Till innehåll på sidan

KTH-teknik skickas till Merkurius

Datorrenderad bild som föreställer BepiColombo. Bild: ESA.

NYHET

Publicerad 2018-10-17

Lördagen den 20 oktober skjuts BepiColombo ut från jorden i riktning solen. Om sju år når den sin slutdestination Merkurius och ombord finns två rymdsonder som ska lägga sig i omloppsbana runt planeten. MMO, en av sonderna, har teknik från KTH installerad.

Det är dem japanska och den europeiska rymdstyrelsen JAXA respektive ESA som står bakom uppskjutningen av BepiColombo och dess två rymdsonder.

Den enda rymdsonden vid namn MPO ska undersöka planetens yta som terrängen, dess mineraler och kemisk komposition. Den andra rymdsonden, MMO, ska utforska Merkurius magnetosfär, det vill säga magnetfält som växelverkar med solvinden. Det är här KTH-tekniken återfinns.

Så här ser trådbomsenheterna ut.

– Ombord på rymdsonden sitter trådbomsenheter. Väl framme vid Merkurius fälls dessa ut, och inkluderar 16 meter långa trådar. Det handlar om några millimeter tjocka ledningar som via centrifugalkraften hålls i utfällt läge. Dessa ledningar mäter sedan elektriska fält, berättar Tomas Karlsson, universitetslektor vid avdelningen Rymd- och plasmafysik på KTH.

Miljön i närheten av och på Merkurius är brutal. Exempelvis är det 430 grader Celsius under dagen på planetens solsida, och minus 170 grader på natten i nedslagskratrarna vid Merkurius poler. Detta ställer förstås krav på den utrustning som ska vistas i omgivningen.

– Ja, det är viktigt att tänka på vad för typ av ytmaterial man använder. Så det inte blir för varm. Materialet måste reflektera bort värmen från solen, säger Tomas Karlsson.

Tomas Karlsson, universitetslektor vid avdelningen Rymd- och plasmafysik på KTH.

Fram till idag har forskarna vetat relativt lite om Merkurius. Av den informationen om planeten som finns så samlades den första delen in när rymdsonden Mariner 10 hälsade på under åren 1974 till 1976. Kompletterande informationsinhämtning har skett senare, under 2008 till 2015 då den mer avancerade rymdsonden Messenger var på besök.

– KTH är med i detta projekt eftersom vi har lång erfarenhet av liknande uppdrag i rymden där man velat mäta elektriska fält. Vi blir ofta tillfrågade att vara med i liknande projekt. För närvarande är vi bland annat med i NASA:s Magnetospheric Multiscale-uppdrag och ESA:s Cluster-mission, berättar Tomas Karlsson.

Uppskjutningen sker 03:45 på morgonen nu på lördag den 20 oktober från Kourou i Franska Guyana. Forskarna räknar med att sonderna är framme vid Merkurius år 2025. I ett år ska de sedan studera planeten.

Sugen på att följa uppskjutningen? Här gör du det .

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Tomas Karlsson  på 08 - 790 77 01 eller tomas.karlsson@ee.kth.se