Till innehåll på sidan

De ifrågasätter tongivande coronaforskning

Illustration med graf som pekar upp och coronaviruset i bakgrunden.
"Dåligt underbyggd vetenskap riskerar att underminera förtroendet för forskarvärlden", säger Joakim Jaldén, professor i signalbehandling vid KTH. Bild: pixabay.com

NYHET

Publicerad 2020-12-28

Nu riktar forskare från bland annat KTH, Lund, Linköping och Uppsala universitet kritik mot brittiska Imperial Colleges slutsats att en total nedstängning av samhället är det enda ett land kan göra för att kraftigt minska smittspridningen. Arbetet forskarna bygger sin kritik på har precis publicerats i den vetenskapliga tidskriften Nature.

– I rapporten från Imperial College tidigare i år så är den huvudsakliga slutsatsen att så kallad total nedstängning är den enda restriktion som ett land kan genomföra för att signifikant minska smittspridningen. Avsaknad av nedstängning orsakar många dödsfall. Vår kritik består i att det inte finns fog för att dra en sådan slutsats.

Det säger Joakim Jaldén, professor i signalbehandling vid KTH. Han är en av de kritiska forskarna och berättar att den gemensamma insatsen är intressant ut ett vetenskapligt perspektiv. Detta då "mycket tveksamma vetenskapliga slutsatser tillåts presenteras i de finaste av tidskrifter under parollen att stundens allvar kräver snabb publikation", enligt forskarnas egen utsago.

Porträttfoto föreställandes Joakim Jaldén, professor i signalbehandling vid KTH.
Joakim Jaldén, professor i signalbehandling vid KTH.

– Dåligt underbyggd vetenskap riskerar att underminera förtroendet för forskarvärlden.

Anpassade modell efter dödstal

Joakim Jaldén berättar att forskargruppen på Imperial College löpande utvecklat en smittspridningsmodell som visar effekten av fem olika restriktioner. Modellen har sedan kontinuerligt anpassats efter tillgängliga siffror över dödsfall på grund av covid-19.
 
– Som exempel kan nämnas att en tidig version av modellen passade de svenska dödstalen illa. Detta är egentligen inte så konstigt då modellen sade att nedstängning av samhället var den enda restriktionen som var effektiv. Sverige hade inte genomfört en nedstängning, men kurvan för de svenska dödstalen sjönk trots detta.

Vad forskarna på Imperial College då gjorde var att introducera en extra landspecifik parameter som bonus för den sista restriktionen i varje land, vilket gjorde att modellen nu passade dödstalen i alla länder väl.
 
– I många fall berodde det fortfarande på att nedstängning tillskrevs en stor effekt, men i Sverige tillföll de fallande dödstalen nu istället att vi förbjudit folksamlingar med fler än 50 deltagare, då det var det sista som skedde innan Imperial Colleges vetenskapliga rapport publicerades i Nature.

Bild med två post it-lappar på en dörrs glasruta. På dessa står det Sorry we are closed samt covid-1
Den kritiserade pandemimodellen ledde till orimlig slutsatser, enligt forskarna. Foto: Anastasiia Chepinska / Unsplash.

Orimlig slutsats

Bristerna i Imperial Colleges arbete beror enligt Joakim Jaldén på hur forskarna övertränat en mycket känslig modell. Vanligtvis använder man inom modellering och maskininlärning en uppsättning data för att träna modellen, och ytterligare en uppsättning för att verifiera att träningen fungerar som den ska. Så har inte varit fallet med Imperial College; de har bara använt en uppsättning data.

– Om man ser till Sverige så kan man, om man utgår från de slutsatser som Imperial College presenterat, anta att Sveriges höga dödstal är en följd av att vi ej genomförde en nedstängning utan endast införde ineffektiva åtgärder. Vi tar inte ställning till om en nedstängning i Sverige kunde räddat liv, utan påtalar bara att en sådan slutsats inte rimligen kan dras utifrån det arbete som Imperial College publicerat. 

Han tillägger att det är olyckligt om framtida politiska beslut om hantering av pandemin baseras på bristfällig vetenskap. Att det är en skyldighet att han liksom andra forskare kritiskt granskar även den vetenskap som publiceras under kaotiska förhållanden. Att detta kanske är ännu viktigare än att föreslå ytterligare modeller.

De ansvariga forskarna bakom den publicerade artikeln är verksamma vid KTH, Lund, Linköping och Uppsala universitet, samt Region Östergötland, National University of Singapore och Skåne universitetssjukhus.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Joakim Jaldén på 08 - 790 77 88 eller jalden@kth.se. 

Publikation

"The effect of interventions on COVID-19", Nature, https://doi.org/10.1038/s41586-020-3025-y