Färre trasiga tandfyllningar med nytt material

NYHET

Publicerad 2018-11-12

Forskare vid KTH har tagit fram ett superstarkt och biokompatibelt material som är mycket bättre än det som idag används för att laga tänder. Materialet härstammar från forskarnas arbete med att ta fram ett benlim, och insatsen är så pass betydelsefull att den resulterat i en vetenskaplig publicering.

Att gå till tandläkaren är något som många människor förknippar med olust. Inte sällan blir det kostsamt, och ibland gör det också ont, smärtstillande medel till trots.

Nu har en grupp forskare vid KTH utvecklat en form av härdplast som kan dra ner rejält på antalet nödvändiga tandläkarbesök. 

– Det nya materialet binder mycket starkare till tandemaljen än konventionella material som idag används. Bindningsstyrkan har visat sig vara 160 procent högre. I och med detta blir tandfyllnadslossning något som man kan minimera och därmed blir besöken hos tandläkaren färre, säger Michael Malkoch, professor i fiber- och polymerteknologi på KTH och den som lett forskningsarbetet.

Teamet använder synligt ljus för att härda tvåkomponentslimmer baserade på triaziner (TATO). Till skillnad från tidigare limkoncept som utgått från tioler och alkener (tiol-ene) så är det nya materialet kemiskt starkare sammansatt. Anledningen är att man utnyttjar alkyner som generar dubbelt så många bindningar än tidigare där man använde alkener. Det nya materialet är så hårt att man också kan designa skruvar och plattor ämnade för mänskliga implantat.

– Det nya materialet har 84 procent högre böjmodul, det vill säga förhållandet mellan mekanisk spänning och deformation, än nuvarande material baserat på thiol-ene. Det landrar på 4,6 GPa. Det har också 191 procent högre böjhållfasthet, 160 MPa. Böjmodulen kunde vi enkelt öka till 5,6 GPa igenom att tillsätta glaspartiklar som förstärkare. Det är det som idag används i tandfyllnadsmedel. Även om mer optimering kan göras så är materialet överlägset ur alla aspekter för att klara externa krafter vid användning som tandfyllnadsmedel, med också vid frakturer, säger Michael Malkoch.

Prislappen då? Det är samma kostnad för det nya materialet som det konventionella, om inte något lägre. Att privatekonomin får sig ett uppsving är också en parameter, om människor inte behöver gå lika ofta till tandläkaren.

En annan positiv sak med det nya materialet är hälsoaspekten, som inte ännu är utredd. Akrylater som ingår i dagens tandfyllnadsmaterial är allergeniska och har ifrågasättbar kemi.

– Dagens dentala limmer utgår från att man använder sig av akrylater som beståndsdel. Akrylater är kända att bidra till allergier, speciellt för tandläkarna. Om man exponeras för länge för akrylater så kan man i slutändan bli allergisk mot dem. En ifrågasatt beståndsdel är bisfenol A som idag används i vissa, om inte alla, tandfyllnadsmaterial. Anledningen till detta är att bisfenol A ökar styrkan hos materialet, säger Michael Malkoch.

Här hittar du publiceringen i den vetenskapliga tidskriften Advanced Materials.

Forskningen är finansierad av KAW Wallenberg Academy Fellow-programmet.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Michael Malkoch på 08 - 790 87 68 eller malkoch@kth.se.

Till sidans topp