Till innehåll på sidan

Nationella forskningsinfrastrukturer

Vetenskapsrådet finansierar forskningsinfrastruktur av brett nationellt intresse som ger förutsättningar för världsledande forskning. Här listas de nationella forskningsinfrastrukturer där KTH är huvudman och partner.

En nationell infrastruktur ska:

  • möjliggöra forskning av högsta vetenskapliga kvalitet och därmed bidra till samhällets utveckling.
  • vara öppet tillgänglig främst för forskare men även för industri och andra relevanta aktörer verksamma i Sverige. Vid begränsad tillgång ska prioritering i huvudsak ske på basis av vetenskaplig kvalitet.
  • vara av brett nationellt intresse, vilket i de flesta fall betyder att forskningsinfrastrukturen utnyttjas av flera forskargrupper och forskare från flera forskande organisationer samt att Vetenskapsrådets finansiering skapar ett nationellt mervärde.
  • ha en långsiktig planering för den vetenskapliga verksamheten.
  • ha en långsiktig planering för ledning och styrning, finansiering, kompetensuppbyggnad och utveckling.

Huvudman

KTH är huvudman för följande infrastrukturer:

AGATA, Advanced Gamma Tracking Array

AGATA är ett europeiskt forskningsprojekt med syfte att utveckla och bygga en 4pi gamma-våg -spektrometer som kan användas i experiement kring både stabila och radioaktiva jonstrålar och ger möjlighet att undersöka atomkärnors struktur och funktioner.

Kontakt: Bo Cedervall

Om AGATA

ATLAS (A Toroidal LHC Apparatus)

Atlas är ett av experimenten i partikelacceleratorn Large Hadron Collider (LHC) vid CERN. Huvuduppgiften är att undersöka högenergikollisioner mellan elementarpartiklar och i dessa kollisioner försöka förbättra standardmodellen samt försöka upptäcka nya fysikaliska fenomen.

Kontakt: Bengt Lund-Jensen

Om Atlas

ALICE (A Large Ion Collider Experiment)

Alice är ett stort jonkollisionsexperiment som i likhet med Atlas utförs i Large Hadron Collider (LHC) vid CERN. Huvuduppgiften är att undersöka högenergikollisioner mellan joner. I ALICE-experimentet samarbetar mer än 1800 fysiker, ingenjörer och tekniker från 41 olika länder.

Kontakt: Bengt Lund-Jensen

Om ALICE

CeXS (Center for X-rays in Swedish Material Science)

CeXS är värd för den svenska materialforskningens strålrör i synkotronanläggningen PETRA III i Hamburg. CeXS ser till att svenska forskare har priviligerad tillgång till infrastruturen och marknadsför den svenska materialforskningens behov och önskemål i förhållande till denna infrastruktur.

Kontakt: Peter Hedström

Om CeXS

NGI (National Genome Infrastructure)

Forskningsinfrastrukturen, lokaliserad på SciLifeLab, tillhandahåller teknik och beräkningskapacitet för massiva parallella DNA-sekvenseringar, genotyping och relaterat stöd för bioinformatik.

Kontakt: Joakim Lundeberg

Om NGI

NMI (National Microscopy Infrastructure)

Forskningsinfrastrukturen tillhandhåller stöd för användning av avancerad mikroskopi för forskargrupper inom livsvetenskaperna.

Kontakt: Hjalmar Brismar

Om NMI

Partner

KTH är partner i följande infrastrukturer:

NBIS (National Bioinformatics Infrastructure Sweden)

Forskningsinfrastrukturen tillhandahåller en rad olika tjänster och verktyg samt riktlinjer för forskarsamhället inom bioinformatik.

Kontakt: Anders Andersson

Om NBIS

Myfab

Forskningsinfrastrukturen tillhandahåller tjänster inom mikro- och nanofabrikation genom olika partnernoder där KTH och RISE förestår Electrumlaboratoriet i Kista. Andra partner noder utgörs av Chalmers och Uppsala Universitet.

Kontakt: Nils Nordell

Om Myfab

Acceleratorbaserat Jonteknologiskt Centrum

Forskningsinfrastrukturen tillhandahåller och vidareutvecklar kompetens inom jonstrålebaserad materialanalys och materialmodifiering. Parterna i konsortiet som bildats för infrastrukturen är Uppsala universitet, KTH och Linköpings universitet.

SBDI (Biodiversitey Atlas Sweden och Swedish LifeWatch)

Efter sammanslagningenav BAS och SLW utgör SBDI en gemensam plattform för att göra data om biologisk mångfald tillgänglig genom kraftfulla analys- och visualiseringsverktyg. Partners är Naturhistoriska riksmuseet, SLU, KI, Linnéuniversitetet, Lunds Universitet, KTH, SU, SMHI, Umeå Universitet, Göteborgs Universitet och Uppsala Universitet.

Om SBDI

SND Svensk Nationell Datatjänst

Huvuduppgiften för SND är att stödja tillgänglighet, bevarande och återanvändning av forskningsdata och relaterat material. I ett nätverk av 30 lärosäten och andra forskande organisationer skapas en nationell infrastruktur för öppen tillgång till forskningsdata.

Kontakt: Maria Hagland

Om SND

Nationella språkbanken och Swe-Clarin

Nationella språkbanken arbetar för att bygga upp en svensk e-infrastruktur för forskning i språkteknologi, språkvetenskap och andra ämnesområden som bedriver forskning baserad på språklig data. De tre avdelningarna – Språkbanken Text, Språkbanken Tal och Språkbanken Sam – täcker tillsammans in huvudområden för språkliga uttryck. KTH är ansvarig för avdelningen Språkbanken Tal.

Utöver de tre avdelningarna är nätverket Swe-Clarin, den svenska delen av den europeiska forskningsstrukturen CLARIN ERIC, knuten till infrastrukturen. Nationella språkbanken finansieras gemensamt av Vetenskapsrådet och 10 universitet och myndigheter.

Kontakt: Jens Edlund

Om Nationella språkbanken

SNIC

Swedish National Infrastructure for Computing (SNIC) är en nationell forskningsinfrastruktur som tillhandahåller e-infrastruktur för svensk akademisk forskning. SNIC är ett konsortium med de 10 största forskningslärosätena, med finansiering från lärosätena och VR.

Kontakt: Patrick Norman

Om SNIC

Innehållsansvarig:Marianne Loor
Tillhör: Forskning
Senast ändrad: 2020-11-23