Köttskatt kan vara en väg för att minska konsumtion av kött och utsläpp av växthusgaser, enligt KTH-forskare. (Foto: Issei Kato/TT)

”Politikerna måste bryta köttnormen”

MAT

Publicerad 2015-12-10

Studie efter studie visar att vår konsumtion av kött slår hårt mot klimatet. Men matvanor är svåra att rubba. Nu måste politikerna ta i med hårdhandskarna för en förändring, enligt matforskare på KTH.

Annika Carlsson Kanyama, forskare vid Industriell ekologi. (Foto: Adam af Ekenstam)

Annika Carlsson Kanyama har forskat om kosthållningens påverkan på växthusgasutsläpp sedan 1990-talets mitt. Samtidigt började FN:s klimatpanel sammanställa rapporter som kunde visa att människans leverne inte var förenligt med en hållbar framtid.

I dag finns det enligt Annika Carlsson Kanyama ingen seriös forskare som tvivlar på köttproduktionens negativa påverkan. Räknat i utsläpp av växthusgaser orsakar den globala animalieproduktionen lika stora utsläpp som vad bilar, flyg, båt och andra fordonstransporter gör tillsammans.

Jämfört med vegetariska proteinrika alternativ kan kött och andra animaliska produkter leda till 30 gånger större utsläpp. Nötkött är klimatvärstingen, fågelkött det klimatsmartaste. Även fisk står sig bra i jämförelse, beroende på hur fisket går till och hur transporterna ser ut.

– Det är så det är. Det finns inte så mycket mer att räkna på för en klimatforskare. Forskningen har nått vägs ände på den punkten. Nu är det dags att bestämma sig för om vi ska göra något eller inte.

Rucka på köttnormen

Bollen är hos politikerna enligt Annika Carlsson Kanyama.

– Hittills har samhället lagt ansvaret på individen att leva sunt och ha klimatsmarta matvanor. Politiken har inte sett styrmedel som ett alternativ för att åstadkomma förändring. Det är synd, för genom politiska insatser borde det vara möjligt att kraftigt minska utsläppen här och nu.

Annika Carlsson Kanyama har själv drivit förändringsarbete, deltagit i debatter och tv-program för att påverka opinionen att rucka på ”köttnormen”. Insatser som tillsammans med hennes forskning fört upp henne på listor över Sveriges ”miljömäktigaste”.

”Anmärkningsvärt att vi släpar efter”

Baserat på sin forskning om specifika måltiders utsläpp har hon gett tips och råd för svenska hushåll. Bland annat stöttade hon kampanjen ”Köttfri måndag”.

– Jag har bidragit till att sätta animalieproduktionen på klimatkartan i Sverige. Däremot har det inte blivit några effekter på högre beslutsfattarnivå – dit har vi inte kommit än.

Men statistik visar att köttkonsumtionen inte ökar lika mycket längre och att fler och fler äter vegetarisk mat – är det ett trendbrott?
– Jag är inte så säker på det. Till och från ser man sådana här krusningar på ytan. Kanske är det inte mer än så. Det beror också på vilket perspektiv man har, i Stockholm är det många som efterfrågar vegetarisk mat, på andra håll kan det se annorlunda ut.

Acceptans för beskattning

Annika Carlsson Kanyama vill se en kraftig minskning av köttätandet och konsumtionen av mejeriprodukter. Kanske måste vi avstå helt och hållet från gris- och nöttkött för att klara klimatmålen, menar hon.

Alternativen för proteinrika måltider finns sedan länge genom bönor och sojabaserade livsmedel. På stark frammarsch är även alger och insekter som tämligen nya produkter på menyn.

Enligt Annika Carlsson Kanyama behöver man utreda vilka styrmedel som fungerar bäst för att minska köttätandet – lagstiftning, livsmedelsmärkning, köttransonering och köttskatt finns bland möjligheterna.

– Precis som man beskattar bensin, sprit och tobak och annan konsumtion, borde man kunna beskatta kött. Initialt kommer det säkert väcka motstånd, men på längre sikt tror jag man kommer att se en acceptans.

Hon förordar förändringar som har en positiv klang för att gynna klimatvänlig konsumtion.

– Det ska vara lätt att göra rätt. Både de som säljer och serverar mat måste göra det enklare för konsumenterna att välja vegetariska alternativ. Produkterna ska finnas på central plats i butikerna och stå överst på menyn. Varför inte göra vegetariska måltider till standardalternativ på lunchrestaurangerna? Det är ett steg på vägen bort från köttnormen.

Text: Christer Gummeson

Hur orsakar köttproduktion utsläpp?

  • Den allra största delen – över 80 procent – av växthusgasutsläppen kommer från odlingen, av till exempel djurfoder, eller uppfödningen. När jorden brukas frigörs lustgas, som är en kraftig växthusgas. Idisslande djur, som får och kor, avger metangas, en annan kraftig växthusgas. Drivmedel till jordbruksmaskiner orsakar utsläpp av avgaser. Transporter och förpackningar står för en mindre del av utsläppen.
  • Skillnader i utsläpp för olika köttsorter beror på hur mycket foder det går åt för att producera en viss mängd kött, de olika djurslagen är olika effektiva på att omvandla foder till kött. Nötkött är klimatvärstingen med sina 26 kilo koldioxidekvivalenter per kilo rent kött, därefter kommer lamm med 21 kilo, gris med 6 kilo och fågel med 3 kilo. Mejerivaror har också höga utsläpp eftersom de kommer från idisslande djur.
  • Köttproduktionens negativa påverkan på miljön har två aspekter. Dels påverkar den genom höga utsläpp av växthusgaser, dels tar den i anspråk stora markytor, som är en begränsad resurs. 

Köttkonsumtionens andel av växtgasutsläpp.
Animalieproduktionen står för 14,5 procent av världens utsläpp av växthusgaser, enligt senaste statistiken från FN-organet FAO, Food and Agriculture Organization.  Läs mer  

Svenska hushålls animaliekonsumtion orsakar utsläpp av 700 kg växthusgaser per år, det vill säga lika mycket som 3 miljarder kilometers bilkörning. Läs mer

Utsläpp från vegetarisk mat
Generellt sett lägre jämfört med animalisk produktion. Genom att ta bort kött helt ur kosten kan man reducera utsläppen från matkonsumtionen med upp till 40 procent, beroende på vad man ersätter köttet med.

Vegetabiliska produkter kontra animaliska, se lista i tabell 1

Annika Carlsson Kanyama om julbord:

Snart är det dags för julbord – vad ska bort?
– Det blir ju oftast väldigt mycket skinka, som behöver minskas kraftigt. Vi borde dra ned på allt rött kött, liksom på ostarna. Men en del på julbordet kan behållas, sill är rätt okej och även Janssons frestelse innehåller bra råvaror. Grönkål och rödkål är bra produkter ur klimatsynpunkt men det behövs flera vegetariska alternativ för julmaten. Köttbullarna kan till exempel ersättas med falafel gjorda på kikärter.

 Är du själv vegetarian?
– Nej jag äter kött ibland, någon gång i veckan. Jag tycker det är gott, men begränsar köttmaten så mycket som möjligt.