Patienter och personal vinnare vid organisationsutveckling

NYHET

Publicerad 2016-04-06

Det har länge funnit en negativ inställning till organisationsutveckling inom svensk sjukvård, exempelvis genom införande av lean production. Ingen tidigare forskning har heller visat att sådana förändringar leder till någonting positivt över tid, varpå utveckligen gått alldeles för långsamt.
En ny, omfattande och unik studie från KTH-forskare kan dock påvisa motsatsen till vad personal i sjukvården tidigare antagit. Organisationsutveckling leder till ett antal förbättringar.

Bland dessa positiva förändringar återfinns förkortade väntetider, vård i rätt tid samt ökad vårdkvalitet såväl som patientsäkerhet. Vidare kan KTH-forskarna se att läkare som arbetar direkt i vården också får färre tidskonflikter och en bättre arbetsmiljö.
 
– Många anställda i sjukvården tror att om man ingenting gör så blir det i alla fall inte sämre eller mer stressigt. Vårt forskningsresultat visar att det blir just det. Både sämre, och mer stressigt, säger Lotta Dellve, professor vid avdelningen Hälso- och systemvetenskap på KTH.

Lotta Dellve, professor vid avdelningen Hälso- och systemvetenskap på KTH.

Hon har en bakgrund som beteendevetare och sjuksköterska, och fortsätter att berätta att forskningsresultatet visar att verksamhetsfokuserat ledningsarbete som anpassar utvecklingen efter verksamhetens specifika förutsättningar har betydelse för utvecklingen av nya arbetssätt och resurser.

Att balansera behovet av styrning av utvecklingsarbetet med tillit till arbetet leder dessutom till mer engagemang och mindre frustration bland medarbetarna.

Lotta Dellve och hennes forskarkollegor har listat en rad förhållanden som särskilt bidrar till en mer hållbar verksamhetsutveckling i sjukvården.

– Med hållbarhet menar vi dels arbetsförhållanden för läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och chefer, dels ur effektivitets- och kvalitetsperspektiv, säger Lotta Dellve.

Här är listan:

  • Verksamhetsnära stöd som är verksamhetstjänande kan både öka engagemanget bland medarbetare och bidra till att utvecklingen utgår från befintliga behov.
  • En enkel, begriplig, tydlig systematik som gärna visualiseras ger möjligheter till bättre samarbete i verksamhetsutvecklingen, delad förståelse och bättre översikt i arbetet.
  • Att bygga socialt kapital med tillit och förtroende kan skapa mer engagemang och därmed vara ett framgångsreceptet.
  • Om ledarskapet är verksamhetstjänande, relationsinriktat, ger struktur och stabilitet samt är anpassat efter verksamhetens behov och förutsättningar kan det bidra till att skapa bättre arbetsmiljö, socialt kapital och fungerande arbetsprocesser.
  • Delad ledning, chefserfarenhet och organisationens stöd till chefer understödjer organisationsutvecklingen.

Forskningsstudien har varit omfattande. 22 enheter vid fem sjukhus deltog i projektet. 1 361 läkare, 429 chefer samt sjuksköterskor och undersköterskor fick besvara enkäter under tre år. Forskarna genomförde även intervjuer med 198 chefer, medarbetare och utvecklingsledare på olika nivåer, samt observationer. Studien gäller sjukhus.

AFA och Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) har finansierat forskningsprojektet.

Här kan du ta del av slutrapporten: bit.ly/1SM3ocB

Text: Peter Larsson

För mer information, kontakta Lotta Dellve på 070 - 180 02 35 eller lotta.dellve@sth.kth.se.