Till innehåll på sidan

Sustaining Sustainable Behaviours of Citizens by Creating Value in Their Everyday Life

Tid: On 2023-02-15 kl 14.00

Plats: Kollegiesalen, Brinellvägen 8, Stockholm

Videolänk: https://kth-se.zoom.us/j/62239751147?pwd=RDRkRS9SZVBTWkFacWV1NXpWYmtRZz09

Språk: Engelska

Ämnesområde: Industriell ekologi

Respondent: Aram Mäkivierikko , Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik

Opponent: Professor Giulio Jacucci, University of Helsinki

Handledare: Associate Professor Fredrik Gröndahl, Vatten- och miljöteknik; Associate Professor Olga Kordas, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik; PhD Hossein Shahrokni, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik

Exportera till kalender

QC 20230123

Abstract

Över 60 % av de globala utsläppen av växthusgaser härrör från hushållens konsumtionsmönster. För att nå det 1,5-gradersmål som sattes upp i Parisavtalet behövs nya insatser som kan påverka hushållens beteenden. Denna avhandling undersökte två områden där beteende spelar en stor roll: hushållens elförbrukning och sopsortering. För att få till en beteendeförändring behöver hushållen information och återkoppling om sin konsumtion, men denna drunknar i dagens informationsbrus vilket gör det svårt att nå de boende. Denna avhandling utforskade hur medborgare kan ges återkoppling via en tjänst som dessutom skapar värde för de boende, detta för att återkopplingen ska uppmärksammas och ageras på under en längre tid. Syftet med avhandlingen var att: 1) identifiera behov hos medborgare som skulle kunna tillgodoses med en lokal digital tjänst och utveckla en sådan tjänst, 2) designa/utveckla element i tjänsten som främjar utvalda hållbara beteenden gällande hushållens elförbrukning och hushållsavfallssortering; och 3) utvärdera om dessa element kan öka medvetenheten kring hållbarhetsfrågor och leda till ett hållbarare beteende bland invånarna.

För mål 1) föreslogs och utvecklades ett lokalt socialt nätverk för stadsdelar. En telefonundersökning i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm bekräftade en låg interaktion bland grannar, medan fokusgruppsintervjuer i Hammarby Sjöstad i Stockholm identifierade specifika lokala informations- och kommunikationsbehov. För mål 2) användes utvalda designprinciper från litteraturen till att bygga en designprototyp för återkoppling som utvärderades med workshops och fokusgrupper och utvecklades därefter till en fungerande prototyp. För mål 3) fick boende återkoppling och interventioner i två pilotstudier i Stockholm: en 15-månaders studie om elförbrukning med 281 studenter på KTH, och en 1-årig studie om sopsortering med 61 hushåll i Norra Djurgårdsstaden som har ett sopsugssystem. Elpiloten visade en topplastsminskning på 3,1 procentenheter för hela interventionsgruppen och 46 procentenheter för de deltagare som sparade el. Det genomsnittliga deltagandet för topplastsminskningen var 3 månader, men de mest motiverade personerna deltog under nästan hela experimentperioden vilket visade en potential för långsiktigt användarengagemang. Incitament var inte nödvändiga men förbättrade resultaten. Avfallspiloten visade på en ökad sortering av plast för appanvändare men belyste även utmaningar gällande datainsamling och - analys. Fler studier behövs för att undersöka effektiviteten av återkopplingen. Det värdeskapande tillvägagångssättet kan vara användbart om rätt behov tillgodoses och kan därmed göra hållbarhetsåterkoppling tillgänglig för en större användargrupp än exempelvis vanligt förekommande energiappar.

urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kth:diva-323206