Här planeras för ett mer hållbart samhällsbygge

Lina Bertling Tjernberg, Energiplattformens föreståndare, inledde mötet genom att ge introducera plattformen och arbetet som skett under tidigare år. Därefter följde en orientering kring ABE-skolans sex institutioner och sju centrumbildningar. Skolan spänner över ett brett fält med målet att visa hur städer, byggnader och infrastruktur ska utformas och byggas på bästa sätt för att hela samhället ska utvecklas hållbart.

Upphandling som verktyg

Det digitala besöket inleddes av professor Tina Karrbom Gustavsson berättade om arbetet i den nationella forsknings- och utbildningsplattformen ProcSIBE. Plattformen knyter samman fem lärosäten för att undersöka vilken roll upphandling kan fylla för ett hållbart och innovativt samhällsbyggande. Särskilt lyfte hon upphandlingens möjligheter att skärpa energikraven vid byggandet av nya stadsdelar som till exempel Norra Djurgårdsstaden i Stockholm. 

Här har forskarna i samarbete med Stockholms stad utvecklat en strategimanual för att vägleda i en förändring av dagens upphandlingskrav. Kunskaperna som samlats har fått nationell spridning. 

Bland slutsatserna som kan dras finns att starka upphandlingskrav inte bara kan bidra till en mer hållbar utveckling men även stärker samarbetet mellan byggaktörer som i grunden är konkurrenter. Dessutom fungerar upphandlingen som drivande i införandet av energibesparande teknik.

Design som ifrågasätter

Pernilla Hagbert berättade om ett arbete att undersöka energianvändningen i vardagen ur ett normkritiskt perspektiv. Här ryms projekt finansierade av Energimyndigheten som försöker ifrågasätta vår uppfattning om energi och energisystem i vardagen, särskilt i urbana miljöer. 

Genom designmodeller försöker forskarna visa och ifrågasätta allt från vardagsföremål till byggnader. Ett konkret idéexempel är en framtida produktmärkning där det framgår på varje pryl vilket klimatavtryck den ger – ett mer provokativt sätt att lyfta frågor om hållbarhet. Några av designmodellerna finns just nu utställda på Etnografiska museet i Stockholm. 

Forskningen försöker greppa alla nivåer från det vardagliga till de lagar och regler som styr nationella och internationella insatser inom energi och hållbarhet.

Arkitektens roll viktig

Frida Rosenberg, arkitekt och lektor, berättade mer om arbetet att med hjälp av undervisning och forskning bidra till ett mer miljövänligt byggande. Hur kan god design och arkitektur bidra till en lägre energianvändning? Frågan blir särskilt viktigt när det behovet av nya bostäder leder till att bostadsproduktionen blir allt mer storskalig. 

Svaret är att arkitekterna kan bidra med kunskap kring allt från hur vi lever i vardagen, såväl i dag som genom historien, till insikter i vilken påverkan olika materialval och tekniker har på ett mer hållbart byggande. Ett närmare samarbete redan på planeringsnivå mellan arkitekter och olika byggaktörer underlätta att vi inte upprepar tidigare misstag.  

Vid renoveringar av stora bostadsområden i städernas utkanter finns stora vinster att göra i form av minskad energianvändning. Genom att använda rätt material och metoder kan byggnaderna göras mycket mer energieffektiva. En bättre förståelse av historien tillsammans med ett bättre samarbete mellan arkitekter, ingenjörer och byggaktörer leder till bättre mer hållbara bostäder.

Inomhusmiljö som tjänst

Nästa presentation hölls av professor Ivo Martinac, forskningsledare inom Building Service and Energy Systems. Bland det som forskarna fokuserar på finns inomhusmiljöer, energieffektivitet, ventilation och uppvärmning samt mätning och uppföljning. Här tas hänsyn till hur smarta sensorsystem kan underlätta drift och underhåll men även vilka krav användarna av en byggnad har på inomhusmiljön. 

Martinac lyfte särskilt forskarnas deltagande i tre EU-projekt där ett av projekten bland annat tar upp hur en byggnads energieffektivitet kan bidra till bättre affärsnytta. Ett multidisciplinärt angreppssätt som involverar såväl ingenjörer som ekonomer. Ett annat projekt undersöker hur en byggnads certifiering också kan utgå från hur väl den uppfyller användarnas krav på inomhusmiljön, förutom byggnadens egen energianvändning och miljöpåverkan. Även här deltar expertis från en rad olika fält. 

