Digitaliseringen en nyckel när byggindustrin ställer om

Forskningsplattformen Industriell transformation på KTH höll sin årliga konferens Transformationsdagen 2021 den 7 december med temat: ”Byggindustrin ställer om”. Även i år hölls konferensen digitalt.

Välkomnade gjorde Monica Bellgran, professor och föreståndare KTH Industriell Transformationsplattformen och Kent Eriksson, professor och föreståndare för Sustainable Finance Lab, som båda ledde samtalen under dagen.

– Byggindustrin är oerhört viktig för Sverige: här arbetar cirka 500 000 personer och sektorn omfattar 6 000 miljarder kronor, vilket är sex gånger den årliga statsbudgeten, säger Kent Eriksson, professor och föreståndare för Sustainable Finance Lab.

Byggfel för 100 miljarder

Inledde dagen gjorde Johan Silfwerbrand, professor och föreståndare, Centrum för byggeffektivitet, KTH. Han gav en överblick över KTH:s verksamheter inom samhällsbyggnad. Han sammanfattade sektorns viktigaste utmaningar i tre punkter: att förlänga livslängden på byggd miljö, minska antalet byggfel och hushålla med ändliga material.

– Byggverket har uppskattat kostnaden för byggfel till cirka 100 miljarder kronor per år, vilket ju inte är särskilt effektivt, säger Johan Silfwerbrand.

Silfwerbrand gav också exempel på den breda verksamhet som bedrivs vid Centrum för byggeffektivitet. Bland annat 3D-utskrifter av betong, satellitbevakning av skogsbränder från rymden, och övervakningen av broar för att förlänga deras möjliga livslängd. Men även projekt för att öka återbruk av material från byggnader som rivs.

Dags att ta nästa steg

Digitaliseringen av byggsektorn pågår med full fart, och det är dags att ta steget från att ”vässa processer” till att skapa nya affärer och affärsmodeller, menade dagens nästa talare Olle Samuelsson, forsknings- och innovationsstrateg på IQ Samhällsbyggnad och adjungerad professor vid Luleå Tekniska Universitet.

– Om vi ska tala om en transformation behöver vi befinna oss längre fram i kedjan där vi skapar affärer och utvecklar nya produkter och tjänster, säger Olle Samuelsson.

Han identifierade fyra trender inom digitalisering: AI, Internet of things, digitala tvillingar och automation.

I dag används AI bland annat för att designa gatumiljöer, skapa säkrare arbetsplatser och optimera nya designlösningar. Internet of things gör det bland annat möjligt att förbättra driften av fastigheter. Begreppet digital tvilling omfattar en fysisk modell och en digital som kan hämta in data från sin motsvarighet för analys och utveckling. Digitala tvillingar finns inom allt från enskilda konstruktionsprojekt till utformningen av hela stadsmiljöer. Den fjärde och sista trenden automation omfattar allt från 3D-utskrifter, robotisering och användningen av drönare för att samla in information.

– Dessa fyra trender driver transformationen men de kräver att vi tar in nödvändiga tekniker i våra processer för att föra utvecklingen framåt, och att vi tittar närmare på våra värdekedjor, säger Olle Samuelsson.

Sektorns bredd med ett stort antal företag gör den svårare att förändra, menade han.

– Det är inte lätt för enskilda aktörer för att skapa en förändring, vi behöver hitta nya affärsmodeller. Vi behöver förändra strukturerna och hitta bättre incitament för att öka takten av transformeringen.

Olle Samuelsson avslutade med fyra framtidsscenarier med olika pådrivare av förändringen och olika resultat av sektorn.

Industriell och hållbar tillverkning av hus i trä leder vägen

Stefan Lindbäck, VD Lindbäcks Group, beskrev deras arbete med att utveckla nya innovativa och hållbara sätt att producera flerfamiljshus i trä där produktionen av moduler sker i fabrik och sedan monteras samman på plats.

– Vi vill att vår byggprocess är helt klimatneutral till år 2030. För oss handlar det cirkulära om att upprepa vad vi vet fungerar genom vår tekniska plattform.

Lindbäcks Group har utvecklat en framgångsrik arbetsprocess som bygger på ett tidigt engagemang hos varje kund.

– Vi kommer överens med kunden i ett mycket tidigt skede vad som ska produceras, något som kan upplevas som en annorlunda resa, säger Stefan Lindbäck.

Affärsmodellen bygger bland annat på att diskutera detaljer och tekniska lösningar, långt tidigare än vad som är brukligt.

