Den 26 maj är det val till EU-parlamentet. Här parlamentsbyggnaden i Strasbourg. (Foto: Jean-Francois Badias/AP/TT)

Så vill forskarna förändra EU

Publicerad 2019-05-23

Vad skulle du bestämma ifall du var EU-kommissionens ordförande för en dag? Några dagar före EU-valet frågar vi sex av KTH:s forskare om vad de vill förändra.

Slopa subventioner av köttindustrin, stärk satsningarna mot ohälsa på jobbet och sätt press på medlemsländer som bryter mot EU:s grundvärderingar. Det är några förslag när KTH:s forskare berättar om sina hjärtefrågor för ett framtida Europa. Så här svarar de i en enkät:

Annika Carlsson-Kanyama , Strategiska hållbarhetsstudier
– Jag skulle helst ta bort eller i alla fall kraftigt minska subventionerna för köttindustrin. Vi behöver få ned produktionen av kött och mejeriprodukter inom EU, det skulle leda till att vi i Sverige konsumerar mindre kött och även exporterar mindre till andra länder. Vi måste ställa om till en mer växtbaserad kost av många skäl, på grund av klimathotet, begränsade naturresurser och för en bättre hälsa.

– Subventionerna av köttindustrin leder till att vi upprätthåller en ohållbar produktion, där vi istället så snart som möjligt borde flytta över till en växtbaserad mathållning. Om Europa kunde samlas kring en utveckling mot minskat köttproduktion skulle vi kunna bli en global förebild med stor påverkanskraft.

Göran Cars, Samhällsplanering
– Jag vill lyfta två frågor, en allmän och en inom forsknings- och utbildningspolitiken. För det första skulle jag skärpa tonen mot eller helst kasta ut de länder som bryter mot EU:s grundläggande värderingar om fred och demokrati. Det de förgriper sig på är unionens fundament, yttrandefrihet, domstolars opartiskhet och där politiker inskränker massmediers uppdrag att granska och rapportera. Man kan inte bara utnyttja det man ser som fördelarna med ett medlemskap och sedan strunta i de skyldigheter som följer med – då har man förbrukat sin rätt till medlemskap.

– För det andra vill jag se ökande anslag för student- och forskningsutbyte mellan lärosätena. Utbyten ger stor nytta och är väldigt värdefulla för Sverige. Vi får erfara hur andra länder hanterar frågor på nya sätt och jag har själv flera exempel på hur det lett till nya forskningsprojekt där vi sökt och fått pengar.

Sverker Sörlin , Miljöhistoria
– Jag skulle framförallt vilja uppträda som röst för Europas globala ledarskap. Ett moraliskt tomrum har uppstått när USA, Kina och Ryssland tävlar om att skapa snarare än lösa världens problem. För att få med sig världens länder krävs en ny ledande kraft. Europa har trots inre motsättningar lyckats lägga fast en dagordning för några av de största frågorna: klimatet, kunskapspolitiken, den sociala pelaren, världshandeln.

– Särskilt skulle jag prioritera arbetet med demokratifrågorna och använda alla medel, också EU-domstolen, för att påverka länder som Polen, Ungern och Rumänien. Jag skulle samarbeta intensivt med EU-kommissionärerna för frågor om demokrati, migration, klimat och forskning. Min vision skulle vara ett Europa där de fyra friheterna inte bara främjar rörlighet och välstånd – utan också visar att överstatligt samarbete gör skillnad. Det är en berättelse som världen just nu behöver höra.

Kristina Palm , Industriell arbetsvetenskap
– Arbetsrelaterad ohälsa till följd av arbetsplatsolyckor, icke-ergonomiska arbetsförhållanden och psykosociala arbetsmiljöproblem fortsätter att vara ett problem inom Europa. Sjukskrivningar medför omfattande kostnader för samhället och organisationer, men förstås också ett stort lidande för individen och dennes nära anhöriga.

– De stora forskningsprogrammen inom EU har hitintills inte fokuserat arbetsmiljöfrågor – jag skulle som EU-ordförande arbeta för att lägga mer medel på forskning som främjar organisatorisk säkerhet och hälsa, med särskilt fokus på digitalisering i och med den snabba utveckling som sker. Utöver detta skulle jag också avsätta medel för att sprida den enorma kunskap som redan finns om det som skapar ohälsa i arbetet.

Lars Nordström , Elkraftteknik
– Debatterna om koldioxidskatt handlar ofta om att man inte ska ge EU beskattningsrätt, och att idén med koldioxidskatt därför är dålig. Det är olyckligt att två stora frågor (beskattning på EU-nivå respektive klimatåtgärder) med väldigt olika ståndpunkter blandas ihop på detta sätt.

– EU:s system för handel med utsläppsrätter fyller till stora delar funktionen av en koldioxidskatt. Utveckla detta system istället för att diskutera beskattning, vilket ju är ett politiskt-juridiskt mycket mer komplicerat problem.

– Alltså skulle jag som ”EU-chef” se till att utnyttja de etablerade systemen för att ytterligare minska utsläppen. Till exempel genom ett skarpare system för utsläppsrätter men även stimulanser för elektrifiering av energisystemet genom stöd till tillväxtområden som batteritillverkning, förnybar kraftproduktion och kraftledningar inom ramen för infrastrukturfonderna.

Mats Benner , Historiska studier
– De senaste trettio åren har varit en framgångssaga för europeisk forsknings- och utbildningspolitik; gränserna mellan utbildningsområden har rivits och allt från genombrottsforskning till regionala kunskapskluster finansieras. Just därför behöver allt göras om. EU-politiken är idag för splittrad och reaktiv i förhållande till Nordamerika och Asien.

– Varför inte bygga på den europeiska traditionen av mångfald, demokrati, jämlikhet och samförstånd? Med samlade europeiska utbildningar kring social hållbarhet, samspel mellan skattefinansierad sjukvård och spetsforskning, och utvecklingen av tekniker som gagnar öppenhet och tillit? Kanske kan EU på kuppen bli en global modell för hur spänningar och motsättningar kan hanteras, och visa vägen in i en ny världsordning.

Enkät: Christer Gummeson

Fakta: EU-valet 2019

  • Europaparlamentsvalet 2019 äger rum i EU den 23–26 maj 2019 för att välja 705 ledamöter för mandatperioden 2019–2024. I de flesta medlemsstater, däribland Sverige som har 20 mandat i parlamentet, äger valet rum söndagen den 26 maj.
  • Europaparlamentet är unionens enda direktvalda institution och lagstiftar tillsammans med Europeiska unionens råd. Vem som slutligen ska bli EU-kommissionens ordförande avgörs av 28 stats- och regeringschefer. De ska, med hänsyn till valresultatet, föreslå en kandidat för Europaparlamentet.
Innehållsansvarig:press@kth.se
Tillhör: Forskning
Senast ändrad: 2019-05-23