Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Bridging research and practice for transparent and inclusive onshore wind farm siting

Spatial multi-criteria analysis for planning support

Tid: To 2026-09-03 kl 13.00

Plats: F3 (Flodis), Lindstedtsvägen 26 & 28, Stockholm

Videolänk: https://kth-se.zoom.us/j/69456210314F3

Språk: Engelska

Ämnesområde: Mark- och vattenteknik

Respondent: Deepa Manolan Kandy , Hållbarhet, utvärdering och styrning, Environmental Management and Assessment

Opponent: Professor Ainhoa Gonzalez Del Campo, University College Dublin

Handledare: Professor Ulla Mörtberg, Hållbarhet, utvärdering och styrning; Professor Berit Balfors, Hållbarhet, utvärdering och styrning

Exportera till kalender

QC 20260810

Abstract

Sverige har ambitionen att uppnå ett fossilfritt elsystem, vilket kräver en omfattande utbyggnad av vindkraft, som är central i klimatstrategier, både i Sverige och Europa. Samtidigt som vindkraft är nödvändig för att minska växthusgasutsläppen och möta en ökande efterfrågan på el, innebär dess utveckling komplexa avvägningar mellan teknisk-ekonomisk genomförbarhet och socio-ekologiska konsekvenser. Dessa utmaningar kräver rumsliga planeringsansatser som integrerar olika intressentperspektiv och hanterar motstridiga mål. Dagens tillämpningar av rumslig multikriterieanalys (Spatial Multi-Criteria Analysis, SMCA) fungerar dock ofta som tekniska optimeringsverktyg snarare än som inkluderande planeringsprocesser, vilket begränsar transparens, tolkningsbarhet och praktisk användbarhet på grund av metodologisk komplexitet och underliggande antaganden. Denna avhandling syftar till att förbättra användbarheten av SMCA för lokalisering av landbaserad vindkraft i Sverige, samt att analysera hur SMCA används i dag och hur det kan vidareutvecklas. Målen är: 1) att granska SMCA-tillämpningar i vindkraftsplanering; 2) att utveckla och tillämpa REWIND-ramverket i Västernorrland; 3) att förenkla viktningen genom Ranking-Rating (RR)-metoden samt analysera SMCA-praktik genom diskussioner med intressenter i Västernorrland och Västra Götaland; och 4) att vidareutveckla socio-ekologisk och teknisk-ekonomisk utvärdering med fokus på regionerna inom Östra Mellansverige.Studien integrerar kvalitativa och kvantitativa metoder inom REWIND-ramverket, strukturerade i tre steg: scoping, design och utvärdering. Scoping omfattar identifiering och standardisering av socio-ekologiska och teknisk-ekonomiska kriterier baserat på litteratur och intressentinspel. Designsteget kombinerar GIS-baserad modellering och intressentbaserade vikter för att skapa restriktions-, lämplighets- och konfliktkartor för lokalisering av potentiella vindkraftsområden. Utvärderingssteget analyserar alternativ med hjälp av socio-ekologiska och teknisk-ekonomiska indikatorer, inklusive ickedominerad sortering, avståndsbaserad rangordning, utjämnad energikostnadoch årlig elproduktion.Resultaten visar att SMCA-tillämpningar fortfarande domineras av teknisk-ekonomiska kriterier, medan socio-kulturella och ekologiska dimensioner ofta är förenklade och svagt integrerade. REWIND-ramverket visar att ett konfliktmått ökar transparensen genom att synliggöra avvägningar och möjliggöra användardefinierade trösklar för acceptabla konfliktnivåer. Ramverket stödjer strukturerad lokalisering av vindkraft men visar samtidigt på återkommande utmaningar kopplade till datakvalitet, kriterierepresentation, viktning och osäkerhet.RR-metoden minskar komplexiteten i viktningen samtidigt som transparensen och intressentengagemanget förbättras.  Utvärderingsresultaten visar stora regionala variationer i vindkraftspotential, utan korrelation mellan teknisk-ekonomisk och socio-ekologisk prestanda, vilket indikerar att dessa representerar fundamentalt olika dimensioner av lämplighet. Analys av ledare och följare visar tydliga dominansstrukturer i vissa regioner och mer diversifierade lösningsrum i andra, med viktiga avvägningar kopplade till våtmarker och friluftsliv. Sammantaget visar resultaten att kombinationen av konfliktanalys, intressentdeltagande i viktningarna och strukturerad utvärdering ökar transparensen och stödjer en mer flexibel, kontextanpassad och hållbar vindkraftsplanering.

Link to DiVA