Till innehåll på sidan

KTH:s labb får nya miljoner

Publicerad 2019-02-05

KTH satsar extra på labbmiljöer inom strategiskt viktiga områden. Ny avancerad forskningsutrustning ska stärka den internationella konkurrenskraften.

Mikael Östling, prorektor.

Satsningen på KTH:s infrastruktur inleddes förra sommaren, då nio utvalda labbmiljöer fick ett inledande startbidrag. Nu har sju av miljöerna sammanlagt fått 20 miljoner för att investera i unika, avancerade instrument och analysresurser.

– Vi vill stärka viktiga forskningsmiljöer med stark infrastruktur. Det här är ett långsiktigt arbete för att stimulera forskningsexcellens och utveckla fler tvärvetenskapliga samarbeten, både inom KTH och med andra partner, inte minst internationellt, säger Mikael Östling , prorektor.

Medlen går till labbmiljöer inom områden som life science, nanoteknik, medicinsk teknik, experimentell mekanik och visualisering.

För Odqvistlaboratoriet, som samlar KTH:s experimentellt avancerade forskning och utbildning inom teknisk mekanik under ett tak, är bidraget mycket välkommet, berättar Stefan Hallström , föreståndare. Inte minst för att källorna till att söka finansiering för infrastruktur är så få, säger han.

– Nu får vi möjlighet att uppgradera till toppmodern utrustning för experimentell verksamhet i framkant, säger han.

Labbet ska använda pengarna för forskningsutrustning i syfte att testa och verifiera egenskaper i olika material. En klimatanläggning ger bland annat nya möjligheter att pröva hur biobaserade material reagerar på fukt, värme och kyla.

Stefan Hallström, föreståndare.

I en annan planerad investering, en så kallad slagrigg, kan man bedöma tåligheten hos exempelvis kompositmaterial för fordonstillämpningar. Även en universalprovmaskin, som kan testa drag-, tryck- och vridtålighet, ska köpas in.

Inom Odqvistlaboratoriet, ett samarbete mellan institutionerna Mekanik, Hållfasthetslära och Farkost och flyg, pågår omkring hundra forskningsprojekt inom akustik, strömningsfysik, hållfasthetslära samt lättviktskonstruktioner. Labbmiljöerna används av såväl forskare som studenter, samarbeten pågår med forskningsinstitut, myndigheter och näringsliv.

Forskningen spänner över ett brett område där labbet försörjer behov inom både grundforskning, materialutveckling för basindustrin och utveckling av nya konstruktionslösningar inom en flora av områden, bland annat inom vägfordons-, tåg-, flyg-, rymd- och marinindustri.

Hur ser förhoppningarna ut inför framtiden?
– Att hitta fler användare. Även om vi redan har ett omfattande samarbete och en jämn ström av uppdrag som kommer in vill vi utöka vår verksamhet. Grundidén är att utveckla en labbmiljö som är relevant för en bredd av tillämpningar. Datasimuleringar är förstås viktigt, men utan experiment finns det risk att forskningen avskärmar sig från verkligheten.

Text: Christer Gummeson

KTH:s satsning på labbmiljöer har sin grund i signaler från utbildningsdepartementet om att landets universitet och högskolor måste ta större ansvar för forskningens infrastruktur.

Nio av KTH:s labbmiljöer har i en urvalsprocess förra året kvalificerat sig till KTH:s officiella, kallad KTH Infrastruktur, och kan söka interna medel för nya projekt och forskningssamarbeten. Sex andra labb nådde inte ända fram i processen och går under beteckningen interim KTH Infrastruktur. Dessa kommer att utvärderas under 2019 med möjlighet att etableras fullt ut.

Här är labben som fått medel i KTH:s interna utlysning för investeringar i forskningsutrustning:

  • Advanced Light Microscopy (ALM): 6 miljoner för ett instrument, ett Lattice Light Sheet Microscopy, unikt i Europa som ger starka möjligheter till spetsforskning. (Föreståndare Hjalmar Brismar, Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa, del av SciLifeLab)
  • Electrum Lab: 3,5 miljoner för olika utrustning för heterogen integration av multidisciplinära mikro- och nanokomponenter. Satsningen ger ökad innovationsförmåga med samhällspåverkan och ökad synlighet för KTH. (Föreståndare Nils Nordell, Skolan för elektroteknik och datavetenskap)
  • Jonassons centrum för medicinsk avbildning: 1 miljon för ett olika uppgraderingar av existerande utrustning som kan utveckla nya metoder i sjukvården. (Föreståndare Örjan Smedby, Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa)
  • NanoLab: 1,5 miljoner för olika utrustning och kompletteringar till existerande utrustning som kan ge ökad externfinansiering till ett flertal forskargrupper samt även uppkomst till startups. (Föreståndare David Haviland, Skolan för teknikvetenskap)
  • National Genomics Infrastructure (NGI): 1,8 miljoner till två mindre ”mosquito instrument”. En satsning för ökad digitalisering och effektivisering. (Föreståndare Joakim Lundeberg, Skolan för kemi, bioteknologi och hälsa, del av SciLifeLab)
  • Odqvist Lab: 3,7 miljoner för ny utrustning samt en komplettering till en existerande utrustning. (Föreståndare Stefan Hallström, Skolan för teknikvetenskap)
  • Visualiseringscentrum (VIC): 2,5 miljoner för olikautrustning och uppgraderingar som främjar ökad interdisciplinaritet, involvering av nya forskningsområden. Infrastrukturen har en stark koppling till grundutbildning och medför en satsning på hållbar utveckling och digitalisering. (Föreståndare Bjorn Thuresson, Skolan för elektroteknik och datavetenskap)
Innehållsansvarig:redaktion@kth.se
Tillhör: Om KTH
Senast ändrad: 2019-02-05