”Är det orealistiskt att leva hållbart?”

Forskning på djupet

Publicerad 2014-09-15

Städerna blir allt större och allt fler. Därmed ökar också stadsbornas betydelse i kampen för att uppnå EU:s miljömål för 2050.
– Det kommer att behövas trendbrott på flera områden för att stadsbornas energianvändning ska bli hållbar, säger Mattias Höjer, KTH-professor som forskat kring flera möjliga framtidsscenarier.

Halva jordens befolkning lever i dag i städer. Inflyttningen till stadsmiljöer ökar och forskare har länge intresserat sig för hur en hållbar stad skulle kunna skapas.

Mattias Höjer konstaterar att det kommer att göras stora investeringar på byggfronten när städerna växer.

– Det är viktigt att inte fokusera för mycket på vad som är ”ekonomiskt genomförbart” i det här läget, för då kommer vi ingen vart. Klimatmålen behöver ses som en ram, en förutsättning. Sen får man söka så bra lösningar som möjligt inom den ramen.

För att nå EU:s miljömål 2050 måste Sverige minska mängden koldioxidutsläpp från cirka 50 miljoner ton till nära noll.

Mattias Höjer och en grupp forskarkollegor från KTH, FOI och Stockholms universitet har sedan början av 2000-talet tagit fram möjliga framtidsbilder för städer med hållbar energianvändning, med utgångspunkt från Storstockholm.

 – Även mindre städer och orter i glesbygd skulle beröras på liknande sätt av våra framtidsbilder, säger Mattias Höjer.

– Genom våra framtidsbilder kan vi konkretisera tanken på miljövänligt beteende. Om framtiden bara beskrivs i termer av prognoser riskerar vi att inte se att det finns alternativ.

I bokens framtidsbilder uppnås förändringarna på olika sätt. Han nämner fem återkommande förändringar som behövs om Sverige ska uppnå en hållbar energianvändning:

1.Teknikutveckling. Effektiviseringen av maskiner, fordon och bebyggelse används till att minska den totala energianvändningen istället för att öka den.

2.Boende och hus. Boytan per person minskar, så att energianvändningen minskar.

3.Pendlingsresande. Färre pendlar till arbetsplatsen. Fler jobbar hemma, eller bor nära arbetsplatsen. Lokalt samlade arbetsplatser närmare bostaden kan skapas i gemensamma kontor utanför tätorterna.

4.Kött. Köttätandet minskar, av hälso- och miljöskäl. Kött är dessutom mycket dyrare än i dag.

5.Flygresande. Antalet flygresor halveras. Fritidsflygningar reduceras till samma nivå som i mitten av 1990-talet. Affärsresandet minskar. Många arbetsgivare väljer IT-konferenser i stället för fysiska möten runtom i världen.

Hur ligger Sverige till på vägen mot att uppnå klimatmålen år 2050?

– Det ser inte så bra ut. Jag tror vi behöver göra mer, både från politikerhåll och från allmänhetens sida, för att lyckas.

Som exempel nämner Mattias Höjer att stockholmarna i dag bor dubbelt så stort jämfört med på 1950-talet. I stort sett alla barn i en familj har eget rum. Och när barnen flyttar hemifrån bor föräldrarna ofta kvar i de stora bostäderna, med stora outnyttjade bostadsytor som orsakar onödig energibelastning för samhället och miljön.

– Dessutom måste vi också börja utnyttja lokalytorna bättre på våra arbetsplatser. I nuläget står många skrivbord oanvända i stora, halvtomma kontorslokaler runtom i städerna.

En stor del av de ökande miljöproblemen tillskriver han vår generellt sett ökade rikedom – stadsbornas förmåga att konsumera har bara vuxit de senaste åren.

– Många är väldigt fästa vid sina saker. De har råd att skaffa fler prylar och behålla de gamla, vilket driver på både konsumtionen och bostädernas storlek…

För att lösa problemen vill det till en kulturell förändring, i riktning mot att uppleva status i annat än saker och resor, tror Mattias Höjer.