– Det betyder att vi är tydliga inför kunden med vad som förväntas av dem och när det förväntas. Här kan även akademin var behjälplig genom att utbilda studenterna att vara tidigare ute än i dag och ge dem mer kunskap om hur det fungerar att köpa industriella byggprojekt, säger han.

Processen gör att det är viktigt med långsiktiga relationer, både med kunder och leverantörer.

Lindbäcks digitaliseringsarbete har bland annat gjort att den mesta av informationen förmedlas via skärmar, vilket också har bidragit till att minska antalet fel. Även brandskyddet av byggnaderna dokumenteras digitalt vilket hjälper kunderna att följa upp och kontrollera arbetet.

– Det är nödvändigt med ett nationellt register för material där vi kan koppla enskilda komponenter med id-nummer för varje komponent. Utan en spårbarhet så kommer vi inte lyckas skapa cirkulära processer, säger Stefan Lindbäck.

Automation är framtiden i byggbranschen

Att automatiserat byggande är framtiden, menade även Ulf Håkansson, teknisk direktör Skanska. Flexibel automation kommer bli en nödvändighet för byggsektorn, med ökad användning av mobila robotar som styrs med hjälp av sensorer. Han visade hur Skanska de senaste åren utvecklat ett robotiserat system för att bygga armeringskorgar.

– Detta gör vi inte bara för att öka produktiviteten. Det är även en arbetsmiljöfråga. Dessutom blir det allt svårare att få tag i arbetskraft till dessa arbetsmoment, säger Ulf Håkansson.

Skanska, ABB och Husqvarna samt Robotdalen deltar i automationsprojektet som har lett till en pilot för flexibel konstruktion där den fysiska modellen alltid har en digital tvilling.

– Om vi ska automatisera branschen med hjälp av robotar så måste vi arbeta med digitala tvillingar. Det kräver att vi projekterar klart innan vi bygger. Idag löser vi många av utmaningarna på plats istället, säger Ulf Håkansson.

Här behövs fler samarbeten med bland annat robottillverkare, men även kompetenser inom IT och robotik som bidrar tidigt i designprocessen behövs.

Fastighetssektorn ökar takten

Per Karmteg, CIO vid Atrium Ljungberg, berättade att förändringstakten av fastighetssektorn har tagit fart. Pandemin har varit en tydlig pådrivare och dagens kunder efterfrågar bland annat kortare avtalstider, större flexibilitet och tillgång till delningstjänster.

– Vi ser en allt större flexibilitet i var våra kunder jobbar, i dag går vi inte längre till jobbet men utför istället ett arbete. Och det kan vara på andra platser än kontoret. Många är också mer måna om sitt privatliv och vill undvika långa transporter. Det upplevs mer effektivt med distansmöten, vilket väcker frågan hur nyttjandegraden av kontoren kan förbättras, menade han.

Kanske det går att ställa om mellan kontor på dagarna och restaurang eller hotell på kvällar och helger?

Branschen upplever även ökade krav inom hållbarhet både genom regulatoriska processer och från sina kunder.

– Hållbarhetsarbetet blir även allt mer datadrivet, påskyndat av regler och lagar, vilket gör att vi behöver bygga nya processer som mer liknar dagens finansiella kontroll.

Ytor håller på att bli en strategisk fråga som når företagsledningen. Fokus förflyttas från att erbjuda ytor till att tillhandahålla olika tjänster. Sammantaget ger det en rörelse från balansräkning till driftskostnad och resultaträkning.

Atrium Ljungberg utvecklar bland annat vad de kallar för stadsdelshubbar som ska göra det möjligt att ha kontor på flera platser i en stad för att öka flexibiliteten för de anställda.

– Även traditionella fastighetsägare behöver erbjuda fler strategiska tjänster, det är nytt i dag. För att lyckas behövs kunskap om teknik, ett nära samarbete med kunderna och en förändrad affärsmodell. Men även nya talanger, säger Karmteg.

Proptech ett växande område

Richard Lindqvist, SF Ventures, gav en inblick i satsningar på nya företag som underlättar transformation och hållbar utveckling. Området går under benämningen “proptech” (property technology) och går att jämföra med exempelvis fintech inom den finansiella sektorn.

– Investeringarna i proptech kommer från fastighetsaktörer som känner att de vill hänga med, säger Richard Lindqvist.

Han gav exempel på flera företag som SF Ventures investerat i som är aktiva inom olika delar av transformations- och omställningsarbetet.

