Så har terrorism debatterats i Sverige
NYHET
Genom ett forskningsanslag genom utlysningen DIGARV om 22 miljoner kronor ska forskare vid KTH och Göteborgs universitet kartlägga och synliggöra hur terrorism figurerat i svensk politik från 1968 fram till idag. En av många poänger är att kunna visa känslors betydelse i debatten runt terroristlagstiftningen.
Flygkapningsdramat på Bulltofta och gisslandramat vid västtyska ambassaden. Från Palmemordet och Sveriges deltagande i kriget i Afghanistan till FRA-lagen och terrordådet på Drottninggatan i Stockholm. Dessa händelser har inneburit att terrorism haft en framträdande plats i svensk samhällsdebatt under de senaste 50 åren.
Däremot har forskare endast studerat den politiska diskussionen om terrorismen i begränsad omfattning. En handfull statsvetenskapliga och kriminologiska studier har studerat policy förändringar med huvudfokus på terroristlagstiftning, och rapporter från Försvarshögskolan har utvärderat hotbilder. Det är det forskarna vid KTH och Göteborgs universitet nu vill ändra på genom forskningsprojektet som går under namnet SweTerror.
Känslornas betydelse
Arbetet tar avstamp i de ljudinspelningar av debatter och föredraganden i parlamentet som finns, ett material från 60-talet och framåt som numera finns digitaliserat.
– Vi kommer att använda teknik för att omvandla tal till text på de här ljudupptagningarna. Debatterna är redan idag transkriberade, men i en hel del fall är kvaliteten inte så bra. Dessutom saknas tidsangivelser när terrorism diskuteras,säger Jens Edlund, universitetslektor på avdelningen Tal, musik och hörsel vid KTH och ansvarig för forskningsprojektet.
När texterna är transkriberade på nytt med modern teknik kommer samhälls- och medievetare samt lingvistiker att analysera materialet. Bland annat ska forskarna studera mönster för vilka personer, organisationer och nationaliteter som förknippas med terrorism. De kan analysera i vilken utsträckning terrorism beskrivs som ett "utländskt" eller "svenskt" fenomen, och centralt är också att data möjliggör studier av känslornas betydelse i debatten om terrorismen och lagstiftningen på lång sikt.
– Forskarna kan lyssna på utvalda delar, och se om tonen exempelvis var hätsk eller känslorna svallade på andra sätt. Terrorism är ett känsligt ämne som väcker både rädsla och andra känslor. Detta blir en genomlysning som gör riksdagsarbetet mer transparent. Det går att studera hur samhällsklimatet var när lagarna stiftades eller gjordes om. Hur man upplevde hotet om terrorism.
Även pandemier ska kunna genomlysas
Som ett led i forskningsarbetet runt SweTerror kommer en forskningsportal att skapas. Där kommer det kompletta parlamentariska text- och ljudmaterialet i terrorismfrågan bli tillgängligt för allmänheten.
– Forskningsportalen är tänkt att fungera som en prototyp för liknande framtida forskningsprojekt – istället för terrorism kan forskare med liknande metoder och verktyg studera andra laddade politiska frågor, som t ex löntagarfonder, ubåtar eller pandemier.
Forskningsprojektet heter "Terrorism i svensk politik (SweTerror): En multimodal studie av terrorismens konfigurering i parlamentarisk debatt, lagstiftning och politiska nätverk i Sverige 1968–2018".
Text: Peter Ardell
För mer information, kontakta Jens Edlund på 070 - 432 41 77 eller edlund@speech.kth.se.