Koordinatbestämda fastighetsgränser
Analys av förutsättningar och förslag till reform av det svenska gränssystemet
Tid: To 2024-09-26 kl 09.00
Plats: V3, Teknikringen 72, Stockholm
Videolänk: https://kth-se.zoom.us/j/69042532716
Språk: Svenska
Ämnesområde: Fastigheter och byggande
Licentiand: Linda Aldén , Lantmäteri – fastighetsvetenskap och geodesi
Granskare: Docent Elisabeth Ahlinder, Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen
Huvudhandledare: Professor Peter Ekbäck, Lantmäteri – fastighetsvetenskap och geodesi; professor Annina H. Persson, Lantmäteri – fastighetsvetenskap och geodesi; Teknologie doktor Linda Sabel, Lantmäteriet
QC 20240826
Abstract
Enligt huvudregeln i 1 kap. 3 § jordabalken (1970:994) har en fastighetsgräns den sträckning som utmärkts på marken i laga ordning. Kan inte gränsmärket längre fastställas med säkerhet gäller i stället andra bevis såsom förrättningshandlingar, innehav och andra omständigheter.
Samtidigt finns det en uttalad strategi om att Sverige ska bli bäst i världen på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter. För samhällsbyggnadsprocessen finns stora förhoppningar om att en obruten digital process ska korta ledtiderna och på sikt bidra till ett ökat bostadsbyggande. I det perspektivet utgör det fysiska gränsmärket ett hinder som omöjliggör en digital samhällsbyggnadsprocess.
I den här studien analyseras förutsättningarna för en reform av det svenska gränssystemet och samtidigt redovisas hur ett sådant reformförslag kan implementeras. Sammanfattningsvis kan detta beskrivas som att arbetets syfte inte är att utreda om en övergång till ett nytt gränssystem ska ske, utan hur.
Utgångspunkten är att det fysiska gränsmärket ska ersättas med en koordinatuppgift som lägesbestämmer gränsens rätta sträckning. Detta ställer krav på förändrad lagstiftning i såväl jordabalken som fastighetsbildningslagen (1970:988). Samtidigt måste förslaget utformas så att inte egendomsförluster uppkommer.
Givet dessa förutsättningar presenteras ett förslag till gränsreform där gränspunkter kommer att definieras av koordinatuppgifter i stället för med andra bevis, till exempel markeringar. Förslaget utgår från att detta sker vid en förrättning. Övergången till koordinatbestämda fastighetsgränser sker därför successivt i takt med att gränspunkter hanteras av lantmäterimyndigheten. Följande moment är av central betydelse i reformförslaget:
1. I alla lantmäteriförrättningar kommer nytillkommande gränspunkter definieras med stöd av koordinatuppgifter.
2. En ny förrättningsåtgärd, omdefinieringsförrättning, införs i fastighetsbildningslagen så att redan befintliga gränspunkter kan omvandlas och definieras med stöd av koordinatuppgifter.
3. Kommunen ges mandat att avgöra om fastigheters gränser ska definieras med stöd av koordinatuppgifter i samband med att en ny digital detaljplan antas. Övergången verkställs genom lantmäteriförrättning, se punkterna 1 och 2.
Om forskningsprojektets förslag skulle implementeras innebär detta att ett hinder, av flera, undanröjs på väg mot en obruten digital samhällsbyggnadsprocess.