Kontorets utformning påverkar antalet konflikter

NYHET

Publicerad 2015-09-07

KTH-forskaren Christina Bodin Danielsson har studerat konflikter på landets kontor, en arbetsplats i Sverige där cirka 2 miljoner personer befinner sig varje vecka. Studien, som specifikt utgår från kontorets utformning, visar bland annat en högre risk för tjafs bland anställda på kombikontor. Studien visar också betydligt fler kvinnor än män som påverkas av oljud i så väl små, mellanstora som stora öppna kontorslandskap.

– Vi har kikat på i fall kontorstypen i sig har någon påverkan på arbetsplatskonflikter och i så fall om funna skillnader skulle kunna bero på olika bullerstörningar i olika kontorstyper. Vi har också ett extra fokus på eventuella skillnader mellan kvinnor och män.

Det säger arkitekt Christina Bodin Danielsson, som också är forskare på Arkitekturskolan KTH och Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet.

Hon har jobbat tillsammans med forskare från Stressforskningsinstitutet, KI samt Mälardalens högskola och fortsätter med att berätta att de funnit skillnader mellan olika kontorstypers påverkan på konflikter. Utformningen verkar alltså påverka grälandet på kontoret.

– Vi noterade särskilt en påverkan av val av kontorstyp på kvinnor. Trots att män hade fler arbetsplatskonflikter än kvinnor visar studien att kontorstypen i sig har mer påverkan för konflikter på kvinnor än män. Även om män också påverkas verkar det som om andra faktorer spelar större roll för förekomst av konflikter bland män. Vi fann bland kvinnor flest konflikter i de två aktivitetsbaserade kontorstyperna kombi- och flexkontor, berättar Christina Bodin Danielsson.

Kvinnor hamnar för övrigt i konflikter betydligt mer sällan i både medelstora (8,3 procent) och stora öppna kontorslandskap (8,1 procent) än män (11,9 respektive 17,4 procent).

– I kombikontor tror vi faktumet att man jobbar i team i denna kontorstyp har en negativ påverkan på konflikter, då grupparbete i sig visat sig leda till konflikter. Det ligger i sakens natur så att säga att människor har olika uppfattningar, säger Christina Bodin Danielsson.

När det kommer till att bli störda av oljud så är det betydligt fler kvinnor än män som påverkas i så väl små, mellanstora som stora öppna kontorslandskap. Ser man till männen i denna studie så störs exempelvis 46,1 procent av dessa jämfört 59,5 procent av kvinnor i arbete i små öppna kontorlandskap.

– För män fann vi signifikant fler konflikter endast i kombikontor. Vi fann också - till vår förvåning - betydligt färre konflikter bland de som jobbade i stora kontorslandskap, det vill säga där 25 personer eller fler delar rum, säger Christina Bodin Danielsson.

Har forskarna då något svar på eller hypotes om varför kontorstypen påverkar kvinnor med än män när det kommer till konflikter?

– Det har i andra studier funnits att kvinnor påverkas mer än män av fysisk stimuli. Det finns en större ”känslighet” så att säga, något man bland annat funnit i forskning om shopping. Exempelvis vet man att kvinnor lägger märket till detaljer mer än män i miljön. Att kvinnor är känsligare för social arbetsmiljö än män är också känt, kvinnor både får och ger mer socialt stöd till kollegor på arbetsplatser jämfört med män. Delar i dessa förklaringar kanske delvis förklarar de skillnader vi funnit mellan kvinnor och män i kontorstypens påverkan på förekomst av konflikter. 

Hon återgår till att berätta om oljuds påverkan på arbetsplatskonflikter.

– Sist men inte minst är det oerhört intressant att vi finner att buller i sig har en direkt negativ påverkan på konflikter, men att det inte är den enda orsaken till dem. I våra analyser så finner vi att den förhöjda risken för konflikter kvarstår efter att vi statistiskt tagit bort påverkan av buller för konflikter. Detta säger oss att de kontorstyper där det finns förhöjd risk för konflikter även påverkas av andra konfliktutlösande faktorer. Vi vet inte exakt vilka dock – men vi tror att det är något hos dessa kontorstyper som sticker ut som positiva och negativa när det gäller arbetsplatskonflikter som främjar eller ”hindrar” dessa. En hypotes vi presenterar är att vissa kontorstyper stödjer positiva respektive negativa sociala kontakter, säger Christina Bodin Danielsson.

Detta är ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt där personer med blandad kompetens ingått. Förutom Christina Bodin Danielsson har även Lennart Bodin vid Karolinska Institutet, Töres Theorell på Stressforskningsinstitutet vid Stockholms universitet och Cornelia Wulff på Mälardalens högskola jobbat med studien. 

Studien som forskarna precis fått publicerad heter “The relation between office type and workplace conflict: A gender and noise perspective” och 5229 kontorsanställda har medverkat i den. Data har hämtats från Swedish Longitudinal Occupational Survey of Health 2010 (SLOSH).

En enkel beskrivning av de sju lika kontorstyperna ser ut som följer:

1. Enskilda kontorsrum (cell office): 1 person.
2. Delat kontor (shared room office): 2 till 3 personer.
3. Små öppna kontorslandskap (small open plan office): 4 till 9 personer.
4. Medelstora öppna kontorslandskap (medium-sized open plan office): 10 till 24 personer.
5. Stora öppna kontorslandskap (large open plan office): Fler än 24 personer).
6. Flexkontor (flex-office) (inga personliga arbetsplatser, olika jobbmiljöer inom kontor, hög grad av självständigt arbete).
7. Kombikontor (combi-office): (personliga arbetsplatser, olika jobbmiljöer inom kontor, hög grad av grupparbete).

Text: Peter Larsson

För mer information, kontakta Christina Bodin Danielsson på chrdan@kth.se eller 073 - 255 78 58.

Till sidans topp