Forskare på G

Bostäder för fattigpensionärer

Erik Stenberg , forskare i arkitektur, medverkar i ett bostadsprojekt med syfte att skapa billigare boende genom ”delningsarkitektur”. Forskningen utgår ifrån gruppen kvinnliga pensionärer, nästan 30 procent av dem riskerar enligt beräkningar att hamna under fattigdomsgränsen. Målet är att skapa gemensamhetsboende med en maxhyra på 4000 kronor. Ett möjligt scenario är ett storhushåll för runt åtta personer där den privata bostadsytan är 20–25 kvadratmeter. Inom projektet, Max 4 Lax, finansierat av bland andra Vinnova, görs nu behovsanalyser och studier av kollektivboenden och omdaningar av rekordårens bostäder i övriga Europa.

Solljus renar hav från plaster

Ett forskarteam under ledning av Joydeep Dutta , professor i material- och nanofysik, har tagit fram en ny teknik för att rena vatten från plastföroreningar. Metoden använder ljusenergi för att bryta ned mikroplaster. I praktiken betyder det att när en särskild beläggning appliceras kommer mikroplasterna att försvinna enbart med hjälp av solljus. Forskarnas rengöringsteknik kan installeras vid reningsverk och flodmynningar

Plastföroreningar är ett växande hot i marina miljöer. Utsläppen kommer från syntetiska kläder, däck, kosmetika och andra personvårdsprodukter eller som rester från plastföremål som påsar och flaskor med risk att de intas av marina djur och vidare till människan genom vår föda. Forskningen är finansierad av EU och publicerad i tidskriften Environmental Chemistry Letters.

Miljöförstöring utanför städer

Andrew Karvonen , forskare inom hållbar stadsutveckling, ska i en studie undersöka hur områden omkring och mellan städer, så kallade peri-urbana territorier påverkar klimatet och andra aspekter inom hållbar utveckling. Forskningen fokuserar på de ofta spretiga och utspridda områden som skapas strax utanför städer, fungerar som globala nav och lokala enklaver, och som ofta kännetecknas av ohämmad tillväxt och oordning med växande klimatrisker och miljöförstöring som följd.

Syftet är bland annat att förstå processen kring peri-urbanisering: förändringar i markanvändningen och de sociala, ekonomiska, politiska och kulturella följderna. Forskningsprojektet, ”Peri-Urbanization & Climate-Environment Change” finansieras av Forma.

Säkerhetsrisker i det digitala samhället

Smart, sammankopplat och uppkopplat – så skulle nog många beskriva framtidens hållbara samhälle. Men flera glömmer kanske att ju mer som kopplas upp desto högre blir kraven på systemens säkerhet och integritet. Hur säkra behöver systemet vara när elnät, sjukvård och transporter ligger i molnet? I sommar satsar KTH på temat cybersäkerhet och integritet och bjuder in ledande forskare från världens alla hörn för att diskutera dessa frågor.

Under perioden 10–20 juni och 16–20 juli arrangeras bland annat forskningskonferenserna IEEE European Symposium on Security and Privacy och Privacy Enhancing Technologies Symposium (PETS 2019) inkluderande flera möten och event där 300 forskare väntas delta. Delar av konferenserna kommer att vara öppna för allmänheten. Kontaktperson för evenemangen är  Panagiotis Papadimitratos .

Verktyg som ska minska flygresandet

Daniel Pargman , forskare i medieteknik, ska undersöka hur medarbetare kan minska sina flygresor i tjänsten. Ett forskarteam vid KTH, där även Elina Eriksson , Jarmo Laaksolahti , Björn Hedin  och Markus Robért  ingår ska ta fram verktyg som kan realisera arbetsgivares klimatmål. Genom verktyget, en strukturerad metod i kombination med analoga och digitala verktyg, ska ord gå till handling på de nivåer i organisationen där konkreta beslut fattas om när, var och hur man reser. Projektet, finansierat av Energimyndigheten och KTH, syftar till att ge flygintensiva organisationer större möjligheter att nå eller överträffa klimatmål, vilket bidrar till en energieffektiv och hållbar framtid.

Fyra forskare får miljoner för fri forskning

Fyra forskare vid KTH har tilldelats priser från Göran Gustafssons stiftelser. Professor Karim Alexander Adiprasito , forskare i teknisk fysik, får Göran Gustafssonpriset på 2,75 miljoner kronor att användas fritt i forskning. Hans intresse är samspelet mellan ändliga, kombinatoriska föremål och oändliga sådana, såsom kontinuerliga föremål. Studier av kombinatoriska strukturer motiveras av betydelsen i modern ekonomi och kombinatoriska problem i matematik

Även  Klaus Jöns , forskare i teknisk fysik, får Göran Gustafssonpriset på 2,75 miljoner kronor. Hans forskning i hybridkvantumfotoniska enheter kombinerar kvantoptik och materialvetenskap på nanoskala. Användningsområden är till exempel att kunna realisera framtidens internetteknik. 

Forskarna Patrick Henning  och Lilian Matthiesen  får Göran Gustafssons lilla pris på 750 000 kronor vardera. Priset delas ut av Göran Gustafssons stiftelser för naturvetenskaplig och medicinsk forskning.

Text: Christer Gummeson