Tillsammans med fastighetsägaren Akademiska hus undersöker forskarna hur inomhusklimat skulle kunna erbjuds som en tjänst. Hur kan fokus flyttas från att mäta energiflödet med målet att minska kostnaderna till att erbjuda inomhusklimat som en service? 

Martinac är även engagerad i REHVA, The Federation of European Heating, Ventilation and Air Conditioning. Här pågår bland annat ett arbete att utarbeta guidelines för att förbättra ventilation och luftrening för att bättre hantera situationer som den pågående pandemin.

Beslutstöd för bättre skogsbruk

Ulla Mörtberg arbetar inom forskargruppen för miljöbedömning och -förvaltning inom institutionen för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED). Här finns spänner forskningen över allt från vindkraft, till bioenergi och hållbara urbana system. Forskarna arbetar bland annat med med utveckling av nya metoder för att kombinera utbyggnaden av vindenergi med miljökrav och -användning. 

Hon nämnde även projektet ReWind där målet är att utveckla nya GIS-baserade planeringsverktyg. 

Inom ramen för nationella strategiska forskningsområden STandUP, Stand-Up for Energy, arbetar KTH tillsammans med SLU och Skogsforsk för att optimera omhändertagandet av stubbar. Utifrån all den data som genereras från skogsmaskinerna utvecklas ett planerings- och beslutstöd för att bättre ta tillvara stubbar för att använda som bioenergi. 

Mörtberg berättade även om arbetet med simulerings- och planeringsverkyget LEAM Stockholm. Detta ska användas för att förutsäga hur framtida markanvändning i regioner påverkar såväl invånare som utvecklingen av en hållbar stad med nödvändiga ekosystemtjänster. Här involveras såväl Region Stockholm som KTH och University of Illinois, USA. 

Gemensamt för många av projekten är att skapa nya modeller för att ge insikter i hur en hållbar urban utveckling samverkar med vår energianvändning.

Styra beteenden med data

Inom institutionen SEED finns även Hossein Shahrokni som bland annat arbetar med att hitta sätt att utnyttja stora mängder av data för att förändra människors beteenden. Arbetet är starkt tvärvetenskapligt. 

Ett första steg är att förstå hur Big data kan användas för att skapa en bättre förståelse av livet i staden. Ett konkret exempel är när forskarna skapade en karta över avfallshanteringen i Stockholm och upptäckte att det är möjligt att dra ned på både transporter och energianvändning genom en bättre planering. 

Här utvecklas en beslutplattform som kan underlätta för energibesparing inom fler områden, även tillämpbar på nationell och internationell nivå. 

Forskarna arbetar även med visualisering av data för att motivera invånarna i staden att bidra till energibesparingar, bland annat i Norra Djurgårdsstaden. Även KTHs forskningsmiljö Living lab har nyttjas i forskningen för att förstå hur beteenden kan förändras med hjälp av all den teknik som ryms inom begreppet smarta hem.

Ökad förståelse av vattenflöden

Sist ut var professor Anders Wörman även han tillhörande SEED. Han leder bland annat forskning för att bättre på att förstå mekanismerna i landskapet vid höga vattenflöden. Här kombineras flödesmekanik med en förståelse av hur vattnet rör sig i naturen. Kunskaperna används bland annat för att bättre kunna förbereda allt från byggnation av nya dammar till en hållbar urban stadsutveckling som kan hantera framtida klimatförändringar. 

Han lyfte bland annat exempel på hur dagens förvaltningsmodeller av vattenkraften kan anpassas och utvecklas för att förutsäga vattenflöden och förbättra energiuttag. 

I samarbete med SMHI har forskarna utrett vattnets rörelse från regndroppe till grundvatten för att se förutsäga hur mycket energi som verkligen går att ta tillvara genom vattenkraften. Ett liknande systemperspektiv kan tas när det gäller utbyggnaden av sol- och vindkraft. 

När forskarna studerat vattenkraftssystemen ur ett europeiskt perspektiv har man funnit att det finns vägar till att bättre balansera energitillgången med efterfrågan på en internationell nivå. 

Energiplattformens Lina Bertling Tjernberg avslutade besöket genom att bjuda in alla deltagare till årets upplaga av KTH Energy Dialogue som kommer att sändas live torsdag 19 november, kl 13.00-15.00, från Tekniska Museét i Stockholm.

Text: Magnus Trogen Pahlén