Kundorientering och Intressebalansering
Två tidspräglade nedslag i Allmännyttan åren 2000 och 2020
Tid: Må 2020-12-14 kl 09.00
Ämnesområde: Företagsekonomi
Respondent: Tommy Gerdemark , Fastighetsföretagande och finansiella system, I samarbete med Högskolan i Gävle
Opponent: Professsor Öhman Peter, Mittuniversitetet
Handledare: Professor Björn Berggren, Fastighetsföretagande och finansiella system
Abstract
Den här avhandlingen bestar av två studier och spänner över en tidsperiod på mer än 20 år. Gemensamt för de bägge studierna är att de studerar Allmännyttan, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag, via två tidspräglade nedslag. Det första nedslaget, åren 1998-2000, studerade det i branschen då spirande intresset for kundorientering, ett begrepp från företagsekonomisk litteratur och hur det både börjat användas av de kommunala bostadsbolagens ledningar i den interna och externa kommunikationen. Detta som en reaktion på förändrade omvärldsförutsättningar och tidigare utgångspunkter i en bygg- och fastigbetstradition. Det nedslaget resulterade ar 2000 i en licentiatavhandling: Kundorientering - oklarheter på den självklara vägen (Se Appendix). Rapporten problematiserade, utifrån en fallinspirerad studie, förutsättningarna att tillämpa ett kundorienterings
perspektiv i Allmännyttan. Verksamhetens art samt brister kopplade till kunderna och ledningen identifierades som hinder for att tillämpa perspektivet fullt ut.
Därefter kom det att dröja 20 ar till fullföljandet och fortsättningen av min doktorsavhandling.
Det andra nedslaget, aren 2019-2020, har utifrån en Grundad teoriinspirerad ansats och 24 intervjuer med i huvudsak Vd:ar inom Allmännyttan, kommit att studera fenomenet Intressebalansering. I rapporten; Intressebalansering - att leda allmännyttiga bostadsföretag, presenteras en substantiv teori. Teorin illustrerar bur Ledningarna inom Allmännyttan, gällande syftet med verksamheten (V AD) bar att balansera en utgångspunkt i affärer eller i samhällsnytta samt gällande syftets förverkligande (HUR), en utgångspunkt i behov eller i resurser. Lagar, ägardirektiv och marknadsförutsättningar utgör ramarna for balanseringen, for vilken aven ledningens egna drivkrafter och intressen har stor påverkan. Särskilt i mindre kommuner och dar VD har suttit Lange på sin post ar inflytandet frän VD som person betydande. Vilket handlingsutrymme VD har ar exempelvis också beroende av skapat förtroende och av graden av styrning i ägardirektiven frän kommunen. Intressebalansering ar en aktivitet och vad som ar ratt balans i stunden ar i ständig rörelse utifrån förändringar i företaget och dess omgivning och förutsättningar. Ratt balans i stunden ar den balans som säkrar verksamhetens kort- och långsiktiga överlevnad, men aven ledningens och VD' s fortsatta engagemang och position.
VD' s betydelse for var samhetens vägval ar vart att ha i åtanke vid rekryteringar och val av personlighet och bakgrund. Intressebalansering som fenomen kan i sig bidra till en förståelse for VD' s roll och utgöra en teori for vidare analys av Allmännyttans situation och utmaningar. I ljuset av ett okat fokus på hållbarhet i samhället, bar teorin kring Intressebalansering aven potential att bidra med insikter till de allt fler avvägnings- och beslutprocesser, dar långsiktiga gemensamma
(allmänna) intressen stalls mot mer kortsiktiga enskilda.
En återkoppling till det första nedslaget visar att kundorientering som begrepp idag används sparsamt. Däremot ar idéerna spridda och det ses som naturligt att utgå frän kunden, eller hyresgästen, som delar av de intervjuade föredrar att saga. Ur ett teoretiskt perspektiv ar det en mer mogen och utvecklad form av kundorientering som visas upp, längt frän tidiga klyschor om att "kunden bar alltid ratt". Ekonomin sätter gränser for vad som ar möjligt att erbjuda och utgångspunkten ar en tillräcklig kundanpassning. Bland de identifierade hindren frän licentiatavhandlingen tycks hinder kopplade till verksamhetens art, naturligt kvarstå i hög grad. Däremot förefaller de hinder som knots till ledningen och till kunderna och dess förutsättningar betydligt mindre nu, än tidigare.