Utvecklingen av proptech har inte ännu nått lika långt som den inom fintech där Sverige producerat flera stora internationella företag som bland annat Klarna och Izettle. Här finns en broms i det faktum att fastighetsbranschen är geografiskt begränsad men även att den inte upplevt andra krav tidigare än att upplåta lokaler. Något som nu förändras, menar Richard Lindqvist.

– Trots det så är vi väl positionerade i Sverige rent tekniskt, nu behöver vi bara att fler rikskapitalister närmar sig området.

Klimatneutrala städer till 2030

Olga Kordas, programansvarig för Viable Cities som är ett strategiskt innovationsprogram finansierat av bland andra Formas, berättade om deras vision att bidra till att världens städer blir klimatneutrala till år 2030. Deltar gör bland annat 23 svenska städer som tillsammans omfattar cirka 40 procent av landets befolkning.

För att lyckas med klimatomställningen krävs ett helhetsgrepp, menade hon, samtidigt med en insikt om att städerna har en stor roll att spela.

– Vill vi vinna kampen om framtiden så måste städernas omställning sättas i första hand. Här använder även EU-kommissionen den kunskap och erfarenhet som vi nu skapar i Sverige, säger Olga Kordas.

Städerna spelar en stor roll när hela planeten ska ställa om. Trots att det motsvarar bara tre procent av ytan står de för cirka 70 procent av klimatutsläppen. Samtidigt växer världens städer kraftigt och cirka 85 procent av världens befolkning tros bo i städer 2050, och i Sverige hela 93 procent av befolkningen.

Inom programmet utvecklas en portfölj av åtgärder, allt från en elektrifiering av transportsektorn, utveckling av kollektivtrafiken till nya sätt att bygga samhället som minskar behovet av resor.

– Våra städer är utvecklingsmotorer för förändring och för att lyckas krävs ett samarbete mellan näringsliv, akademi och offentliga aktörer. Men även samverkan på regional, nationell och europeisk nivå.

Hittills har fastighets- och byggbranschen gjort omfattande insatser för att förbättra energieffektivitet och minska utsläpp. Men det behövs fler insatser även bland de fastigheter som inte grönklassats, för att nå längre även där.

– Vi måste utveckla samhällets förmåga till förändring för klara av att bygga långsiktigt hållbara samhällen. Och här behöver vi samarbeta mer för att lyckas.

Klimatförändringen påverkar alla fastighetsägare

Swedbanks Helena Skeppner och Maria Fager betonade hur klimatförändringarna ställer nya krav på våra byggnader. Alla fastigheter, stora som små, kommer att påverkas av den pågående omställningen.

Nu utvidgas den klassiska definitionen av en fastighets läge till att även omfatta motståndskraften för till exempel häftiga regn och översvämningar. Men behovet är stort av fler verktyg för att samla in data, och av nya analysmetoder.

– Vi ser ett ökat behov av att analysera såväl respektive fastighets fysiska förutsättningar för omställning, som kundernas kassaflöden och affärsmodeller, säger Helena Skeppner.

I dag utgår modeller och värderingar från information om till exempel hyresnivåer och ekonomiska nyckeltal, men det saknas liknande data för att mäta en fastighets hållbarhet. Medan energiförbrukning kan mätas relativt enkelt så saknas sätt att på motsvarande sätt mäta klimatpåverkan. I dag krävs en rad beräkningar för att inkludera olika byggnadsmaterials enskilda bidrag och här saknas fortfarande mycket data.

– Vi drömmer om ett relevant nyckeltal i form av exempelvis koldioxid per kvadratmeter som går att jämföra mellan olika fastigheter. Stora fastighetsbolag med egna hållbarhetsavdelningar klarar av att ta fram en sådan men knappast små fastighetsägare, säger Maria Fager.

Vid årsskiftet introduceras en reglering om klimatdeklaration för byggnader som troligen kommer att driva på utvecklingen av nya metoder och verktyg, samt omställningen som helhet. Här är banksektorn positiv till forskningen som görs inom akademin och man använder gärna nya metoder för egen forskning, analys och vidareutveckling. I takt med att allt större datamängder samlas in från varje fastighet för att kontrollera hållbarheten ökar också behovet av kompetens för att analysera datan, menade de.

Tillsammans gav de även en bild av de olika finansieringsmodeller som finns för att stödja fastighetsbranschens omställning.

– Alla fastighetsägare behöver skaffa sig en bättre förståelse och påbörja sin klimatinventering, inte bara de med fastigheter i utsatta områden. Dessa frågor lyfts ännu inte av investerare och finansiärer men de kommer bli vanligare i framtiden, säger Maria Fager.

