Undervattensdrake ska ge havskraft vind i seglen

NYHET

Publicerad 2016-01-13

Forskare från KTH är involverade i en av de största europeiska satsningarna på havsbaserad och förnybar energiteknik till dags datum. Hur tekniken ser ut? Som en drake hämtad från den japanske animatören och regissören Hayao Miyazakis magiska värld.

En av undervattensdrakarna testas i Strangford Lough, Nordirland.

Undervattensdrakarna befinner sig för närvarande på forskningsstadiet, men skulle mycket väl kunna representera framtidens förnybara energiteknik inom havskraft. För närvarande håller nämligen den först kraftverksparken - Deep Green - i kommersiell skala på att byggas utanför orten Holyhead i nordvästra Wales.

Stefan Björklund, universitetslektor på KTH.

Enkelt förklarat handlar den förnybara energitekniken om ett tidvattenkraftverk, en variant av vågkraftverk som nyttjar tidvattnets rörelser för att utvinna energi. I praktiken är det antingen höjdskillnaden mellan hög- och lågvatten eller själva strömmarna som bildas när vattnet förflyttas över jordklotet som används för energiutvinning.

– Man kan beskriva tidvattenkraft ungefär som en undervattensversion av vindkraft. Turbinerna är förankrade under havsytan och precis som att en drake flyger snabbare i luften än vindens hastighet så rör sig undervattensdrakarna åtta till tio gånger snabbare än strömmarna i havet. Drakarna rör sig i åttor för att hålla farten uppe, säger Stefan Björklund, universitetslektor på institutionen för Maskinkonstruktion vid KTH.

Så här kan det se ut i haven i framtiden.

Undervattensströmmarna, på ett havsdjup mellan 60 och 120 meter där drakarna rör sig, är relativt långsamma med hastigheter om 4 till 9 kilometer i timmen. Samtidigt är strömmarna kontinuerliga och därtill mer kompakta än luft vilket ger ett bättre konstant kraft som kan driva turbinerna som producerar energi.

Varje Undervattensdrake, som designats av det svenska miljöteknikföretaget Minesto, kan producera 500 kw och har ett vingspann på 12 meter. Draken förankras på ett djup om minst 60 meter så att fartyg kan passera ovanför utan att krocka med den.

KTH-forskarna jobbar med mekaniska simuleringar och beräkningar och en del av detta arbete kommer att ske under 2016. Året efter, 2017, installeras det första kraftverket och 2019 beräknas 10 megawatt-parken Deep Green vara i drift.

Deep Green byggs som ett samarbete mellan bland andra KTH, Minesto (svenskt miljöteknikföretaget inom marin energi) och konstruktörerna McLaughlin & Harvey. Deep Green finansieras bland annat genom 120 miljoner kronor från de europeiska regionala utvecklingsfonderna och ytterligare 33 miljoner kronor från KIC Innoenergy.

Text: David Callahan/Peter Larsson

För mer information, kontakta Stefan Björklund på 08 - 790 63 02 eller stefan@md.kth.se.