Insekterna på julbordet kan bli en av framtidens matvanor. (Illustration: Ida Björs)

Insektsmat kryper allt närmare

MAT

Publicerad 2015-12-10

Äta myror? Kittlar dödskönt i kistan. För nästa generation kommer insekter sannolikt bli en stående ingrediens på såväl mat- som julbord.
Men motståndet är än så länge stort. Det visar ett studentprojekt som gjorts vid KTH.

– Insekter som föda har inte slagit än i Sverige, men det finns många saker som talar för det, säger Lovisa Rathnayake Nilsson.

Hon går på kemiteknik och är en av dem som gjort projektarbetet ”Kan man leva på insekter?” inom ramen för en kurs i informationsmetodik.

De har tittat på olika aspekter av ett ökat intag av insekter i maten.  Ekonomiska, etiska och ur ett hållbarhetsperspektiv.

– Enligt FN är det nödvändigt för att minska global fattigdom och för att nästa generation ska överleva. Så det är nog bara att tugga i sig för en hållbar utveckling och mindre påverkan på ekosystemet.

Lovisa Rathnayake Nilsson. (Foto: Privat)

Insekter är vanligt förekommande på matbordet i andra delar av världen- inte minst i Asien – men de har trots sitt höga närings- och proteinvärde inte slagit i Sverige ännu. För att undvika problem med invaderande arter som inte förekommer naturligt i den nordiska faunan är det tre arter som, enligt projektarbetet, lämpar sig väl.  Det är syrsa, mjölmask och honungsbi som alla innehåller rejält med ”kvalitetsprotein” – det vill säga som bland annat innehåller aminosyran tryptofan. Men förutom ett stort näringsvärde finns det andra fördelar än den sedvanliga proteinförsörjningen från fisk, ägg och framförallt kött.

I projektet tittade de på djurhållningen av nötkreatur och gris och jämförde med om man skulle föda upp insekter i stor skala. Att föda upp kor är ju betydligt mer kostsamt och kräver mycket mer plats. Insekter är lättare att odla i trånga utrymmen. Dessutom finns det ju plats för flera tusen insekter på samma utrymme som en fullvuxen ko behöver.

– Insekterna skulle få liknande förhållanden som i naturen, där de trivs många tillsammans på små ytor, säger Lovisa Rathnayake Nilsson.

I projektarbetet har de också jämfört såväl slakt och utfodring som miljöpåverkan och kostnader av att hålla sig med boskap respektive insekter.

– Men det finns alldeles för lite eller ingen forskning om hur insekter påverkas av till exempel transporter och slakt.

Även om fördelarna med insekter tycks många är inställningen fortfarande det största hindret. I vår del av världen tycker vi att det är föga aptitligt- ja rent av äckligt.

– Historiskt beror det på att vi sett insekter som skadedjur och något som inte ger något mer - som kon ger mjölk och hönan ägg till exempel – förutom bina med honungen.

Enligt en mindre enkät som ingick i uppsatsen var yngre personer mer positiva än äldre och män mer positiva än kvinnor till att äta insekter.

– Det är nog ett inlärt beteende att äcklas av dem. Kanske ska vi uppfostra barnen så de blir mer positiva till det?.

Vad skulle du själv föredra på julbordet?

– Ja, kanske kackerlackor att knapra på. Det finns riktigt stora med en fin brunröd färg har jag sett på Sri Lanka. Eller grillade maskar? Myror är nog bättre som fredagsmys, säger Lovisa Rathnayake Nilsson och skrattar.

Text: Jill Klackenberg