Forskningsnyheter

  • KTH-lektorn som utvecklade en snipp-app

    Publicerad 2017-10-06
    Hej där, Madeline Balaam, nyanställd universitetslektor på avdelningen för medieteknik och interaktionsdesign vid KTH. Jag har hört att du varit med och utvecklat appen Labella som hjälper kvinnor att undersöka och lära sig mer om sina ädlare delar. Kan du berätta lite mer om din bakgrund? Vad har du jobbat med tidigare?

  • Formasmiljoner till KTH inom cirkulär och biobaserad ekonomi

    Publicerad 2017-10-05
    I förra veckan presenterade forskningsrådet Formas de projekt som får finansiering i en utlysning inom cirkulär och biobaserad ekonomi. Fyra av de fjorton projekt som beviljas medel är från KTH. Därmed är KTH det lärosäte som tagit hem flest projekt. Dessutom har KTH en stor del i det projekt där Stiftelsen The Stockholm Environment Institute är huvudsökande.

  • Bra utfall för KTH i Vetenskapsrådets infrastruktursatsningar

    Publicerad 2017-09-28
    Det gick mycket bra för KTH i de ansökningar som gjorts till Vetenskapsrådets satsningar på svensk forskningsinfrastruktur. De tre ansökningar där KTH är huvudsökande beviljades och sex av de sju ansökningar där KTH är medsökande beviljades också.

  • 35 miljoner till forskning om ljus

    Publicerad 2017-09-27
    Nu har en forskargrupp på KTH med professor Val Zwiller i spetsen tilldelats ett stort forskningsanslag för att vidareutveckla så kallade kvantdetektorer. Kommande framsteg på områden bedöms ha stor betydelse för medicinsk forskning, datakommunikation och hållbar utveckling.

  • Ska öppna upp bostadsmarknaden för alla

    Publicerad 2017-09-26
    Nu startar forskningsprogrammet Bostad 2.0. Satsningen innebär att ett helhetsgrepp kopplas runt bostadsmarknaden med fokus på åtta aktuella områden. Dessa har valt ut i nära samverkan med branschens aktörer, och Bostad 2.0 kommer att resultera i ett antal forskningsprojekt med en gemensam utgångspunkt: En bostadsmarknad för alla.

  • Sverige och Japan tar gemensamt grepp kring åldrande befolkning

    Publicerad 2017-09-25
    En avancerad robot som klarar kirurgiska ingrepp med högre precision. Automatiserad analys av en patients röst som metod för medicinska diagnoser och individanpassad behandling. Inom sådana områden kan svenska och japanska forskare nu börja samarbeta tätare för att möta utmaningarna med en åldrande befolkning.

  • KTH-forskare har löst allvarligt tågproblem

    Publicerad 2017-09-25
    Många tågvagnar som utrustats med en ny typ av bromsblock har fått allvarliga problem i vintertrafik. Det har flera medier rapporterat om, bland andra Sveriges television. Bromsblocken, gjorda av kompositmaterial i stället för gjutjärn, fungerar dåligt och till med inte alls i vinterklimat. Forskare vid KTH tittade närmare på problemet redan förra året och har kommit på flera lösningar.

  • Forskarutmärkelse till Mathias Uhlén

    Publicerad 2017-09-22
    Professor Mathias Uhlén vid KTH tilldelas Stiftelsen Forska!Sveriges forskarutmärkelse 2017. Han får priset för kartläggningen av människans proteiner. Utmärkelsen delas ut i samband med Forska!Sverige-dagen den 25 september.

  • Världens första självlärande wearable prisad i Venture Cup

    Publicerad 2017-09-22
    Startup-företaget Tracy, som startats av studenter från KTH, vann i kategorin Student Superstart vid riskfinalen av Venture Cup som avgjordes igår. Med hjälp av artificiell intelligens kan en hundägare att kartlägga sin hunds dagliga aktivitet och få med att förstå hundens behov och hälsostatus. Tracy är dessutom världens första självlärande wearable och blir smartare ju mer den används.

  • De blandar vetenskap och konst

    Publicerad 2017-09-20
    Genom att ta data från CERN:s partikelfysiker, kosmologiska simuleringar och genforskning och sedan göra om detta till ljud och bild hoppas KTH-forskaren Gerhard Eckel att ett nytt område ska födas. En värld där kultur och akademi kan frodas tillsammans och ge upphov till nya frågor och svar.

