Institutionen för hållfasthetslära, KTH, 607, 2017.
[8]
E. Linvill, P. A. Larsson och S. Östlund, "Advanced three-dimensional paper structures : Mechanical characterization and forming of sheets made from modified cellulose fibers," Materials & design, vol. 128, s. 231-240, 2017.
[11]
J. Henschen et al., "Bacterial adhesion to polyvinylamine-modified nanocellulose films," Colloids and Surfaces B : Biointerfaces, vol. 151, s. 224-231, 2017.
[12]
S. Brännström, E. Malmström och M. Johansson, "Biobased UV-curable coatings based on itaconic acid," Journal of Coatings Technology Research, vol. 14, no. 4, s. 851-861, 2017.
[13]
Q. Wu, "Biofoams and Biocomposites based on Wheat Gluten Proteins," Doktorsavhandling : KTH Royal Institute of Technology, TRITA-CHE-Report, 2017:30, 2017.
[14]
K. Yao et al., "Bioinspired Interface Engineering for Moisture Resistance in Nacre-Mimetic Cellulose Nanofibrils/Clay Nanocomposites," ACS Applied Materials and Interfaces, vol. 9, no. 23, s. 20169-20178, 2017.
[15]
T. Paulraj et al., "Bioinspired Layer-by-Layer Microcapsules Based on Cellulose Nanofibers with Switchable Permeability," Biomacromolecules, vol. 18, no. 4, s. 1401-1410, 2017.
Till sidans topp