Forskning vid avdelningen för fastighetsvetenskap

Markanvändning och byggande är omgärdat av en omfattande lagstiftning som reglerar rättigheter och skyldigheter för staten, kommuner, fastighetsägare, byggherrar, bostadsrättshavare, hyresgäster m.fl. Det är denna lagstiftning som står i fokus för forskningen på avdelningen för fastighetsvetenskap. Ofta sker forskningen utifrån ett rättsekonomiskt perspektiv, där det grundläggande problemet är hur lagstiftningen ska kunna förbättras. Som ett inslag i forskningen ingår normalt internationella utblickar och jämförelser.

Huvudsakliga frågeställningar i pågående och genomförda forskningsprojekt under de senaste åren kan exemplifieras med följande punkter.

  • Plan- och bygglagens utformning och tillämpning. Rollfördelningen mellan offentliga myndigheter och privata exploatörer. Kommunal och statlig reglering av byggteknik.
  • Vem ska ansvara för byggande, förvaltning och finansiering av den infrastruktur som måste försörja olika typer av bebyggelse? Staten, kommunerna eller fastighetsägare/gemensamhetsanläggningar? Vilken roll spelar exploateringsavtal mellan kommuner och byggherre för ansvarsfördelningen?
  • Utbyggnad av bl.a. infrastruktur som vägar och järnvägar eller bevarande av värdefulla naturområden förutsätter ibland att mark kan exproprieras. En central fråga är då vilken ersättning som ska betalas till den som avstår marken.
  • Vilken betydelse har markägandet – kommunalt eller privat ägande – för en effektiv planerings- och byggprocess? När kommunerna äger mark och, genom s.k. markanvisningar, överlåter marken till privata byggherrar är en fråga hur dessa markanvisningar ska genomföras i syfte att uppnå konkurrens i byggandet. Tillvägagångssätt och kommunala avvägningar i samband med krav på lägre hyra/pris eller kommunal dispositionsrätt vid markanvisning.
  • Är reglerna som styr utformning av fastigheter vid nybildning och ombildning alltför restriktiva? Kan fastighetsbildningslagen ”liberaliseras”? Sverige har relativt nyligen infört möjligheten att bilda tredimensionella fastigheter och ägarlägenheter. Vilka problem finns med dessa nya möjligheter och hur ska de lösas?
  • Köp/försäljning av fastigheter och bostadsrätter samt upplåtelse av hyresrätter. Underlättar dagens regler omsättning på bostadsmarknaden? Är skyddet för bostadskonsumenten tillräckligt?
  • Gruvnäringen expanderar till följd av ökade världsmarknadspriser på mineraler. Hur involveras markägarna i processen kring prospektering och utvinning av mineraler? Hur kan samordningen mellan mineral- och miljölagstiftning förbättras?
  • Digitalisering av samhällsbyggnadsprocessen. För att möjliggöra digitaliserade och automatiserade beslutsprocesser avseende fastighetsbildning, överlåtelser, ändrad markanvändning m.m. fordras anpassningar av det mark- och fastighetsjuridiska regel­verket.
  • Hållbarhetsfrågor genomsyrar flera aktuella projekt. Social hållbarhet i bostadsområden och kopplingen till upplåtelseformer. Dagvattenhantering i stadsmiljö – vem ska ansvara och finansiera? Möjligheter och hinder i planerings- och markexploateringsprocessen från detaljplan till bygglov för att främja hållbar stadsutveckling.
  • Strandskyddets utformning och tillämpning. Möjligheter till lokala avvägningar mellan skyddsbehov och bebyggelseintresse – generella regler kontra platsspecifika bedömningar.
  • Bostadsförsörjning för hushåll med lägre inkomster: Bostadspolitiska reformer för att minska bostadsbristen. Kommunala strategier för både det befintliga bostadsutbudet och nyproduktionen. Icke-kommunal social innovation i bostadsbyggandet.
Innehållsansvarig:infomaster@abe.kth.se
Tillhör: Institutionen för fastigheter och byggande
Senast ändrad: 2020-02-17