KTH startar forskningscenter om vatten

NYHET

Publicerad 2017-03-14

Snart är det sommar och Sverige står åter inför en vattenbrist i delar av landet. Internationellt finns det både liknande och andra allvarliga problem relaterade till vatten kvar att lösa. Det visar inte minst de återkommande rapporterna från World Economic Forum som de senaste åren listat just vatten som en global riskfaktor. Ett nytt centrum för vattenforskning vid KTH ska hjälpa till med problemlösandet.

WaterCentre@KTH heter KTH:s nya centrumbildning för vattenforskning som precis startat. Centret ska verka för ett antal olika forskningsinriktningar och målet är att skapa en bred mötesplats för samverkan kring vattenfrågor.

David Nilsson, forskare vid avdelningen för historiska studier vid KTH är nybliven centrumföreståndare. Han berättar om de problem som centret ska ta tag i.

– Vi har identifierat tre övergripande utmaningar - på såväl global som lokal nivå - som vi vill att verksamheten vid centret skall adressera. Lite tillspetsat kan man kalla dem klimatet, vattenbristen och städerna.

Den första utmaningen, klimatförändringen, pumpar in energi i vattnets kretslopp och samhället behöver anpassas till nya mönster av regn, avrinning, vattenstånd, grundvatten och så vidare. För detta behövs ny och uppdaterad kunskap i Sverige och andra länder.

– Här finns kopplingar till den andra utmaningen: hur ska vi få vattnet att räcka i en värld av ökat välstånd? Vi behöver hitta mycket mer effektiva sätt att använda färskvattnet för livsmedelsproduktion, inom industrin och i energiproduktion.

Slutligen, när världen urbaniseras allt mer, måste städerna övergå från att vara ett problem i den hydrologiska cykeln och i stället bli en del av lösningen, fortsätter han. Här tror David Nilsson att centret också kan bidra.

– En nyckel till framgång är att omkombinera kunskap på nya sätt, en annan är att bygga förtroendefulla relationer med våra samarbetspartners. Vi är glada att ha Stockholms stad med oss i centret, och även våra strategiska partners IVL Svenska Miljöinstitutet och Stockholm Environment Institute. Rent konkret börjar vi därför med vattenutmaningar i vår närhet, som till exempel vattenkvaliteten och -användningen i Stockholms stad, saker som i förlängningen handlar om lösningar för global hållbarhet.

KTH är rent organisatoriskt uppdelat i tio skolor, och vid åtta av dem pågår högkvalitativ forskning som på olika sätt handlar om vatten. Ämnena är många, några av dem bioteknik, energi, it, materialteknik, nanoteknik, farkoster och kemi. Vilka forskningsprojekt som redan är igång på KTH kommer att samlas under detta centrums tak?

– Centret är till för hela KTH. Alltså vill vi främja, berätta om, och vidareutveckla all vattenrelaterad forskning vid lärosätet. Allt ifrån avlopp som energikälla, fjärrstyrda ubåtar för havsmiljöforskning, alger som produktionsbas i den blåa ekonomin, avancerade membranlösningar, fotokatalys och nanoteknik, smarta nätverk, vattnet i stadsplaneringen, bio-baserad vattenrening, historia och innovationssystem, och så vidare.

David Nilsson fortsätter att berätta att tanken är att centret skall få till stånd ny banbrytande forskning och underlätta att kunskapen komma till nytta i industrin, av myndigheter och av samhället i stort.

– Vi vill dock inte skapa ett nytt universitet inne i universitetet. Forskningen bedrivs bäst ute på skolorna och centret skall skapa mervärde genom att få våra forskare att prata med varandra, och med aktörer utanför KTH. Då kommer nya spännande saker att hända.

KTH:s rektor Sigbritt Karlsson har avsatt tio miljoner kronor för forskningscentret och gett ABE-skolan på KTH uppdraget att bygga upp verksamheten. Efter fyra år skall centret utvärderas.

– Dessutom kan nämnas att IVL och KTH redan äger och samfinansierar Hammarby Sjöstadsverk, en avancerad experimentanläggning för vatten- och avloppsrening och som utgör en av pelarna i centrets arbete. Där tillkommer en basfinansiering på två miljoner kronor per år, plus externfinansierad forsknings- och utvecklingsverksamhet på upp emot trettio miljoner kronor per år. Där finns alltså en ganska rejäl bas att bygga vidare på. "Hit the ground running", som amerikanerna uttrycker det.

Tanken är att forskningscentret skall attrahera ytterligare finansiering från samarbetspartners och externa finansiärer för forsknings- och innovationsprojekt.

När det nya ABE-huset står klart i augusti skall centret ha en fysisk bas där. KTH:s alla vattenforskare ska emellertid inte flytta in där; lokalerna ska snarast utgöra en mötesplats för att tänka nytt tillsammans.

På Världsvattendagen den 22 mars arrangerar det nya forskningscentret ett antal  föreläsningar under rubriken "Gränslöst vatten".

Här hittar du mer information om vattencentret.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta David Nilsson på watercentre@kth.se.

Till sidans topp