Forskare på G

EU-pengar till social robot

Det svenska techbolaget Furhat Robotics, med ursprung på KTH, har fått stöd på 24 miljoner kronor från EU-kommissionens innovationsråd. Bolaget, som utvecklar en social robot, Furhat, startades av tre KTH-forskare: Jonas Beskow, professor, Gabriel Skantze, professor och Samer Al Moubayed, affilierad forskare och bolagets vd.

Furhat kan ta ögonkontakt, svara på tilltal och ställa frågor, behärskar 40 olika språk med över 200 valbara röster. Roboten består av ett ansikte med en 3d-mask i plast, på vilken det projiceras olika ansiktsrörelser och utseenden med hjälp av ljuseffekter.

Bidraget från EU ska bland annat användas för att finansiera tillverkning av fler robotar.

Elva KTH-projekt med stor samhällspåverkan

Sammanlagt elva forskningsinitiativ från KTH finns med när Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) utser 100 svenska forskningsprojekt med störst påverkan på framtidens industri och samhälle. Bland KTH-projekten finns Foreseeti, en startup som bygger programvara, securiCAD, som simulerar cyberattacker i syfte att göra säkerhetsbedömningar av systemarkitekturer. Ansvariga forskare är Mathias Ekstedt, Robert Lagerström och Pontus Johnson.

I ett annat forskningsprojekt arbetar fyra forskare med ett system för att utveckla svetsning inom industrin i en mer hållbar riktning. Syftet är att minska utsläpp av växthusgaser och samtidigt behålla svenska näringsgrenars position på världsmarknaden. I projektet ingår Eric Lindgren, Thomas Stenberg, Martin Engman och Zuheir Barsoum.

Ytterligare ett projekt, med Örjan Smedby och Chunliang Wang, ska förbättra behandlingen av folksjukdomar som cancer och demens. Med hjälp av bildbiomarkörer är tanken att kunna ge tidigare sjukdomsdiagnos, en effektivare behandling och att undvika onödiga biverkningar. Fler KTH-projekt på 100-listan.

Små sensorer mäter luftkvalitet

Kristinn B. Gylfason, universitetslektor vid Mikrosystemteknik på KTH är en av flera forskare i ett EU-finansierat projekt, ULISSES , som ska ta fram en ny typ av sensorer som mäter luftkvalitet, exempelvis förekomsten av luftföroreningar och växthusgaser. Sensorerna som ryms på ett chip kan bäddas in i mindre personliga, bärbara enheter eller installeras i offentliga miljöer i gatubelysning, bussar, taxi eller drönare.

Tekniken ger både allmänheten och yrkesprofessioner möjlighet att övervaka och ställa krav på luftkvalitet, och kan komma till användning för stadsplanerare, arbetsgivare och hyresvärdar för att säkerställa en hälsosam inomhus- och utomhusmiljö. Tekniken bygger på optiska gas-sensorer där kiselfotonik kombineras med 2D-material. Förhoppningen är att sensorerna ska kunna tillverkas i stora volymer till låg kostnad.

Nya toaletter för tryggare hem

Allt fler äldre vårdas hemma och trånga badrum gör att vårdpersonalen får svårt att utföra sitt arbete på ett säkert sätt. Linda Rose universitetslektor vid institutionen Medicinteknik och hälsosystem på KTH har fått 3,6 miljoner kronor av AFA Försäkring för att undersöka hur tekniska hjälpmedel som vridbara toalettstolar kan bidra till bättre arbetsmiljö och tryggare hem. Syftet är bland annat att minska risken för fallolyckor och belastningsskador. I arbetet ingår byggande av prototypbadrum som ska testas och utvärderas.

Fyra forskare effektiviserar Intel-processorer

Forskare vid KTH har utvecklat mjukvara för att effektivisera beräkningarna från Intel-processorer. Forskarna har utnyttjat strukturen hos processorns cacheminne för att påskynda beräkningarna. Denna möjlighet

har funnits i många år, men inte tidigare dokumenterats eller använts. Resultatet är att processorn kan fungera mer effektivt – samma beräkning kan göras med mindre energiförbrukning.

Forskarna – Alireza Farshin, Amir Roozbeh (industridoktorand från Ericsson), Gerald Q. Maguire Jr. och Dejan Kostic – har visat att prestandan kan förbättras för att skicka och ta emot nätverksdata.

Forskningen, som skett i samarbete med Ericsson, har lett till tre patentansökningar. Forskningsarbetet publiceras i en vetenskaplig artikel, "Make the Most out of Last Level Cache in Intel Processors", i samband med konferensen EuroSys 2019 25-28 mars i Dresden, Tyskland.

Genombrott inom röntgenvetenskap

Forskare vid KTH har gjort ett genombrott inom röntgenspektroskopi vilket på sikt kan ge bättre förståelse för hur materia och material fungerar. Forskarna har, vilket ansetts omöjligt att göra, separerat den förfinade rotationstrukturen hos molekyler och material med hjälp av röntgenljus.

Genom att bestråla kolmonoxidmolekyler med röntgenljus har Hans Ågren och Faris Gel'mukhanov, professorer vid KTH, skapat en kedjereaktion där elektroner med mycket hög energi avges från kolatomen. Detta ger en impuls till molekylen som leder till rotationsrörelse på en tidsskala av endast några få femtosekunder, svarande mot en karaktäristisk temperatur på 10 000 K. Genom att justera intensiteten på röntgenljuset har forskarna också kunnat påverka hur snabbt kolmonoxidmolekylen roterar.

Upptäckten förväntas i förlängningen ge förbättrade möjligheterna till hyperspektral avbildning – mätningar över tid och rum – av olika materials komposition och dynamik med hög upplösning, vilken i sin tur ger bättre förståelse för hur materia och material ser ut och fungerar.

Forskningsarbetet, publicerat i The Proceedings of the National Academy of Science USA, PNAS , har bedrivits vid synkrotronlaboratoriet SOLEIL i Frankrike.

Text: Christer Gummeson