Gabriella Hernqvist får rektors jämställdhets- och mångfaldspris

Publicerad 2017-10-10

För att stärka arbetet med jämställdhet och mångfald har KTH instiftat ett pris som ges till en anställd som under året särskilt arbetat för att främja dessa frågor. I år tilldelas priset Gabriella Hernqvist, kommunikationsansvarig på skolan för elektro- och systemteknik.

"Fem minuter med..."

Lyssna på podcasten "Fem minuter med..." där Henqvist talar om sitt arbete som ledde fram till JML-priset 2017.

Priset på 10 000 kronor ges till en anställd på KTH som under det senaste verksamhetsåret medverkat till att ur jämställdhets- och/eller mångfaldssynpunkt främjat något av nedanstående områden i syfte att utveckla KTH som organisation:

  • Arbetsmiljön
  • Utbildningen
  • Forskningen

Ett utdrag ut motiveringen: Genom noga valda kommunikationsinsatser, en utarbetad strategi och egna innovativa idéer har Gabriella Hernqvist lyckats med bedriften att få fler kvinnliga sökanden till programmet än någonsin. Över 20 procent av de sökande är kvinnor! Det är den högsta siffran för alla program inom elektroteknik i hela Sverige.

Stort grattis till rektors JML-pris 2017! Hur känns det att ha vunnit?

– Det är fantastiskt kul! En stor ära, säger Gabriella Hernqvist.

Berätta om ditt engagemang för mångfald och jämställdhet, hur tar det uttryck i ditt arbete?

– Jag försöker vara noggrann och göra medvetna val i allt kommunikationsarbete som vi gör. Jag försöker undvika att ta den enkla vägen, och inte bara gå rakt av på alla tips som vi får in. Utan istället fokusera på att hitta bra män och kvinnor som har värderingar som matchar våra, samtidigt som de också ska representerar det som inte alltid syns.

Varför är just dessa frågor så viktiga att driva, både generellt och för dig själv?

– Det handlar om flera saker tycker jag. Rätten att finns representerad utifrån till exempel ditt kön för män, kvinnor, icke-binära och transpersoner är en fundamental demokratifråga där det vi gör och tar ansvar för gemensamt i samhället, bör styras av en grupp som faktiskt speglar samhället, förklarar Gabriella Hernqvist. Sen om man pratar om frågorna mer kopplade till min yrkesroll och det arbete som jag gjort på KTH, så handlar det mycket om vi på KTH ska var en röst gentemot unga kvinnor där vi säger att vi hoppas att de funderar på att bli elektroingenjörer. Även fast deras föräldrar, lärare eller studievägledare inte gör det, så gör vi det. Sen finns det självklart undantag, vi ser till exempel att många föräldrar som själva är elektroingenjörer inspirerar sina barn oavsett kön men det räcker inte för att vi ska få en bra bredd på vår rekrytering.

Hur ser du på framtiden, i avseende jämställdhet och mångfald? Och hur kommer ingenjörsrollen att se ut om 10 år?

– Ingenjörsrollen och ingenjörsyrket om tio år kommer inte vara ett mansyrke som även kvinnor håller på med. Utan det kommer vara ett människoyrke, där män och kvinnor tar, och får, samma ansvar för utvecklingen av morgondagens samhälle. Framtidens ingenjör kommer funderer på vilka sysslor vi människor ska hålla på med, och vad vi kan lyfta över till robotar. Jag tror att om tio år bygger ingenjörer andra eller tredje generationen av läkarrobotar som kan analysera patienter och ställa diagnos på ett par minuter, medan människor ägnar sig åt omsorgen och omhändertagandet. Det är också därför man ska utbilda sig till ingenjör i dag, om man på allvar vill förändra världen om tio år tror jag en av de bästa vägarna ditt är att utbilda sig till ingenjör. Kombinera det med en stor portion empati, skolning i kritiskt tänkande och du framtidens ledare, säger Gabriella Hernqvist.

Kontakt

Hjälpte denna sida dig?
Tack för din åsikt!
Till sidans topp