Till innehåll på sidan
Till KTH:s startsida

Dirty coal: Industrial populism as purification in Poland's mining heartland

Tid: Fr 2021-10-01 kl 16.00

Plats: Register in advance for this meeting: https://kth-se.zoom.us/meeting/register/u5wlduqqrTooHdJjC1CpG2i8pT-ELN0brMlH, Stockholm (English)

Ämnesområde: Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö

Respondent: Irma Allen , Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö

Opponent: Professor Christopher Hann, Max Planck Institute for Social Anthropology

Handledare: Professor Sverker Sörlin, Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö; Associate Professor Sabine Höhler, Historiska studier av teknik, vetenskap och miljö

Exportera till kalender

Abstract

Under andra halvan av 2010-talet fick högerextrema populistiska partier allt större makt ochinflytande runt om i Europa så väl som i världen. En kärnpunkt i deras etnonationalistiska, antielitäraagenda och känslomässiga politik har ofta varit ett försvar av fossila bränslen vilket utgjortett hot mot åtgärder för att ta itu med klimatkrisen och även väckt fascismens spöke till liv. I allthögre grad uppfattas kol som ’smutsigt’. Denna råvara, som möjliggjorde den moderna industriellavärldsordningen och bidrog mest till dess växande motsättningar, har fått en särskild status i samtidahögerextrem ideologi. Vilka känslomässiga samband finns mellan kol och politik i en tid avlångtgående ekonomisk, miljömässig och energimässig instabilitet och förändring då kolet inte barahåller på att förlora sitt materiella värde och sin symboliska koppling till moderniteten, utan ocksåalltmer anses vara rent av omoraliskt?

Hittills har studier av den högerextrema populismens uppgång till stor del förbisett betydelsen avförändringar inom energi och miljö. Det återspeglar att dessa frågor övervägande har behandlatssom tekniska, och därför inriktats på vetenskaplig expertis, snarare än att erkännas som i grundensociala, kulturella och politiska. Studier av extremhögern har vanligen fokuserat på en makronivåoch har inte till fullo behandlat de historiskt, geografiskt och kulturellt platsbetingade faktorernabakom denna framgång, särskilt bland den (vita, manliga) industriarbetarklassen. Från ettetnografiskt perspektiv återstår att beakta den roll som spelas av intersektionella (klassbaserade,yrkesmässiga, könsrelaterade, rasifierade, regionala och nationella) och ekologiskt placeradförkroppsligade subjektiviteter, identiteter och deras känslomässigt erfarna förhållanden.

Denna doktorsavhandling om ’smutsigt kol’ i Polen har en tvärvetenskaplig miljö- ochenergihumanistisk ram. I Polen, det mest kolberoende landet i Europeiska unionen, kunde dethögerextrema populistiska partiet Lag och Rättvisa (Prawo i Sprawiedliwość) oväntat bilda enmajoritetsregering 2015 på en kolvänlig politisk plattform. Avhandlingen vilar på ett års etnografiskforskning, genomförd 2017 i ett gruvdistrikt i Övre Schlesien. Forskningen omfattade såvälkolgruvearbetare och deras familjer som övriga invånare berörda av smog. Övre Schlesien utgör ettav Polens och Europas sista kvarvarande kärnområden för kolbrytning.

Avhandlingen tillämpar ett postkolonialt och postsocialistiskt perspektiv för att undersöka det’smutsiga kolets’ politik. Denna tar sig uttryck i lokala konflikter om luftföroreningar, uppvärmningav bostäder och innebörden av begrepp som arbete, värdighet, respekt, person, ekonomi ochsamhälle. Med hjälp av information från deltagande observation och kvalitativa intervjuer beskriveravhandlingen kolets skiftande materiella och symboliska betydelse under Schlesiens oroligamoderna historia. Kolet studeras särskilt i ljuset av den europeiska integrationen, ett postindustriellt,nyliberalt – och ”grönt” - kosmopolitiskt projekt som förbinder öst och väst i ett ojämliktförhållande. Av gruvarbetarna uppfattas detta som en av eliten påtvingad process av ekologisktmotiverad nedmontering av deras ursprungliga livsbetingelser. Att kalla kol och därmedgruvsamhällenas traditionella levnadssätt ’smutsiga’ och att ’utifrån’ tillföra kol nya stigmatiserandebetydelser har skapat en känslomässig laddning av intersektionellt förmedlad skam hos dem somarbetar med kol. Denna kroppsligt burna och erfarna skam står i samklang med det som i dennaavhandling kallas en industripopulistisk politik, som av dessa grupper upplevs som den rimliga. Idet postsocialistiska sammanhanget, nedvärderas och marginaliseras industriarbetarklassens liv pådetta sätt och socialt utbredda, normaliserade och orientalistiskt klassgrundade fördomar upplevssom angrepp på ens ekologiskt placerade Schlesiskt-polska identitet. Därmed uppstår längtan efterixen känsla av ett förädlat (purified) hem, som kan befria människorna från smutsensskamframkallande stigmatisering vad gäller ekonomiska, sociala,kulturella och miljömässigaperspektiv. Gruvsamhällenas avvisande av kolets föregivna ’smutsighet’ och deras omdefiniering avkolets innebörd står på så sätt i nära förbindelse med den industriella populismens dragningskraft.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-301741