Till innehåll på sidan

Life cycle assessment of transport systems and transport infrastructure

Investigating methodological approaches and quantifying impacts at project and network levels

Tid: Ti 2021-04-06 kl 14.00

Plats: Videolänk - https://kth-se.zoom.us/j/65584448738, Du som saknar dator /datorvana kontakta Anna Björklund anna.bjorklund@abe.kth.se / Use the e-mail address if you need technical assistance, Stockholm (English)

Ämnesområde: Planering och beslutsanalys, Strategier för hållbar utveckling

Respondent: Carolina Liljenström , Hållbarhet, utvärdering och styrning

Opponent: Professor Rolf André Bohne, Norwegian University of Science and Technology

Handledare: Docent Anna Björklund, Hållbarhet, utvärdering och styrning; PhD Susanna Toller, Hållbarhet, utvärdering och styrning, Trafikverket

Abstract

Att minska transportsektorns klimatpåverkan är en viktig utmaning för att nå de globala klimatmålen och begränsa den globala uppvärmningen till under 2 ºC. Att använda livscykelanalys (LCA) kan ge kunskap om transportsystemets miljöpåverkan så att åtgärder för att minska denna kan identifieras.

Syftet med den här avhandlingen är att undersöka hur LCA kan bidra med kunskap som kan användas för att stödja specifika beslut inom policy och planering för transportsystem, visa hur LCA kan genomföras på projekt- och nätverksnivå och att bidra med kunskap om direkt och indirekt klimatpåverkan och energianvändning av svensk transportinfrastruktur och det svenska transportsystemet på nätverksnivå. Avhandlingen innehåller fyra artiklar som bidrar till att uppnå detta syfte.

Artikel 1 beräknar årlig klimatpåverkan och energianvändning av svensk transportinfrastruktur (vägar, järnvägar, flygplatser, hamnar och farleder) på nätverksnivå och identifierar hotspots för detta system. Artikel 2 beräknar årlig klimatpåverkan och energianvändning för hela det svenska transportsystemet (väg, järnväg, luftfart, sjöfart) på nätverksnivå, inklusive persontrafik (inrikes och utrikes) och godstransport (inrikes och import). Artikel 3 undersöker hur LCA kan användas som beslutsstöd vid val av vägkorridor, med tanke på datatillgång och nyttan av resultat för beslutsfattande. Artikel 4 kartlägger tillvägagångssätt som används för att kvantifiera miljöpåverkan av underhåll i 92 LCA:er av väg och järnväg och diskuterar deras tillämpning i policy och upphandling.

Artikel 1 visade att den årliga klimatpåverkan av svensk transportinfrastruktur är cirka 3 Mton koldioxidekvivalenter och att motsvarande energianvändning är cirka 27 TWh. Väg- och järnvägsinfrastruktur bidrog till 90% av detta. Andra hotspots var reinvestering av vägar och järnvägar och produktion av asfalt, betong och stål. Artikel 2 visade att den årliga klimatpåverkan av det svenska transportsystemet är cirka 40 Mton koldioxidekvivalenter och att motsvarande energianvändning är cirka 196 TWh. Vägtransporter och luftfart stod tillsammans för 85% av detta. Indirekt miljöpåverkan bidrog till ungefär en tredjedel av klimatpåverkan och energianvändning. Det var framförallt produktion av bränsle för personbilar och tillverkning av personbilar som bidrog till indirekt miljöpåverkan.

Artikel 3 rekommenderade att LCA-baserade modeller som används i tidig planering bör innehålla generiska data som är nationsspecifika (helst godkända av en nationell transportmyndighet) och som kan ersättas med projektspecifika data vid behov. Vidare bör både trafik och infrastruktur inkluderas på en detaljnivå som möjliggör identifiering av förbättringsåtgärder och bedömning av osäkerhet i resultaten. Resultaten bör presenteras i förhållande till ett referensalternativ och komplettera resultat från annat beslutsstöd som används vid planering. Artikel 4 fann ett flertal tillvägagångssätt för att kvantifiera miljöpåverkan av underhåll. Analysperioden bestämdes ofta baserat på infrastrukturens livslängd. Underhållsfrekvensen uppskattades vanligen baserat på nuvarande praxis för underhåll eller baserat på modellering. Endast två av de granskade artiklarna inkluderade effekter av klimatförändringar på resultaten av LCA:n. Hur dessa tillvägagångssätt kan implementeras i beslutsfattning beror på deras möjligheter att standardiseras för användning i upphandling och att inkludera flera scenarier.

Intressenter som är involverade i policy och planering för transportsystem kan använda dessa resultat som stöd för att inkludera LCA i beslutsfattande för att minska miljöpåverkan i linje med nationella och internationella mål.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-291521