Uppsamlingsboende för några av de flyktingar som kommit till Sverige under den senaste månaden. (Foto: Pontus Lundahl/TT)

Mark och miljö avgörande för migration

MIGRATION

Publicerad 2015-10-12

Hur kan varor och tjänster ha fri rörlighet i Europa, men inte en kvinna med sina två barn?
Den frågan ställer sig forskare i politisk ekologi med anledningen av den senaste tidens flyktingkris.

Marco Armiero.

Marco Armiero på KTH Environmental Humanities Laboratory, forskar bland annat i politisk ekologi som tittar på markresurser och naturanvändning ur ett makt- och användarperspektiv. Men även på hur miljö och migration kan hänga ihop.

– Mobilitet och migration har skapat de samhällen vi har i dag. Hur kan så många politiker ha så kort minne, undrar Marco Armiero.

Han har i sin forskning om italienska immigranter i 1930-talets USA visat vad de förde med sig av ny kunskap kring till exempel stadsmiljön där de italienska invandrarna började odla grönsaker på sina bakgårdar för att överleva.

Marco Armiero nämner flera exempel där förändringar i livsmiljön tvingat människor att fly; missväxt som skapade den stora flyktingvågen från Småland till Amerika under 1800-talet, eller tsunamin  i Sydostasien 2004 som tvingade många människor att försöka hitta och skapa nya hem.

UNHCR anger att det till år 2050 kommer att finnas mellan 250 miljoner och en miljard direkta klimatflyktingar – det vill säga människor som inte kan leva kvar i sitt samhälle på grund av klimatförändringar.

– Ofta kan ju krig, miljö och det politiska läget som tvingar människor att fly samspela och förstärka varandra. Man måste se upp med att fastna i alltför endimensionella orsaksförklaringar, säger Marco Armiero.

Xenofobi, främlingsrädsla, är inget nytt och kläs ständigt i nya kläder, i tider av kris, understryker han. Liksom viljan att skapa en bättre och fredlig tillvaro i en vettig vardag för sig och sin familj – människor har alltid tvingats fly. Enligt Marco Armiero är den nuvarande flyktingsituationen inte särskilt förvånande.

– Vi får tillbaka det vi gett ut kan man säga. Som kolonisatörer har många europeiska länder exploaterat naturtillgångar och ritat kartor som det passat oss.

Att omkring 60 miljoner människor är på flykt eller lever i flyktingliknande situation finns ingen återvändo från.

– EU måste välja och inte låta rädslan göda sig själv. När vi har ett ekonomiskt underskott rusar alla till, men hur hanterar vi ett underskott i demokrati och humanism?

Visst kan det vara pressande att öppna dörren, men det är ännu värre att inte göra det. Det finns inget alternativ, menar Marco Armiero.

Mer att läsa om migration och miljö

www.dn.se/kultur-noje/migrationen-kommer-att-forvandla-en-varmare-planet/

European network of political ecology ENTITLE

Cost Action program on climate change and migration

migration-environment.webnode.com

www.yale-university.org/agrarianstudies/colloqpapers/25armiero.pdf

Text: Jill Klackenberg