Nytt läkemedel gör sprutor onödiga

Morgondagen läkemedel kan förändra situationen för de som ogillar sprutor. Bild: Daniel Gineman.

NYHET

Publicerad 2019-02-08

I samarbete med det amerikanska universitet MIT och den danska läkemedelsjätten Novo Nordisk har en forskare vid KTH utvecklat en ny typ av läkemedel som gör att patienter kan slippa sprutinjektioner. Givet att sex av tio av de bäst säljande läkemedlen för närvarande administreras med just sprutor är detta en mindre revolution för läkemedelsvärlden och patienterna. Forskningsarbetet har genererat en publicering i den välrenommerade vetenskapstidskriften Science.

Det var under en sabbatsvistelse på det amerikanska universitet MIT 2016-2017 som Niclas Roxhed, universitetslektor på avdelningen mikro- och nanosystem på KTH, arbetade med det nya läkemedlet tillsammans med forskarkollegor från flera universitet och företag.

Läkemedlet, ett sväljbart piller, kanske inte låter så revolutionerande i sig. Men det är mer än bara en vanlig medicinkapsel.

– De flesta moderna läkemedel behöver injiceras, vilket även gäller för insulin som är det läkemedel vi jobbat med. Jag brukar populärt beskriva vår forskning som att vi uppfunnit en "sväljbar autoinjektor" i form av ett piller. Autoinjektorer, eller insulinpennor som de också kallas, är sättet man idag använder för att administrera insulin. Samtidigt vet vi att alla patienter föredrar att ta ett piller framför dessa injektioner.

Niclas Roxhed, universitetslektor på avdelningen mikro- och nanosystem på KTH. Foto: Peter Ardell.

Att bara placera insulinet i en medicinkapsel för patienten att svälja fungerar dock inte. Insulinet, tillsammans med de flesta andra moderna proteinbaserade läkemedel, förstörs i magsäcken och tarmarna då detta är en väldigt aggressivt och sur miljö. Detta undviks genom forskarnas nya pillerteknik.

– Inspirerade av leopardsköldpaddans form och förflyttade tyngdpunkt har vi utvecklat ett ny sväljbar och självorienterande kapsel. Den är millimeterliten och positionerar själv i magsäcken så kapselns del där läkemedlet skjuts ut alltid befinner sig mot magsäckens vägg, säger Niclas Roxhed.

Han berättar att kapselns består av en liten stålkärna och en stålfjäder. Magsäcken är en mer sur miljö än halsen, så när kapseln svalts, positioneras sig, och befunnit sig i magen ett tag kommer en liten sockerbit som blockerar fjädern att lösas upp och trycka ut läkemedlet. Niclas Roxhed noterar att användandet av mekanik i läkemedel är något nytt, hittills har utveckling av mediciner handlat tämligen uteslutande om kemi. 

– Själva spjutspetsen som skjuts ut från kapseln är gjord av insulin. Den dos som patienten ifråga behöver. Detta är mitt bidrar i forskningsarbetet. Tidigare arbete utförd av forskare i gruppen runt kapseln visar att den här typen av administration av läkemedel är säker. Därtill saknar magsäcken nerver, så medicineringen är smärtfri.

Därtill visar framgångsrika djurstudier att tekniken är lika effektiv som dagens injektioner.

Tillverkningskostnaden beräknar Niclas Roxhed vara låg. Lejonparten av kostnaden kommer att bestå av läkemedlet. När det kommer till en lansering av kapslarna, om finansiären Novo Nordisk beslutar sig för att göra det, ligger inom tidsspannet fem till tio år.

Niclas Roxhed berättar vidare att en stor poäng med den nya läkemedelskapseln är att den möjliggör tillverkningen av nya komplexa läkemedel.

– Patienter är idag inte benägna att följa de riktlinjer som läkare ordinerar om det handlar om läkemedel som måste injiceras men som inte är livsnödvändiga. Det är ett för stort obehag eller besvär för dem. Det innebär att läkemedelsbolagen inte är beredda att lägga ner pengar på att utveckla sådana läkemedel då marknaden är för liten. Kapseln ändrar på det och nya proteinbaserade läkemedel som kan förbättra patienters livslängd och livskvalitet kan komma ut på marknaden. Vi talar om en högre biotillgänglighet, samma typ av biotillgänglighet som fås med injicerade läkemedel.

Antalet vuxna med diabetes i världen har ökat från 108 miljoner år 1980 till 422 miljoner 2014. Även om man tar hänsyn till befolkningsökningen så är det en fördubbling. Enligt WHO:s hälsorapport för 2016 har cirka 8,5 procent av världens vuxna befolkning nu diabetes. I Sverige har cirka tre-fyra procent av befolkningen diabetes, vilket motsvarar ungefär 470 000 personer.

Science-artikeln hittar du här

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Niclas Roxhed på 070 - 744 24 17 eller roxhed@kth.se.