Till innehåll på sidan

Transparent but incomprehensible

Investigating the relation between transparency, explanations,and usability in automated decision-making

Tid: Fr 2022-09-16 kl 13.30

Plats: F3, Lindstedtsvägen 26 & 28, Stockholm

Språk: Engelska

Ämnesområde: Människa-datorinteraktion

Respondent: Jacob Dexe , Medieteknik och interaktionsdesign, MID

Opponent: Associate Professor Wanda Presthus,

Handledare: Henrik Artman, Medieteknik och interaktionsdesign, MID; Ulrik Franke, Medieteknik och interaktionsdesign, MID

Exportera till kalender

QC 20220613

Abstract

Att något är transparent ses oftast som en önskvärd egenskap. Det offentliga ska vara transparent gentemot medborgaren, och företag ska vara transparenta mot såväl myndigheter som kunder. Mer transparens gör att mer information finns tillgängligt för medborgaren, så att hon kan göra egna och aktiva val i sitt liv, och i takt med att det finns mer och mer information i samhället så kan medborgaren också göra fler val som överensstämmer med hennes preferenser. Tyvärr är det en berättelse som är för bra för att vara sann. Oftare verkar medborgaren vara skeptisk mot ökad insamling av data, hon vill att såväl stat som företag ska bli mer transparenta och hon saknar såväl tid som färdigheter för att verkligen kunna förstå all den information som finns tillgänglig runtom henne. 

I denna avhandling undersöks förhållandet mellan transparens, förklaringar och användbarhet, med ett fokus på hur dessa fenomen tar sig uttryck när det rör sig om automatiserade beslut och algoritmer. Utöver att visa vilka fördelar transparens har, visar avhandlingen en mängd problem med transparens, och hur transparens kan vara svårare att omsätta i handling än vad många antar. Den utforska förklaringar, som transparens ofta består av, och dess begränsningar, utvecklingen inom automatisering och algoritmiskt beslutsfattande, samt hur samhället tenderar att reglera sådana fenomen. Avhandlingen använder sedan dessa modeller och tankefigurer för att undersöka hur människa-datorinteraktion i allmänhet och användbarhet i synnerhet kan användas för att förbättra transparens och realisera dess utlovade fördelar. 

Fyra studier presenteras som undersöker ämnet från olika perspektiv. Artikel I undersöker hur regeringar och myndigheter använder AI-strategier för att uppnå konkurrensfördelarna med etiskt hållbar AI, medan artikel II studerar hur försäkringsexperter förhåller sig till fördelarna och nackdelarna med transparens. Artiklarna III och IV undersöker båda praktiskt tillämpad transparens genom att begära ut förklaringar av automatiserade beslut, baserat på rättigheter i GDPR. Men, där artikel III jämför implementation i fem olika länder, visar artikel IV i stället hur transparens kan misslyckas och försöker förklara varför. 

Avhandlingen avslutas genom att visa att även om transparens visserligen har många fördelar, så finns där också begränsningar. Företag och andra aktörer måste vara medvetna om att transparens kanske inte allt är rätt lösning, och att förklaringar också har begränsad effekt i såväl maskiner som människor. Transparens är ett verktyg som kan användas för att nå vissa mål, men god transparens kräver goda strategier, aktiva val och en medvetenhet om vad användaren vill.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-313825