Regelverk om genmodifierade grödor får underkänt

NYHET

Publicerad 2017-11-08

Forskare vid bland annat KTH har studerat GMO-lagstiftningen i EU och kan konstatera att den är både oförutsägbar och inkonsekvent. Inte heller tar regelverket någon hänsyn till den senaste forskningen på området.

Det är i en nypublicerad studie som forskare inom ämnesområdena juridik och filosofi vid KTH och Uppsala universitet tar upp problematiken. Enligt forskarna kan bristerna i lagstiftningen bland annat leda fram till att utvecklingen av nya bättre grödor försvåras eftersom växtförädlare behöver tydliga regler att förhålla sig till.

 – Till exempel är det oklart om grödor framtagna med den nya genomredigeringstekniken Crispr/Cas9 kommer att omfattas av reglerna, säger Karin Edvardsson Björnberg, docent i filosofi vid KTH och en av forskarna bakom studien.

Lagstiftningen medför också en svårmotiverad särbehandling, baserad på förädlingsteknik istället för de förädlade sorternas egna egenskaper. Analysen visar att EU:s GMO lagstiftning inte motverkar risker på ett konsekvent sätt.

 – Lagstiftningen begränsar de genetiskt modifierade grödorna, men reglerar inte konventionellt framtagna sorter som kan medföra liknande, eller till och med större risker jämfört med de genetiskt modifierade, säger Karin Edvardsson Björnberg.

Många som arbetar med frågor som rör GMO tycker att EU:s lagstiftning på området är problematisk. Det är av den anledningen forskarna granskat EU:s GMO-lagar ur ett juridiskt och filosofiskt perspektiv.

Ett sätt att attackera uppgiften för forskarna har varit att sätta upp kriterier som man enligt gängse mått kan förvänta sig att en lagstiftning ska uppfylla, och sedan undersöka hur bra EU:s direktiv 2001/18/EG om avsiktlig utsättning av GMO i miljön står sig enligt dessa mått.

Därmed kunde de få svar på frågor som "Är lagstiftningen förutsägbar?", "Innebär den diskriminering/likabehandling?", "Står lagarna i proportion till riskerna?" samt "Tar lagen hänsyn till den senaste vetenskapen?".

Förutom redan omskrivna brister i lagstiftningen fann forskarna att det saknas stringens vad gäller utvärderingen av grödor framtagna med olika metoder, samt att de bestämmelser kring GMO som finns ger mycket lite utrymme för bedömningar utifrån nya vetenskapliga rön om grödornas säkerhet.

Forskarna föreslår istället ett gemensamt regelverk för alla nya växtsorter oavsett vilka tekniker förädlaren använt sig av. Utgångspunkten ska vara hållbarhet.

Studien är gjord inom forskningsprogrammet Mistra Biotech och publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Agricultural and Environmental Ethics.

Här är en länk till den vetenskapliga artikeln.

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Karin Edvardsson Björnberg på 08 - 790 95 96 eller karin.bjornberg@abe.kth.se.

Till sidans topp