Miljoner från VR till KTH:s forskare – hela listan

Publicerad 2018-11-30

Totalt 47 forskare från KTH har fått pengar från Vetenskapsrådets utlysning inom naturvetenskap och teknikvetenskap. Sammanlagt 163 miljoner har gått till projekt inom alltifrån kvantmekanik och partikelfysik till cancerforskning och robotinlärning.

De flesta forskarna får mellan tre och fyra miljoner kronor, en av dem är Anna Herland, forskare inom mikro- och nanosystem:

– Fantastiskt roligt, både för mig personligen och för att KTH har många forskare som får dessa medel. Vetenskapsrådet finansiering är viktig för vi ska kunna bedriva högkvalitativ grundforskning.

Du får 3,8 miljoner för ett projekt inom organisk elektronik för neurala celler – vad går forskningen ut på?
– Elektroder som direkt mäter på eller stimulerar levande celler är en fundamental del av många medicinsktekniska metoder. I vårt projekt vill vi skapa enklare, känsligare och mer långtidsstabila elektrodgränssnitt till levande vävnad, framförallt mänskliga nervceller.

– Vi kommer utveckla nya material och mätmetoder inom organisk bioelektronik som är baserat på ledande mjuka plast- och gelmaterial stället för konventionella elektroniska material. Det gör det möjligt att både mäta och stimulera dessa känsliga celler utan att förstöra deras normala biologiska funktion.

Hur kan dina resultat komma till användning?
– I ett första steg kan de användas för så kallade elektrofysiologiska utvärderingar av nervceller, men även hjärtceller. Sådana utvärderingar är nödvändiga för läkemedelsutveckling, men i dagsläget är de mycket tids- och arbetskrävande. Vårt mål är att nå samma höga känslighet som de klassiska metoderna, men att kunna utföra mätningarna på många celler och under lång tid.

– Våra metoder kan också komma att ge bättre förståelse av grundläggande mekanismer hos elektroaktiva celler och hur dessa förändras vid en mängd olika sjukdomar.

Om du tittar framåt några år hur ser utmaningarna ut inom ditt forskningsområde, vad är nästa steg?
– Den stora utmaningen ligger i att skapa långtidsstabila och känsliga mät- och stimuleringsmetoder för nervceller i kroppen. Ur patientaspekter är detta är viktigt för behandling av sjukdomar som epilepsi och Parkinson, men också vid implantat som ska förbättra nedsättningar av sinnen så som syn och hörsel.

– Genom att utveckla organisk bioelektronik kan vi skapa äkta hybrider mellan elektronik och celler, för användningar i implantat såväl som biomedicinsk forskning.  

Berättat för: Christer Gummeson

Här är forskarna som fått projektbidrag (avrundat i miljoner kronor)

Mårten Ahlquist  Teoretisk kemi 3,1
Egor Babaev  Den kondenserade materiens fysik 3,1
Musard Balliu  Datorsystem, Annan elektroteknik och elektronik 3,6
Jonas Beskow  Interaktionsteknik 4,0
David Broman  Datavetenskap (datalogi) 4,2
Ute Cappel  Fysikalisk kemi, Materialkemi 3,3
Thomas Crouzier  Medicinsk material- och protesteknik, Biomaterial 3,2
Lucie Delemotte  Biofysik, Fysikalisk kemi, Biokemi och molekylärbiologi 3,3
Sandra Di Rocco  Geometri, Beräkningsmatematik, Algebra och logik 3,4
Elena Dubrova  Annan data- och informationsvetenskap, Annan elektroteknik och elektronik 4,0
Joydeep Dutta  Oorganisk kemi, Nanoteknik 3,6
Katia Gallo  Atom- och molekylfysik och optik, Den kondenserade materiens fysik, Nanoteknik 3,7
Sergei Glavatskih  Tribologi (ytteknik omfattande friktion, nötning) 4,0
Elena Gutierrez Farewik  Teknisk mekanik 3,4
Minna Hakkarainen  Polymerteknologi, Textil-, gummi- och polymermaterial, Polymerkemi 3,3
Anna Herland  Medicinsk laboratorie- och mätteknik, Biomaterialvetenskap, Cellbiologi 3,8
Pawel Herman  Bioinformatik och systembiologi (metodutveckling u, Annan medicinteknik, Annan biologi 3,0
Johan Hoffman  Teknisk mekanik, Beräkningsmatematik 3,6
Diane Holcomb  Sannolikhetsteori och statistik 3,0
Elias Jarlebring  Beräkningsmatematik 3,2
Patric Jensfelt  Datorseende och robotik (autonoma system) 4,0
Katharina Jochemko  Diskret matematik, Geometri 3,5
Klaus Jöns  Atom- och molekylfysik och optik, Den kondenserade materiens fysik 3,4
Vladislav Korenivski  Den kondenserade materiens fysik, Nanoteknik 3,4
Danica Kragic Jensfelt  Robotteknik och automation 3,6
Jens Lagergren  Datavetenskap (datalogi) 4,0
Tony Lindeberg  Datorseende och robotik (autonoma system) 4,0
Svante Linusson  Diskret matematik, Sannolikhetsteori och statistik, Algebra och logik 3,0
Joakim Lundeberg  Genetik (medicinsk under 30107 och lantbruksvetens, Medicinsk bioteknologi 3,3
Fredrik  Strömningsmekanik och akustik, Nanoteknik, Fysikalisk kemi 3,8
Yi Luo  Atom- och molekylfysik och optik, Teoretisk kemi 3,4
Saulius Marcinkevicius  Den kondenserade materiens fysik, Nanoteknik 3,7
Patrick Norman  Teoretisk kemi 3,3
Jimmy Olsson  Sannolikhetsteori och statistik 3,4
Valdas Pasiskevicius  Atom- och molekylfysik och optik 3,4
Svetlana Ratynskaia  Fusion, plasma och rymdfysik 2,5
Felix Ryde  Astronomi, astrofysik och kosmologi, Fusion, plasma och rymdfysik 3,4
Örjan Smedby  Medicinsk bildbehandling, Radiologi och bildbehandling, Cancer och onkologi 3,2
Jonas Strandberg  Subatomär fysik 3,4
Marcin Swillo  Atom- och molekylfysik och optik 3,3
Muhammet Toprak  Fysikalisk kemi, Den kondenserade materiens fysik 2,5
Bo Wahlberg  Reglerteknik 3,6
Ruoli Wang  Teknisk mekanik, Neurologi 3,8
Ulrich Vogt  Acceleratorfysik och instrumentering, Nanoteknik 3,4
Lars Wågberg  Materialkemi 3,8
Sara Zahedi  Beräkningsmatematik 3,4
Valery Zwiller  Den kondenserade materiens fysik, Nanoteknik 4,5
Till sidans topp