Nicole Kringos berättade om forskningen kring elektrifierade vägar framtidens infrastruktur på ett seminarium i Reaktorhallen. (Foto: Susanne Kronholm)

På väg mot fossilfritt

Publicerad 2019-11-08

Hur kan man skapa ett elsystem för ett uthålligt samhälle? Hur kan vi minska utsläppen från flyget? Vad krävs för att elektrifiera våra vägar?
Det var några av frågorna som diskuterades på seminariet ”Elektrifierad mobilitet- vägen till ett fossilfritt samhälle?” där ett antal KTH:s forskare gav en lägesrapport.

Lina Bertling Tjernberg, professor i elkraftnät gav den stora bilden av hur utvecklingen sett ut och hur fort den går.

– Det är väldigt mycket vi kan lösa. Med hjälp av nya metoder, tillgång till data. Det har gått otroligt fort och elektrifiering är en av de stora trenderna, sade hon.

Lina Bertling Tjernberg berättade om hur otroligt fort utvecklingen inom elnät går.

Med hjälp av metoder som AI och machine learning och tillgång till smarta nät, el från sol och vind breddas vägen mot ett fossilfritt samhälle, men utmaningarna kretsar kring infrastruktur, flexibilitet och hur man kan konvertera, överföra och lagra energi på bästa sätt.

Dan Zenkert, professor i lättkonstruktioner, tog diskussionen vidare kring flyget och metoder för att minska dess utsläpp.

– Går det att flyga flygplan på el eller väte? Det är drömmar fortfarande även om flera initiativ pågår, sade han.

En utmaning ligger i att 30 kilo flygbränsle per passagerare skulle kräva ett batteri på 1 000 kilo för att få samma effekt.

– Möjligtvis skulle planet kunna rulla runt lite på Arlanda, men det är alldeles för tungt för att lyfta. Små flygplan som kan flyga korta sträckor kan bli verklighet inom de närmaste åren.

Annika StenssonTrigell, vicerektor för forskning, modererade samtalet.

Så långt som forskningen nått i dagsläget innebär det att om man ska byta ut fossilt bränsle helt återstår mycket forskning. Forskaren Rakel Wreland Lindström berättade om utvecklingen inom sitt område. Batterier och bränsleceller och vilka utmaningar man brottas med för att hitta de mest optimala lösningarna där längre livslängd och lagring är viktiga frågor. Att till exempel placera batterier i tak eller dörrar i en bil kan vara en möjlighet.

– Att nyttja olika material smartare och använda material som kan göra flera saker samtidigt är en väg, sade hon och konstaterade att längre livslängd och lägre kostnader är andra eftertraktade aspekter.

En annan möjlighet är att elektrifiera vägarna. Nicole Kringos, professor i vägteknik, berättade om fyra demoprojekt som pågår just nu på olika ställen i Sverige. Men också om olika varianter elförsörjningen till fordonen ska gå till. Det kan vara i, över eller vid sidan av vägen.

– Det är komplext och mycket mer än teknik. En elväg är ett öppet system med många intressenter och sakområden som ska involveras, sade hon.

Åsa Pettersson, Scania, Martin Anderlind Northvolt och Andreas Hatzigeorgiou, Stockholms Handelskammare. Vikten av kompetensförsörjning och samarbete var två spår.

Många aktörer som väghållare, teknikleverantörer och operatörer med frågor som ansvarsfördelning, underhåll och riskhantering måste också lösas.

Seminariet som hölls i Reaktorhallen på KTH avslutades med en paneldiskussion på temat om en fossilfri framtid är möjlig.

Text: Jill Klackenberg

Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Forskning
Senast ändrad: 2019-11-08