Nationella infrastrukturer

Forskningsinfrastrukturen, som finns på SciLifeLab, tillhandahåller teknik och beräkningskapacitet för massiva, parallella DNA-sekvenseringar, genotypning och relaterat stöd för bioinformatik.

Forskningsinfrastrukturen erbjuder stöd för användning av avancerad mikroskopi för forskargrupper inom livsvetenskaperna. NMI koordinerar också nationellt och internationellt kunskapsutbyte om mikroskopi och bildanalys.

Forskningsinfrastrukturen erbjuder och vidareutvecklar kompetens inom jonstråle-baserad materialanalys och materialmodifiering. Parterna i konsortiet som bildats för infrastrukturen är Uppsala universitet, KTH och Linköpings universitet.

Efter sammanslagningen av tidigare BAS och SLW utgör SBDI en gemensam plattform där data om biologisk mångfald görs tillgängliga genom kraftfulla analys- och visualiseringsverktyg. Partner är Naturhistoriska riksmuseet, SLU, KI, Linnéuniversitetet, Lunds universitet, KTH, SU, SMHI, Umeå universitet, Göteborgs universitet och Uppsala universitet.

InfraFusion är en nationell infrastruktur för forskning och utveckling av fusionsreaktorer: ITER och DEMO. Infrastrukturen koordineras av Chalmers och bildar tillsammans med KTH och Uppsala universitet en nationell nod. ITER (International Thermonuclear Experimental Reactor) är en internationell forskningsanläggning, baserad i Frankrike, och ett samarbetsprojekt som syftar till att bygga och demonstrera en experimentell termonukleär fusionsreaktor.

DEMO (DEMOnstration Power Plant) är ett demonstrationskraftverk och är planerad att byggas som en fusionsreaktor efter de tekniska framsteg som samlats genom ITER-projektet. Infrastrukturen är uppbyggd för att stärka den nationella kompetensen inom fusionsvetenskap och teknologi.

HUMINFRA är en nationell infrastruktur för forskning inom humaniora och samhällsvetenskap, finansierad av Vetenskapsrådet. HUMINFRA leds från Humanistlaboratoriet i Lund och omfattar tolv lärosäten och organisationer över hela landet med expertis kring e-vetenskapliga/digitala material, forskningsverktyg och experimentella metoder för humaniora. KTH:s nod i HUMINFRA är Språkbanken tal.

Forskningsinfrastrukturen erbjuder tjänster inom mikro- och nanofabrikation genom olika partnernoder av vilka KTH och RISE förestår Electrumlaboratoriet i Kista. Andra partnernoder utgörs av Chalmers och Uppsala universitet.

NAISS är den nya infrastrukturorganisationen för databehandling, lagring och datatjänster. Linköpings universitet är värd för NAISS med ett nationellt perspektiv och ansvar. NAISS huvudsakliga finansiering tillhandahålls av Vetenskapsrådet (VR) medan användarstödet, organiserat i en decentraliserad struktur, byggs upp i samarbete med flera svenska universitet.

Forskningsinfrastrukturen erbjuder en rad olika tjänster och verktyg samt riktlinjer för forskarsamhället inom bioinformatik.

SwedNMR är en forskningsinfrastruktur inom nukleär magnetisk resonans, som är en teknik inom fysik och kemi som används för att studera strukturen, sammansättningen och dynamiken hos molekyler.

SwedNMR består av fyra accessnoder som finns vid Göteborgs universitet, Umeå universitet och Stockholms universitet/KTH och kompletteras av expertnoder med specifik kompetens vid SLU, Uppsala universitet, Linköpings universitet, Chalmers tekniska högskola och Karolinska institutet. KTH och Stockholms universitet utgör tillsammans en accessnod, som koordineras av Stockholms universitet. Den tillhandahåller tekniker inom Materials NM.

InfraVis är en nationell forskningsinfrastruktur finansierad av Vetenskapsrådet för att främja vetenskaplig utveckling genom tillämpning av moderna tekniker för dataanalys och visualisering, som koordineras av Chalmers. InfraVIS består av nio stycken visualiseringsmiljöer och syftar till att betydligt förbättra stödet för dataanalys, hantera nya utmaningar som involverar stora och komplexa data och skapa konkurrensfördelar för svenska forskare. KTH har den näst största visualiseringsmiljön som är KTH:s Visualisation Studio (VIC). VIC är även en etablerad KTH infrastruktur.

Proteinproduktion Sverige (PPS) är en nationell forskningsinfrastruktur som fokuserar på produktion och rening av proteiner. Syftet är att förse svenska forskare, inom såväl akademi som industri, med protein. Göteborgs universitet (huvudman), Lunds universitet, Karolinska institutet och Umeå universitet är partners i infrastrukturen.

Språkbanken arbetar för att bygga upp en svensk e-infrastruktur för forskning inom språkteknologi, språkvetenskap och andra ämnesområden som bedriver forskning baserad på språkliga data. De tre avdelningarna – Språkbanken Text, Språkbanken Tal och Språkbanken Sam – täcker tillsammans in huvudområdena för språkliga uttryck. KTH är ansvarig för avdelningen Språkbanken Tal.

Nätverket Swe-Clarin, den svenska delen av den europeiska forskningsstrukturen CLARIN ERIC, är knutet till infrastrukturen.

Svensk nationell datatjänst (SND) stödjer tillgänglighet, bevarande och återanvändning av forskningsdata och relaterat material. I ett nätverk av 40 lärosäten och andra forskande organisationer skapas en nationell infrastruktur för öppen tillgång till forskningsdata.

ARTEMI är en nationell infrastruktur för avancerad elektronmikroskopi med finansiering från Vetenskapsrådet (VR), som leds av Linköpings universitet. ARTEMI omfattar sex lärosäten, där varje lärosäte utgör en nod med kompletterande instrument och metoder.

AGATA är ett europeiskt forskningsprojekt med syfte att utveckla och bygga en 4pi gammaspektrometer[A1] som kan användas i experiment med både stabila och radioaktiva jonstrålar och ger möjlighet att undersöka atomkärnors struktur och funktioner.

ALICE är ett stort jonkollisionsexperiment som i likhet med Atlas utförs i Large Hadron Collider (LHC) vid partikelfysiklaboratoriet CERN. Huvuduppgiften är att undersöka högenergikollisioner mellan joner. I ALICE-experimentet samarbetar mer än 1 800 fysiker, ingenjörer och tekniker från 41 olika länder.

ATLAS är ett av experimenten i partikelacceleratorn Large Hadron Collider (LHC) vid CERN, den europeiska organisationen för kärnforskning. Huvuduppgiften är att undersöka högenergikollisioner mellan elementarpartiklar och genom dessa kollisioner försöka förbättra standardmodellen och upptäcka nya fysikaliska fenomen.

Centrumbildningen CeXS på KTH är värd för den svenska materialforskningens strålrör i synkotronanläggningen PETRA III i Hamburg. CeXS ser till att svenska forskare har priviligierad tillgång till infrastrukturen och lägger fram den svenska materialforskningens behov och önskemål.