Sökes: Proffs på slemteknik

Slem skyddar kroppen från bakterier och inflammationer.

NYHET

Publicerad 2019-01-25

Hallå där, Thomas Crouzier, forskare på avdelningen glykovetenskap vid KTH. Du och din kollegor håller på att rekrytera en postdoktor i slemteknik just nu, vad ska vederbörande arbeta med?

– Det stämmer. Vi rekryterar en postdoktoral forskare som ska jobba med en slemteknisk metod för att utveckla nya strategier för att behandla så kallad mukosal dehydrering. På vanligt svenska är det torra ögon och torr mun samt vaginal torrhet.

Thomas Crouzier, forskare på avdelningen glykovetenskap vid KTH.

Kan du berätta lite mer om problemet med mukosal dehydrering? Hur många är påverkade av detta och har ni någon hypotes om hur detta ska adresseras?

– Det finns miljoner människor som är drabbade av dessa diagnoser. Särskilt vanligt är det bland människor över femtio år där uppåt 30 procent av befolkningen till exempel lider av torra slemhinnor i munnen. Det här leder inte bara till obehag, det bidrar också till en ökad risk för olika infektioner eftersom slem skyddar mot bakterier. Idag finns det dels hormonbaserade läkemedel, dels olika former av ögondroppar och liknande lösningar för att komma tillrätta med de här problemen. Dessa läkemedel har en del oönskade biverkningar, och i fallet med ögondroppar kan man vara tvungen att applicera sådana upp till 20 gånger per dag. Vi jobbar med en metod där vi på en molekylär nivå fäster polymerer vid slemhinnorna för att återskapa fuktigheten och deras funktion.

Hur kan man applicera läkemedlen då, givet att ni når målet om att ta fram dem?

– Tänkbara varianter skulle kunna vara som tuggtabletter, spray eller som en del av livsmedel vid till exempel muntorrhet.

Du jobbar också med slemteknik för att ta fram hormonfria preventivmedel och bättre behandling av kronisk inflammatorisk tarmsjukdomar som Ulcerös kolit och Crohns sjukdom samt diagnosen IBS. Kan du berätta lite mer?

– Vi har precis startat ett företag för forskningen runt hormonfria preventivmedel och fått forskningsmedel från en amerikansk investerare. Vi jobbar också med att få till finansiering från en dansk investerare. Så vi arbetar vidare med detta, bland annat genom olika tester. När det gäller tarmsjukdomar så tittar vi på hur vi kan blockera olika bakterier som penetrerar slemhinnan, och vi har satt upp en labbmiljö där detta kan studeras.

Vissa ord studsar vi människor på. Slem är ett sådant. Varför väcker slem så mycket känslor?

– Det är en superintressant aspekt. Det är alltid roligt att prata om slem och man fångar människors uppmärksamhet varje gång. Det är bra. Först kan de bli lite äcklade, men snart ges man möjligheten att förklara vad kunskap om slem bidrar med som nya behandlingsmetoder. Att folk reagerar kan ha att göra med konsistensen, att slem har en viss koppling till sjukdomar och att det utsöndras från människors mer privata kroppsdelar som de vanligtvis inte exponerar för omvärlden. Men ja, slem är en unik uppmärksamhetsfångare. 

Det ska tilläggas att den mänskliga kroppen producerar två liter slem varje dygn, och att detta slem skyddar över 200 kvadratmeter av vår kropp.

Här hittar du jobbannonsen

Text: Peter Ardell

För mer information, kontakta Thomas Crouzier på 08 - 790 99 37 eller crouzier@kth.se.