I en stor undersökning kartläggs den ekologiska matmarknaden i Europa. (Foto: André Maslennikov)

Grön handel med växtvärk

MAT

Publicerad 2015-12-10

Vad händer när en liten ekologisk matproducent skalar upp? Blir det för likt det system man från början ville vara ett alternativ till? Det är några av de frågor två KTH-forskare undersöker som en del i att kartlägga den europeiska ekologiska marknaden.

I kedjan från producent till konsument ingår små, nischade företag som studeras i ett EU-projekt, Healthy Growth . I studien, som omfattar nio EU-länder samt Turkiet, tittar forskare närmare på vad som händer när dessa små ekologiska företag, kooperativ eller förädlingsindustrier växer sig starka.

– Alla framgångsrika koncept tas ju ofta över av den mer kommersiella, storskaliga marknaden och i Sverige har vi har tittat på hur två av de mindre klarat omvälvningen och den ökade efterfrågan på ekologiska produkter, säger Rebecka Milestad, docent vid Avdelningen för miljöstrategisk analys vid Institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik på KTH.

Tillsammans med Jacob von Oelreich har hon studerat hur två ekologiska initiativ Ekolådan och Upplandsbonden, som säljer ekologiska och närodlade varor utvecklats och klarat sig sedan starten.

Efterfrågan på ekologiska varor har ökat markant och Sverige ligger långt framme när det gäller att handla ekologiskt. För två år sedan ökade ekoförsäljningen med 13 procent, förra året med 38 procent och hittills i år 50 procent.

– Men man ska betänka att de ekologiska varorna fortfarande utgör mindre än tio procent av hela matmarknaden, säger Rebecka Milestad.

Rebecka Milestad.

Hur företagen som säljer ekologiska varor arbetar med sin expansion varierar från land till land. Många står på flera ben för att sprida risker, till exempel genom att producera många olika sorters produkter eller använda flera olika sätt att nå konsumenterna. Andra drivs som ekonomiska föreningar där konsumenterna är mycket delaktiga, ytterligare andra ingår långsiktiga partnerskap med marknadsaktörer för att öka stabiliteten. Att skapa ett eget varumärke är ett ytterligare ett sätt att vara unik och lyckas kommunicera sina värden.

– Det handlar om att kunna behålla sina värden, eller identitet, som företaget har, och samtidigt tjäna pengar. Vi ser att det går att få det bästa av två världar genom att gå en tredje väg mellan den lilla idealistiska producenten och den stora kommersiella.

Hon liksom många andra forskare förutspår att en stor fråga inom tio år är hur livsmedelsförsörjningen till städerna ska gå till i takt med att allt fler människor flyttar dit. Både energiförsörjningen och klimatförändringarna är jokrar i sammanhanget.

– Vem har ansvar för att de som bor i stan får mat om det händer något? Som vi lever i dag är relationen till jordbrukarna avklippt. Men det finns en stor potential för stadsodling som ett komplement till jordbruket, säger Rebecka Milestad.

Men om du skulle sia om framtidens mat. Vad säger du då?

– Det ekologiska fortsätter att öka, inte minst inom när det gäller snabblagad mat, eftersom ekologiskt ger stora miljöfördelar då resurserna är ändliga. Vi kommer gå ännu mer från nischprodukter till större del av marknaden.

Och vad föreslår du om man vill äta ekologiskt på julafton?

– Sill är ju en hållbar produkt. Köp så många ekologiska produkter som möjligt. Men julen är ju bara en gång om året så då kan man äta som man vill tycker jag. Det är ju den mat som vi äter ofta och mycket som är viktigast att välja ekologisk i sådana fall. Det är faktiskt också den bäst kontrollerade maten, säger Rebecka Milestad.

Text: Jill Klackenberg