Miljonprogrammets styrkor och svagheter

FORSKNING PÅ DJUPET

Publicerad 2012-08-15

Tusentals hus som byggdes i miljonprogrammet åren 1965-1974 är nu i akut behov av upprustning.
– När de ändå renoveras borde vi passa på att slå ihop trerumslägenheter för att skapa femmor och ettor, säger Erik Stenberg, som är arkitekt och lärare vid KTH Arkitekturskolan och forskar om miljonprogrammets byggsystem.

En fjärdedel av Sveriges totala bostadsbestånd (1 av drygt 4 miljoner bostäder) byggdes på bara tio år på 1960- och 1970-talet, då Sveriges samhälle enligt Erik Stenberg var ”besatt av att industrialisera”.

Sammanlagt byggdes då 100 000 lägenheter per år. Motsvarande siffra är i dagsläget 40 000 nyproducerade lägenheter årligen.

Trots den kritiserade massproduktionen finns dolda kvaliteter i de stabila, gediget byggda fastigheterna, och Erik Stenberg vill ta vara på miljonprogrammets faktiska värden.

– Även om miljonprogrammet har åldrats är det inte fritt fall – husen är välkonstruerade, trots fördomar om motsatsen. Därför krävs i de flesta fall bara vanlig teknisk upprustning, och jag ser stora möjligheter att utveckla de här byggnaderna i stället för att totalt blåsa rent eller riva dem, säger han.

En miss som trots allt gjordes i byggprocessen av miljonprogrammet är enligt Erik Stenberg att husen utformades alltför enformigt. Hälften av bostäderna bestod av trerumslägenheter och det byggdes alldeles för få femrummare.

– Man tänkte inte på att långt ifrån alla familjer består av två vuxna och två barn, eller på att familjebilder förändras över tid genom skilsmässor, utökade familjer, åldrande generationer, storfamiljer…

Men problemet med trångboddhet ser Erik Stenberg som relativt lätt att åtgärda: En lösning vore att ombilda två trerummare till en femma och en etta, så lägenhetsstorleken mer effektivt kan anpassas efter de boendes önskemål och behov.

– I själva verket är de industriellt prefabricerade modulhusen i miljonprogrammet perfekt lämpade att anpassa, de fungerar som byggsatser man lätt kan bygga om. Väggelement kan flyttas och ekonomiskt sett är det absolut genomförbart, säger Erik Stenberg.

Han har bott i Tensta i tolv år och själv medverkat till att bygga om och anpassa 7 av Tenstas 5 600 lägenheter, med målet att de på ett bättre sätt ska svara mot dagens behov.

– Allt började med Tensta Bomässa som jag tog initiativ till och var engagerad i år 2006. Då visades den första lägenheten jag byggt om, och på ett par dagar kom 7 000 besökare för att titta, minns Erik Stenberg.

Några av de ombyggda lägenheterna är två stycken trerummare som slagits ihop till sex-rummare på 166 kvadratmeter. Månadshyra: 11 000 kronor, att jämföra med 22 000 kronor som är standardhyran för motsvarande nybyggda sex-rummare.

Enligt beräkningar är behovet av renoveringsinsatser i miljonprogrammets hus både stort och brådskande – cirka en halv miljon lägenheter behöver renoveras inom en tioårsperiod.

– Om varje bostad kostar cirka en halv miljon kronor att renovera så är det totala beloppet cirka 250 miljarder. Och då talar vi uteslutande om den tekniska renoveringen…

Dessutom finns det enligt Erik Stenberg även ett utbrett behov av att lägga om till mer miljövänliga energilösningar, eftersom miljonprogrammets konstruktörer inte hade någon tanke på att det kunde bli oljekris och dyrare el. Man räknade exempelvis med att direktverkande el skulle värma husen på vintern.

– Till den nödvändiga upprustningen tillkommer även sociala och integrerande åtgärder. I dag har en femtedel av Sveriges befolkning invandrarbakgrund, och miljonprogrammets potential ligger i befolkningen – invandrare bidrar till att definiera den nya svenskheten, säger Erik Stenberg vidare.

– Det är här som vi kommer att se våra stora sociala förändringar ske i framtiden.

Erik Stenberg var med och startade arkitektutbildning vid Tensta Gymnasium 2008; en förberedande utbildning inför fortsatta studier vid Arkitekturskolan KTH i Tensta, med mål att skapa en mer öppen och tillgänglig rekrytering till arkitektutbildningen.

– För att lyckas genomföra renovering och förbättring av miljonprogrammets fastigheter behöver vi kombinera tekniskt underhåll med sociala och miljömässiga åtgärder. Om vi hanterar de här frågorna separat blir det hela alltför dyrt. Dessutom kan universiteten användas, för att bidra med kunskap om teknik, sociala- och integrationsfrågor och energifrågor, säger Erik Stenberg.

Han är inte särskilt optimistisk gällande den framtida utvecklingen, och gissar på att inte så mycket kommer att ha hänt på upprustningsfronten om tio år.

– När miljonprogrammet byggdes var projektet statligt drivet, politiker och forskare var samlade och enade. Även om vi i dag skulle enas om ett gemensamt mål så kommer projektet inte att vara lika enkelt och toppstyrt som när husen en gång byggdes, processen är mer komplicerad nu.

– Men faktum är att om brister inte åtgärdas i tid så förstörs husen långsamt. All upprustning blir dyrare ju längre tiden går, och jag tycker staten borde satsa på sociala vinster, så det inte blir kommunerna som får stå för alla kostnader.

Erik Stenberg hyser dock gott hopp när det gäller allmänhetens kunskap om miljonprogrammets kvaliteter. Enligt honom har kunskaperna ökat betydligt de senaste tio åren – i dag är det nästan ingen som förespråkar rivning av miljonprogrammets fastigheter.

– Att bevara byggnadsvärdena är definitivt smart. Nu vill jag jobba för att täppa till de kunskapsluckor som finns kring konstruktion och byggprocess, säger Erik Stenberg.

Han siktar på att tillsammans med sitt team på KTH ställa ut sina olika byggmodeller och visionära förslag till renovering av miljonprogrammet i en utställning på Arkitekturmuseet 2014.

För mer information kontakta Erik Stenberg på 08-790 83 92, eller erik.stenberg@arch.kth.se.

Katarina Ahlfort

Fakta om Arkitekturskolan KTH i Tensta

Tensta arkitekturskola är en enhet av KTH som lokaliserats i anslutning till Tensta Gymnasium. Den fungerar både som förberedande skola till KTH, och som plats för utbildning på högskolenivå, forskning och utställningar. Grunden är ett samarbete mellan KTH, Tensta Gymnasium och Stockholm stad, i syfte att ge möjlighet till framtida breddning såväl av rekryteringsunderlaget som synfältet hos Stockholms arkitekter.

Arkitekturskolan KTH i Tensta prisbelönas

KTH i Tensta fick i februari 2012 SA-priset, som Stockholms Arkitektförening delar ut årligen ”till projekt som under de senaste åren värdefullt har bidragit inom ämnet arkitektur”.

Juryns motivering lyder:
Tensta arkitekturskola startade 2009 mot bakgrunden att arkitektutbildningen är en av Sveriges mest snedrekryterade utbildningar.  Initiativet bygger på en långsiktig strategi till förändring av svårförändrade mönster i samhället. Behovet till denna förändring är uppenbar.

Till sidans topp