Transformationen av samhällsbyggandet

Sist ut på ”Transformationsdagen 2021” tog en panel scenen för att diskutera frågan Hur transformerar vi samhällsbyggandet? Deltagare var Lars Redtzer, Byggföretagen, Fredrick Lekarp, vice programchef för det strategiska programmet InfraSweden2030 och Cecilia Granath, VD Tyréns Sverige.

Cecilia Granath inledde med en kort presentation av Tyréns Sverige. Hon betonade att industrialiseringen av byggprocessen inte behöver ge ett enformigt och tråkigt resultat. Tvärtom är det en metod för att göra byggandet smartare utan att bli likriktat.

Att arbeta med automatisering och robotisering är en del av framtidens byggande, menade hon. Men det kräver en dialog tidigt i byggprocessen för att ge bra resultat. Utvecklingen av ett hållbart byggande kräver ett närmare samarbete inte minst mellan akademin och näringslivet. Samt stöd och lagstiftning från politikerna.

Lars Redtzer gav medhåll om förutsättningarna för utvecklingen och strök under att människan måste stå i centrum.

– Utvecklingen måste ske underifrån och utifrån allas egna premisser och drivkrafter. Alla har insikten om att de kan bidra till en förändring. Vi måste dock hitta utrymmet för omställningen, i dag har vi fullt upp att arbeta med den dagliga verksamheten, säger Lars Redtzer.

Digitalisering en möjliggörare

Det övergripande behovet är en transformering av samhällsbyggnadssektorn och här är digitaliseringen en möjliggörare, menade panelen. Samtidigt finns det ett behov av att definiera digitaliseringens olika delar och målen med de olika delarna. Det är även viktigt att hitta gemensamma plattformar och strukturer som snabbar upp utvecklingen.

Samtidigt finns fler möjliggörare utanför sektorn som behöver ges plats. Allt från IT-jättar till telekomoperatörer beskriver sig som samhällsbyggare i dag. När de blir en aktiv del av sektorns utveckling så kommer det att snabba upp omställningen.

– Vill vi verkligen snabba upp omställningen behöver ta bort flaskhalsar som etablerade traditioner som drar ned tempot, och bristen på nya affärsmodeller, säger Fredrick Lekarp.

– Dessutom behöver bli duktigare på att lära forskare och innovatörer att tänka längre än sitt forskningsprojekt. Vi behöver mer entreprenörskap i utbildningen med utvecklingen av nya affärsmodeller som mål.

Dagens studenter brinner för hållbarhetsfrågorna, menade moderator Kent Eriksson, men hur snabbt kan omställningen ske?

– Det kan gå snabbare än någonsin tidigare. Vi ser vilken snabb förflyttning till digitala arbetssätt som vi gjorde under pandemin. Och många av studenterna som lämnar högskolorna i dag har en inställning som kommer att bidra till omställningen, säger Cecilia Granath.

Här finns flera kompetens-utmaningar, inte minst att locka fler programmerare till samhällsbyggnadssektorn. När projekteringen automatiseras kräver det nya kompetenser bland annat inom energieffektivisering och hållbarhet.

Även om yrkesrollerna inom sektorn traditionellt är mycket fasta så behövs personer med bredare kunskaper. Här gäller det att hitta format för att överbrygga gränserna mellan olika utbildningar. Samtidigt behövs fler möjligheter att överföra kunskap från äldre generationer till yngre, och större satsningar på ett livslångt lärande.

Ett steg till att öka förändringstakten är fler innovationsfrämjande upphandlingsmodeller. I dag styrs många projekt av upphandlingsformen och här är innovationsupphandling en väg framåt men det behövs fler liknande initiativ, menade paneldeltagarna.

Moderatorerna Monica Bellgran och Kent Eriksson summerade avslutningsvis dagen tillsammans med Johan Silfwerbrand, som betonade att hållbarheten alltid måste vara målet.

– Den sammanlagda intrycket av dagen är att hållbarhet ligger på toppagendan hos alla aktörer. Sen finns det flera uppgifter att ta itu med på vägen dit men alla är på banan, säger Monica Bellgran.

– Till och med EU har pekat ut samhällsbyggnadssektorn som bland de viktigaste för att nå klimatmålen. Här är politik, vetenskap och samhälle på väg tillsammans mot ökad hållbarhet, säger Kent Eriksson.

Text: Magnus Trogen Pahlén

Mer information

Titta på Transformationsdagen i efterhand
Det genomförda programmet för KTH Transformationsdagen 2021
Årets transformationsdag fokuserar på byggindustrins omställning