Algodling lönsamt i Sverige

Så här ser sockertång ut. Foto: Baralloco

NYHET

Publicerad 2020-02-12

Storskaliga odlingar av alger till havs har förutsättningar att bli en ny industri i Sverige – en industri som samtidigt skapar miljönytta. Beräkningar från forskare vid bland annat KTH visar att kostnaderna för en odling är åtta miljoner kronor över tio år, medan intäkterna under samma period uppskattas till långt över det dubbla.

Algodling har under de tre senaste decennierna utvecklats till en industri i mångmiljardklassen. Generellt har odling av vattenväxter ökat med i snitt åtta procent per år mellan åren 1990 och 2016 enligt data från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO.

Industrin domineras av länder som Kina och Indonesien där torkade alger bland annan användas i mat som sushi och misonsoppa, och som smaksättare i många andra maträtter. 

– I takt med att våra matvanor förändras som ett led i de hållbarhetsutmaningar som livsmedelsindustrin står inför kommer alger att ta plats i fler kök än det asiatiska. Dessutom har svenska alger potential att bli en exportprodukt, säger Linus Hasselström, forskare verksam vid avdelningen Vatten- och miljöteknik på KTH och en av personerna bakom studien.

Linus Hasselström, forskare vid avdelningen Vatten- och miljöteknik på KTH.

Hela kedjan

I studien granskas odlingen av sockertång (Saccharina latissima), en brunalg som redan finns naturligt längs med svenska västkusten. Tången odlas, skördas och torkas för att säljas som mat antingen i Sverige eller utomlands. Forskarna har kartlagt produktionsprocesser vid en testodling på Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium. Sedan har en uppskattning gjorts av vilka kostnader ett svenskt algodlingsföretag kan tänkas ha, kostnader som inkluderar hela kedjan från utsättning till skörd och torkning. 

Beräkningarna visar att det finns goda möjligheter att göra en vinst. Kostnaderna för en odling om två hektar är cirka åtta miljoner kronor över tio år, och intäkterna under samma period skattas till cirka 19 miljoner. Skörd och torkning är de mest kostsamma momenten, men torkade alger är en högvärderad produkt med ett försäljningspris på världsmarknaden på flera hundra kronor kilot.

– Nu behöver vi lära oss mer om produktionsprocesserna. Det är en utmaning att med effektiv logistik hantera 20-30 ton alger som ska skördas och torkas på kort tid, säger forskaren Jean-Baptiste Thomas, även han anställd på avdelningen vatten- och miljöteknik på KTH och medverkande i forskningsarbetet.

Fångar fosfor

Om algodlingen utvecklas till en stor industri längs svenska västkusten skulle den också bidra med stora miljönyttor. Studien visar att upp till 60 procent av det av människan orsakade fosforinflödet till havsbassängerna på västkusten skulle kunna fångas upp av algodlingar. 

– Övergödning är ett av de största problemen med svensk havsmiljö idag, och att minska den ger stora samhällsekonomiska vinster,
säger Linus Hasselström.

Arbetet har utförts av en forskargrupp från KTH, Lunds Universitet och Göteborgs Universitet. Resultaten har precis publicerats i den vetenskapliga tidskriften Scientific Reports. Här hittar du artikeln .

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Linus Hasselström  på 08 - 790 86 17 eller plh@kth.se.