  • Sett och hört på KTH

  • Från insidan: Så fungerar proteiner i en cell

    Publicerad 2017-09-12
    Det har skett en rad betydelsefulla framsteg inom medicinforskningen sedan naturforskaren Robert Hooke myntade begreppet "cell" år 1665. Trots det har de mänskliga cellerna delvis varit något av ett mysterium fram till idag. Emma Lundberg är en av forskarna bakom ansatsen att söka bättre förståelse för hur celler fungerar och i förlängningen därmed hitta nya sätt att behandla olika sjukdomar.

  • Närmare en miljard kronor till forskning om hållbara städer

    Publicerad 2017-09-12
    Nu startar det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities – den hittills största satsningen som genomförts i Sverige på forskning och innovation om smarta och hållbara städer. 960 miljoner kronor fördelade över tolv år kommer att läggas på programmet som leds av KTH och samlar ett 50-tal aktörer från flera olika forskningsfält så väl som näringsliv, stat, kommuner och civilsamhälle.

  • Klimatförnekelse stort problem även i Sverige

    Publicerad 2017-09-06
    Förnekelse av vetenskap om miljöproblem är omfattande och allvarlig och sträcker sig bortom klimatfrågan och debatten i USA. Det menar en grupp KTH-forskare efter att i en stor studie gått igenom den samlade forskningen om vetenskapsförnekelse under de senaste 25 åren.

  • Medborgarforskning och myggor i fokus på seminarium

    Publicerad 2017-09-06
    Knut och Alice Wallenbergs stiftelse fyller hundra år, och i samband med detta anordnas ett knippe föreläsningar i regi av ett flertal universitet i Stockholm och Uppsala. Människans ursprung, kartläggningen av proteiner och neurobiologin hos världens farligaste djur är några ämnen som avhandlas.

  • Så här ska fler få bättre studieresultat

    Publicerad 2017-09-05
    Den digitalisering som nu sker av skolor och universitet leder till att stora mängder data om elever och studenter samlas in. Sådana data kan användas för att förbättra undervisning och utbildning, både vad gäller individens lärande, utbildningsprogrammens kvalitet och undervisningsmiljöer. Då samhället står  inför stora utmaningar när det kommer till undervisningskvalitet, behov av livslångt lärande och integration av många nyanlända människor, är anslaget välkommet enligt KTH-professorn Gunnar Karlsson som är ansvarig för forskningsprojektet "Svenska utbildningsdata".

  • KTH-forskare ser fördelar med bakterier

    Publicerad 2017-09-04
    Bakterier – vän eller fiende? På KTH pågår just nu flera forskningsprojekt som visar vilken samhällsnytta bakterier kan göra. Ett av dem leds av Paul Hudson, forskare på SciLifeLab, som lyckats göra fordonsbränsle av bakterier. ”Vår största utmaning just nu är att hitta nya billigare sätt att odla bakterierna”, säger han.

  • Nyutvecklade bromsar halverar mängden skadliga partiklar

    Publicerad 2017-09-04
    Om några månader kommer dubbdäck att monteras på 63 procent av landets personbilar enligt siffror från Trafikverket. Dubbdäck bidrar till skadliga utsläpp, men det finns en mer anonym bildel som också den släpper ut hälsovådliga partiklar. Året om. Det är bilens bromsar. Hade samma mängd partiklar släppts ut från bilarnas avgasrör hade dagens fordon varit totalförbjudna. – Lagstiftningen har tvingat ner partiklarna från avgasröret till en nivå som är långt under dagens nivåer för skivbromssystem, säger Ulf Olofsson, professor i tribologi på KTH.

  • KTH-forskare ett steg närmare att möjliggöra integrerade kvantoptiska kretsar

    Publicerad 2017-08-30
    En grupp forskare inom kvantnanofotonik på KTH har tagit fram en ny metod som innebär ett betydande steg på vägen mot att möjliggöra kvantdataberäkningar på ett enda chipp. Gruppen har lyckats skapa byggstenarna för ett sådant system genom att integrera konstgjorda atomer (kvantprickar) i kiselbaserade fotoniska chipp. De har genererat och filtrerat enstaka fotoner på ett chipp utan att använda några externa komponenter. Resultaten presenteras i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

  • KTH-forskare förklarar uppkomst av ärftliga sjukdomar

    Publicerad 2017-08-28
    I en nypublicerad artikel i tidskriften Nature Communications har KTH-forskare lyckats klargöra varför en viss typ av ärftliga sjukdomar uppstår. Forskarnas förhoppning är att deras arbete ska leda fram till ökade möjligheter att förutsäga och behandla sjukdomarna ifråga.

Till sidans topp