Bildtekniken som visar mumier i nytt ljus

NYHET

Publicerad 2018-10-09

Forskare vid bland annat KTH har kommit på att man kan använda en form diagnostisk bildteknik som tidigare inte nyttjats i detta syfte för att undersöka uråldriga mänskliga kvarlevor. Det nya sättet att studera mumifierade kroppsdelar möjliggör avbildning av vävnader ner till cellnivå, vilket inte tidigare har gjorts med en icke-destruktiv metod.

– Vad vi gjort är att låna en mumifierad hand från Medelhavsmuseet i Stockholm. Den kommer från en 2 400 år gammal människa och vi har använt tekniken faskontrasttomografi för att undersöka handen. Därmed har vi inte bara kunnat använda oss av absorptionen i provet utan också det fasskift som sker, berättar forskarstuderande Jenny Romell vid avdelningen biomedicinsk fysik och röntgenfysik på KTH.

Hon står som huvudförfattare i den artikel som precis publicerats i den vetenskapliga tidskriften Radiology. Tillsammans med sina kollegor har Jenny Romell alltså funnit ett sätt att undersöka gamla mänskliga kvarlevor utan att förstöra föremålen, det vill säga använda sig av icke-förstörande diagnostisk bildteknik. 

– Det är första gången någon undersöker mumifierad vävnad med hjälp av faskontrasttomografi. Varför ingen gjort detta tidigare Det har vi också funderat över. En förklaring skulle kunna vara att denna bildteknik främst används i stora synktrotronanläggningar och inte i vanliga labb som vårt, och det är svårt att få tillstånd att transportera till exempel mumifierade kroppsdelar från museum till dessa anläggningar. 

Hon tillägger att det varit en klar fördel för forskarna att KTH har tillgång till denna teknik i sitt labb.

Enligt Jenny Romell kan nästa steg vara att söka sig bortom friska, uråldriga kroppsdelar. Det vore intressant att även studera tumörer och annan typ av sjuk vävnad.

En av fördelarna som den icke-förstörande diagnostiska bildtekniken ger är den fina upplösningen som landar på en detaljrikedom ner till sex till nio mikrometer. Något forskare inte tidigare lyckats uppnå när det kommer till mumifierad vävnad. Därmed har forskarna kunna titta på resterna av bland annat fettceller, blodkärl och nerver. De har också kunna studera de olika hudlagren i handen.

Är det för storslaget att påstå att faskontrasttomografin gör mänskligheten en tjänst här? Mumierna kan ju även fortsättningsvis studeras av forskare, och ställas ut på museum så att allmänheten kan titta på dem också i framtiden.

– Man kan i alla fall säga att alternativet till faskontrasttomografi i nuläget är att inte kunna göra en detaljerad analys alls, säger Jenny Romell.

Idén att använda faskontrasttomografi för att undersöka mänskliga kvarlevor kommer ursprungligen från Jenny Romells handledare Hans Hertz, professor på biomedicinsk fysik och röntgenfysik på KTH. Hans Hertz påbörjade för några år sedan en dialog i ämnet med egyptologiprofessorn Salima Ikram vid American University i Kairo, och Salima är också medförfattare till den publicerade vetenskapliga artikeln.

Bilderna används med tillstånd av Radiological Society of North America (RSNA). Källa/den vetenskapliga publiceringen återfinns här: ' Soft-tissue imaging in a human mummy: Propagation-based phase-contrast CT', Romell et al (2018), doi: 10.1148/radiol.2018180945?"

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Jenny Romell på jromell@kth.se eller 076 - 293 74 02.

Till sidans topp