Han efterlyser en mer miljöanpassad politik och en ärligare debatt. Exempelvis tycker han politiker borde vara tydligare med att miljöskatter ”inte är som att kasta pengarna i sjön”.

– Miljöskatt innebär ju att vi betalar lite mer, mot att vi får en minskad miljöförstörelse. Det ger i sin tur möjligheter till nysatsningar och till skatteminskningar i nästa led.

Vilka framtida miljöfällor ser du som samhället bör undvika?

– Den planerade helt nya vägsträckan Förbifart Stockholm är tveksam. Om den byggs, och projektet tar cirka tio år, så är det som att kasta pengar i sjön. Det kommer nämligen inte att finnas behov av den sortens biltrafik om 10-15 år, om vi samtidigt ska uppfylla klimat- och miljömål.

– Kanske är det snarare underhåll av vägar utanför tätorterna som bör prioriteras, eftersom den biltrafiken kan komma att öka, om fritidsresandet styrs om från flyg till bil.

– Felet är att Förbifart Stockholm-projektet grundas på en prognos av hur trafiksituationen ska se ut för att tillgodose trafikanternas beräknade behov av bilresor. Så långsiktiga projekt borde istället baseras på hur vi bäst kan uppfylla klimatmålen. Det kan något tillspetsat uttryckas i den retoriska frågan ”Ska politiken sträva efter att uppfylla trafikprognoserna eller klimatmålen?”.

Kommer människor att acceptera att sluta flyga, äta kött och pendla?

– Jag tror man behöver vända på den frågan: Hur länge orkar vi leva med att dagens levnadsvanor minskar kommande generationers möjlighet att leva som vi?

– I boken har vi tagit ett helhetsgrepp för att visa att många saker hänger ihop när man ska minska energianvändningen. De fem förändringarna som vi lyft fram kan verka kontroversiella eller orealistiska var för sig. Men poängen med helhetsperspektivet är att man behöver göra många saker. Att exempelvis minska köttätandet räcker inte – vi måste också minska flygresandet. Det kanske är orealistiskt, och i så fall är det orealistiskt att undvika mycket svåra konsekvenser av den globala uppvärmningen. Men vi hör inte politikerna säga: ”Förändringarna som krävs för att skapa ett miljöanpassat energisystem är orealistiska, så vi struntar i dem”.

Vad tror du kan motivera folk att förändra sin livsstil?

– Många uppskattar att leva i ett lugnare tempo, vilket vi uppnår genom mindre flyg och pendlingsresor. Andra väljer bort onödig konsumtion och löneutveckling i utbyte mot att få vara mer med sin familj. Och vi ska komma ihåg det viktigaste: Om vi genomför de här förändringarna, då kan vi nå klimatmålen.

Text: Katarina Ahlfort

För mer information kontakta Mattias Höjer, 08-790 6451 eller mattias.hojer@abe.kth.se.

Fakta om Centre for Sustainable Communications

Mattias Höjer är professor i miljöinriktade framtidsstudier vid Miljöstrategisk analys, fms och föreståndare för CESC, Centre for Sustainable Communications. Centret, där det arbetas med frågor om IT och hållbar utveckling, drivs i samarbete med Stockholms stad, Landstinget, Ericsson, Telia Sonera, Interactive Institute och Coop.

Boken "Bilder av Framtidsstaden"

-I boken ”Bilder av framtidsstaden” har Mattias Höjer och en grupp forskarkollegor från KTH, FOI och Stockholms universitet undersökt hur en storstad som lever upp till klimatmålen skulle kunna se ut år 2050. I boken presenteras ögonblicksbilder av en möjlig framtida stadsmiljö.

-KTH Green Leap har använt bokens resultat som grund för en visualisering av livet i en svensk stad 2053. Projektet leddes av Josefin Wangel och Sara Ilstedt. http://www.life2053.se

Ladda ner boken Bilder av framtidsstaden gratis här

Uppdaterad engelsk version från Springer (via KTHs bibliotek)

Till sidans topp