Till innehåll på sidan
Prorektor vid KTH Mikael Östling hälsar välkommen till seminariet. (Foto: Håkan Lindgren)

KTH bidrar till världens smartaste elnät

Publicerad 2017-03-24

Projektet Smart Grid Gotland har kallats ett av världens främsta utvecklingsprojekt inom smarta elnät. Resultaten av projektet presenterades under ett välbesökt seminarium på KTH.
– Vi har fått stora mängder data ur projektet som nu blir input till vår forskning, säger professor Lars Nordström vid KTH.

År 2020 ska minst hälften av all energiproduktion i Sverige utgöras av förnybar energi. För att nå dit måste inte bara produktionen av förnybar energi öka, de hållbara energislagen som till exempel vind- och solkraft måste även kunna integreras i de befintliga systemen.

Projektet Smart Grid Gotland   har pågått sedan 2012 och är ett samarbete mellan Vattenfall, ABB, Gotlands Energi AB, Svenska Kraftnät, Schneider Electric, KTH och Energimyndigheten.

I projektet har man undersökt hur dagens elnät kan anpassas till framtidens energisystem. Det handlar om att ökar andelen förnybar energi i näten samtidigt som att elkvalitet förbättras, och samtidigt få kunderna att bli mer aktiva. Hur ska man motivera kunderna att styra sin elanvändning utifrån tillgången på el och därmed göra elnätet stabilare?

Svaren på dessa frågor levererades av ett nöjt konsortium som samlats på KTH i Stockholm för att presentera resultatet av nästan sex års samarbete.

– Vi har ett resultat! sa prorektor för KTH, Mikael Östling   och anspelade på den aktuella finalen i melodifestivalen. Ett av världens smartaste elnät har utvecklats på Gotland.

Att ett elnät blir ”smart” betyder bland annat att det kan integrera förnybara energislag. Nätet har även utrustats med smarta mätare, sensorer och brytare för att lättare kunna styra och övervaka lågspänningsnätet. Smarta mätare kan, förutom att notera energiförbrukningen, även ge information om vad som verkligen händer i nätet, och rapporterar exempelvis strömavbrott (utan att kunderna själva behöver ringa in och felrapportera). Både avbrottstid och avbrottsfrekvens visade sig i projektet förbättras med 25 procent.

– De här nya tekniklösningarna - smartare nät, smartare utrustning – är helt avgörande för att nå de nya energimålen, underströk statsekreterare Nils Vikmång, som också är ordförande i Forum för smarta elnät.

Projektet, som till en början huvudsakligen var teknikorienterat, har under arbetets gång fått ett allt större kundfokus. Närmare 300 kunder har varit anslutna till projektet och de har själva kunnat styra sin elkonsumtion utifrån elpriset, och vissa har på så vis kunnat få ned sin elförbrukning.

– Vi har fått väldigt engagerade kunder. Av de som var med i försöken är en klar majoritet kvar och betalar nu för tjänsten, berättade Jan Karlsson vd på Gotlands Energi.

Smart Grid Gotland är ett samarbete mellan sju olika parter inom energiområdet.

Ur projektet har det också vuxit fram nya idéer och innovationer. Som ett exempel på detta nämner Jan Karlsson tjänster som hjälper sommarstugeägare och kyrkor på Gotland att på distans kunna styra uppvärmingen.

En fråga som diskuterades under tisdagen var hur man undviker att trögrörliga regleringar på energiområdet sätter käppar i hjulet för energiomställningen.

– Det är viktigt att myndigheterna finns med från starten i projekten - innan man skapar regleringar, påpekade Kalle Bergman, FoU-chef på Vattenfall.

Framöver kommer vi sannolikt få se fler liknande samarbeten. Över hela världen växer intresset för smarta elnät och förhoppningen är nu att världen kan lära av projektet på Gotland.

– Det här kan gå på export. Vi är ju med och förändrar världen.  Svenska konsortier med små och stora företag, med representanter för både regering och akademi, skulle kunna hjälpa till och bygga upp framtiden smarta städer, sade ABB:s Sverigechef Johan Söderström.

Även om projektet på Gotland för många är avslutat, så fortsätter arbetet, bland andra för forskarna på KTH.

– För oss har Smart Grid Gotland varit som ett jättestort labb som vi kunnat få stora mängder data ur som nu blir input till vår forskning, säger en nöjd professor Lars Nordström   som är en av de forskare som representerat KTH i projektet.

Resultaten i korthet

Kunderna fick en effektivare energianvändning, och vissa sänkte sin elkostnad genom att flytta konsumtion från dyra till billigare timmar. Många kunder valde att efter projektet betala för att behålla utrustningen.

Elnätet har fått en förbättrad avbrottsstatistik med de nya installationerna, vilket har visat sig vara ett kostnadseffektivt alternativ till konventionell nätförstärkning. Automatiseringen förkortar också tiden det tar att bygga upp nätet efter ett fel. Med smarta mätare som elkvalitetssensorer får man aktuell driftinformation och data om hur nätet är kopplat, utan någon egentlig merkostnad.

Vindkraftproduktionen på Gotland kan öka med upp till 4GWh/år genom en kontrollerad nedstyrning av vindkraften, där produktionsbortfallet fördelas mer rättvist över vindkraftägarna.

Text: Anna Gullers

Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2017-03-24