Ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättningar

NYHET

Publicerad 2016-06-14

Personer med funktionsnedsättningar har ibland svårt att delta i enkätundersökningar, som de är utformade i dagsläget. Enligt KTH-forskaren och industridoktoranden Stefan Johansson är det ett demokratiproblem. Han har tagit fram en lösning för att även dessa människors röster ska bli hörda.

På senare år har svarsfrekvensen i enkätundersökningar sjunkit rejält. Till de mer generella anledningarna för det ökade bortfallet finns speciella hinder för personer med olika funktionsnedsättningar, enligt KTH-forskaren och industridoktoranden Stefan Johansson. Han har tagit fram en lösning på detta då problemet som sådant gör att vårt demokratiska samhälle inte fungerar som det är tänkt.

– Detta är en demokratisk brist. Många beslut till exempel politiska baseras på vad man tror är tillförlitlig statistik. Om vissa grupper är utestängda riskerar det att få allvarliga konsekvenser. Det här rör sig om grupper som även i övrigt har svårt att komma till tals och som många gånger är beroende av viktiga samhällsfunktioner för att kunna leva ett bra liv, säger Stefan Johansson.

Att människor med olika typer av funktionsnedsättningar av olika anledningar sällan deltar i undersökningar tycks bero på flera saker.

Dels är det så att svarsfrekvenser går ner i många undersökningar över hela världen, dels börjar det bli ett allt större problem eftersom forskning och viktiga samhällsfunktioner är beroende av tillförlitliga undersökningar. Det Stefan Johansson också sett är att det verkar vara ett större bortfall bland personer med vissa funktionsnedsättningar och att vissa grupper inte ens verkar komma med i urvalen.

– När till exempel SCB ställer frågor om svenskars internetvanor så är urvalsmetoderna sådana att de inte verkar nå personer med utvecklingsstörning och kanske inte heller personer med andra typer av funktionsnedsättningar. Det är svårt att med sådana metoder nå personer med exempelvis autismspektrumtillstånd eller schizofreni, för att ta några exempel. Problemen är flera. Det kan vara så att personer tillfrågas men systematiskt tackar nej, att personer tackar ja men lyckas inte genomföra undersökningen eller att personer inte alls tillfrågas, säger Stefan Johansson.

Han tillägger att i ett projekt där han och andra diskuterade med över 100 personer med psykisk ohälsa så var det många som hade som grundprincip att aldrig tacka ja till att delta i undersökningar. De hade dåliga erfarenheter av att försöka vara med.

– Det gick ofta inte bra och då ansåg de istället att det skapade minst problem att tacka nej. När vi undersöker situationen för personer med utvecklingsstörning så verkar de inte ens bli tillfrågade, berättar Stefan Johansson.

För att råda bot på detta demokratiproblem har Stefan Johansson tagit fram ett enkätverktyg, en redskap speciellt anpassat för människor med olika funktionsnedsättningar. Tanken med detta verktyg ska vara att det är deltagarens önskemål och preferenser som slår igenom i sättet som man svarar. Det vill säga att den undersökande parten ställer sina frågor men sättet att svara anpassas till deltagarens förutsättningar.

– Vi laborerar med olika ”kognitiva profiler” för att kunna erbjuda deltagaren att svara på ett sätt som passar. Vi jobbar också med olika stödfunktioner. Ett exempel är att den som har svårt att skriva in svar ska kunna prata in det. Ett annat är att man automatiskt kan få frågor och svarsalternativ upplästa och vi tittar på tekniker för att koppla samman stödpersoner med deltagare, i de fall deltagare har svårt att själva förstå frågor eller svarsalternativ, säger Stefan Johansson.

Han utvecklar det hela genom att berätta att under förberedelserna har de testat cirka 20 olika datainsamlingsmetoder där den kanske mest klassiska var enkäten på papper. Personerna som deltagit har sedan fått rangordna vilka sätt hon eller han tycker fungerar bra, är okej eller svåra/helt omöjliga att använda.

– Vi ser då att det som är en persons bästa alternativ är en annans ”helt omöjligt”. Av det ser vi att om man bara väljer ett sätt för datainsamling så faller många bort. Erbjuder du två sätt så ökar andelen som kan delta och är du uppe i 4-5 olika sätt så är chansen stor att alla hittar något alternativ som åtminstone är okej. Bara genom att komplettera en pappersenkät med möjligheten att svara via webben ökar gruppen som potentiellt kan svara, säger Stefan Johansson.

Han säger att han tror på undersökningsverktygets kommersiella potential. Tanken är nämligen att verktyget även ska fungera bra för äldre och för personer som av olika anledningar kan tycka att det är svårt att svara på frågor.

– Det rör sig om mycket stora grupper i samhället och om grupper som det är viktigt att vi har god tillgång till data om. Eftersom vi är extremt beroende av god tillgänglighet och användbarhet och jobbar med principerna bakom universell design så tror vi också att verktyget kommer att uppskattas av alla. Det kommer att bli lite lättare för alla att delta i undersökningar, säger Stefan Johansson.

När det gäller personer med funktionsnedsättning och svarsfrekvensen i enkäter så gäller det alla typer av undersökningar: Från sådana som myndigheter och forskare gör till undersökningar från kommersiella institut och konsulter.

Vinnova har inom ramen för satsningen "Utmaningsdriven Innovation" gått in med några miljoner kronor för att Stefan Johansson och de andra ska kunna utveckla undersökningsverktyget. Även KTH Innovation ger stöd i detta projekt.

En stor del av den nya kunskap som genereras inom området "Psykisk och kognitiv tillgänglighet i digitala miljöer" kommer för övrigt från det treåriga projektet Begripsam. Detta projekt är finansierat av Allmänna Arvsfonden.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Stefan Johansson på 070 - 823 10 64 eller stefajoh@kth.se.

Till sidans topp